I Skövde träffades i veckan köttproducenter, slakterinäring och rådgivning för att diskutera och lyssna till inlägg om hållbarhet, köttkvalitet, marknadsläge mm. Ett långt program med varierande teman, men tema klimat var det som kom att hamna i fokus för dagen i Skövde. Seminariet var ett av fyra som arrangeras av Gård- och Djurhälsan under januari 2018.
”I år tar vi ett nytt grepp kring Nötköttsseminariedagarna och åker ut på turné”, förklarade Virpi Welling från Gård- och Djurhälsan i sitt inledningstal.
Annelie Lundell, direktör HK Scan, betonade i sitt föredrag de mervärden som djurhållning ger för en, totalt sett, hållbar livsmedelsproduktion i Sverige. Ingen ny argumentation inför en grupp som förmodligen hört om Sveriges goda förutsättningar för nötköttsproduktion redan många gånger förut. Nötköttskonsumtionen i Sverige ligger fortsatt på en hög nivå sett till vad Livsmedelsverket rekommenderar. Glädjande är att svenskt kött ökar på bekostnad av import.
Frågeställningen till marknadsledaren HK Scan från publiken blev dock en annan:
”Varför fokuserar ni så hårt på att marknadsföra ekologiskt kött. Det viktigaste måste ändå vara att konsumenten väljer svenskt”. Annelie Lundell vågade sticka ut hakan och säga att den konventionella nötköttsproduktionen i Sverige är bra. Hon valde att citera miljöprofessor Rockströms uttalande i veckan i Land Lantbruk om att det är ”Dags att begrava stridsyxan”.
Vad Rockström dock påpekar och som kanske inte på samma sätt betonades i Skövde är att forskning och näring borde enas kring att både det ekologiska och konventionella lantbruket inte är tillräckligt hållbart – inte ens i Sverige.
SLU:s professor i Köttvetenskap var inbjuden att tala i ämnet ”Kan jag påverka mina djurs köttkvalitet?”. Anders H Karlsson lugnar oss med att vi ligger bara drygt 100 g över Livsmedelsverkets rekommendation på 500 g nötkött per person och vecka. Inom köttvetenskapen bedrivs forskning inom primärproduktion, slakt/förädling och beredning/tillagning. Anders gav oss en inblick i forskningsområdets omfattning.
Det är viktigt att se till hela kedjan för att kunna göra analysen och förstå samband och konsekvenser. Anders nämnde t ex att PSE är ett problem som är på väg tillbaka. PSE i slakt ger ett ljust, mjukt och vattnigt kött som inte uppfattas som hög kvalitet av kunden, men den ger ju en ökat pris till producenten. Att skapa förutsättningar för en mer efterfrågedriven produktion av nötkött är viktigt för att kunna öka andelen svenskt. För att kunna göra detta behöver vi bättre förstå vad det är som gör att kunden väljer ett importerat kött framför svenskt. Och det är inte alltid priset. Mycket av det högkvalitativa köttet på våra restauranger kommer fortfarande från t ex Irland och USA. Vi vet också att svenskt nötkött kommer utmanas framöver då nötköttsproduktion i världen förväntas öka och vi vet att varuförsörjningsströmmarna kommer förändras i o m Brexit.
Redan 2015 i en förstudie om hur vi når en jämnare och högre kvalitet på nöt- och lammkött konstaterade branschen i de tankesmedjor som hölls i Skara att det behövs mer forskning och kompetenshöjande insatser genom hela kedjan för att skapa förutsättningar för en långsiktig, positiv efterfrågan på svenskt kött.
Förstudiens resultat ledde vidare till ett fullskaligt EU-projekt till hälften finansierat av det interregionala programmet Interreg ÖKS. Projektet tilldelades ca 19 miljoner svenska kronor för att hitta nya innovativa metoder för en nöt- och lammköttsproduktion med större fokus på det kunden faktiskt efterfrågar. I projektet studeras flera av de utmaningar vi ser, till exempel: Hur kan vi bättre selektera efter kvalitetsparametrar vid slakt? Hur kan vi genom utprovad foderstat och mjölkraskorsningar hitta en produkt som håller en hög kvalitet och passar väl in vårt produktionssystem med mycket mjölkkoras? Finns tekniska metoder för att före slakt bedöma andel intramuskulärt fett?
Många av dessa studier görs vid SLU:s Nöt- och lammköttscenter Götala, strax utanför Skara. Ett nytt stall kommer stå klart nu i februari och där kommer ytterligare en grupp nötdjur sättas in för fler försök inom EU-projektet Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Slutkonferens för projektet hålls i Västra Götaland hösten 2019. Läs gärna mer om projektet här >>>
Ulrika Åkesson
Agroväst Livsmedel