SustAinimal är en centrumbildning där universitet, institut, näringsliv och myndigheter samverkar för att tillsammans öka kunskapen om de livsmedelsproducerande djurens roll i ett resilient och hållbart livsmedelssystem, och ett konkurrenskraftigt lantbruk i Sverige.
Målsättningen är att vara ett ledande kunskapscentrum som beslutsfattare och samhällsaktörer kan vända sig till för att få underlag för informerade, medvetna och självständiga beslut vad gäller ansvarsfull produktion och konsumtion av mat.
Djurens funktion inom livsmedelsproduktionen är främst att omvandla växter och växtdelar som människor inte kan eller vill äta till livsmedel med högt näringsvärde. Dessutom bidrar djur med gödsel och ekosystemtjänster som bidrar till biologisk mångfald och attraktiva landskap. De livsmedelsproducerande djuren har också en negativ inverkan på miljö och klimat och allt fler konsumenter uttrycker oro för djurens välfärd. Det har gjorts ett gediget arbete de sista åren inom såväl forskning och näringsliv för att minska den negativa inverkan från djurhållningen, med det saknas studier som genom faktiska mätningar bekräftar att framtagna modeller stämmer och det är en stor utmaning att väga samman för- och nackdelar. Dessutom skiljer förutsättningar för livsmedelsproduktion mellan olika delar av Sverige och det är sannolikt att djurens roll i framtida livsmedelssystem också varierar mellan regioner.
SustAinimal kommer att analysera scenarion för livsmedelssystem i tre regioner från norr till söder. Djurens bidrag kommer utvärderas både avseende nettoproduktion av livsmedel, ekosystemtjänster och kapacitet att leverera livsmedel i händelse av kris. Målsättningen är att sammanföra många olika kompetenser och kunna ta ett helhetsgrepp på dessa komplexa frågor. Agroväst bidrar till centrumbildningen genom att tillsammans med SLU koordinera arbetet inom pilotregionen Västra Götaland.
SustAinimal har beviljats finansiering för perioden 2020-2024, med möjlighet till förlängning med ytterligare fyra år.
Projektnummer: 445
Forskningsrådet Formas har i dag meddelat att SustAinimal får medel för att arbeta med de livsmedelsproducerande djurens roll i ett hållbart livsmedelssystem i ytterligare fyra år till. I SustAinimal 1.0 blev det fokus på idisslare, i SustAinimal 2.0 kommer gris och fågel ha en tydlig plats. Med bland annat en doktorand på inblandning av biprodukter i kycklingfoder. SustAinimal 2.0 kommer att fokusera på lösningar som levererar livsmedel, ekosystemtjänster och naturvärden, har lågt negativt avtryck på klimat och miljö och som ger möjlighet att driva lönsamma företag i olika delar av livsmedelssystemet.
– Jag är så stolt och glad över att vi får fortsatt förtroende, både från Formas och de partners som också bidrar med finansiering till SustAinimal. Från Formas får SustAinimal nästan 40 miljoner för åren 2025-2028, till det kommer drygt 16 miljoner i medfinansiering från våra partners. Det är en mycket omfattande insats från dem! Säger Sigrid Agenäs, professor i skötsel av idisslare, centrumledare för SustAinimal
Nya partners är Arla, Martin&Servera, Svensk Fågel och Svenska Ägg. Nytt är också att vi kompletterar de regionala noderna i norr, väst och syd med en Nod Öst med centrum hos Vreta Kluster.
Samtliga partners i SustAinimal 2.0 är Sveriges lantbruksuniversitet, Rise, Vreta Kluster, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Linköpings Universitet, Högskolan i Dalarna, Lantmännen, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Hushållningssällskapens förbund, Norrmejerier, KLS, Agroväst, Växa Sverige, Gård & Djurhälsan, Naturbeteskött i Sverige, Svenska Vallföreningen, Svensk Fågel, Svenska Ägg, Arla Foods samt Martin&Servera.
BETESVANDRING MED STRATEGIER FÖR OPTIMAL FÅR- OCH LAMMPRODUKTION
Den 18 juni 2024 samlades ett tjugotal fårintresserade på Strömma naturbrukscentrum för att få lära sig mer om skötsel av naturbetesmarker och optimal betesstrategi för friska, välmående får och lamm. Caroline Dahrén, Agroväst Gröna möten hälsade alla välkomna och Lisa Persson, Sjuhärads fåravelsförening, visade fårhuset och berättade om skolan.
Foto: SLU
Karin Persson, Länsstyrelsen, pratade om skötsel av naturbetesmark och vilken hjälp Länsstyrelsen kan erbjuda med att inventera betesmarker. Arter som känns igen av många, såsom prästkrage, skogsklöver, kärringtand och vädd indikerar att det kan finnas andra intressanta arter vid en närmare granskning.
En av många skötselåtgärder på naturbetesmark kan vara sent betessläpp. Ett senarelagt betessläpp gynnar de växter som genom tiderna anpassat sig till slåtter samt de pollinerare som behöver pollen från specifika växter för sin fortplantning. I denna ravin finns sandblottor och ängsvädd – en ljuvlig kombination för det hotade Guldsandbiet,.
Sent betessläpp är dock inte lämpligt för lamm och digivande tackor som har betydligt högre krav på näringsinnehåll än vad vedartat gräs kan ge.
FÄLTDAG MED FOKUS PÅ VALL OCH BETE TILL FÅR OCH NÖTKREATUR
Under eftermiddagen bjuder Länsstyrelsen Västra Götaland och kunskapsplattformen SustAinimal i samarrangemang med Agroväst Gröna Möten in till en temadag för att öka kunskap och erfarenhetsutbyte kring vall och bete. Evenemanget inriktar sig till dig som har kor eller får. Vi träffas på Närsidans Gård, utanför Bengtsfors, där både vallen och naturbetesmarkerna är viktiga pusselbitar i gårdens produktion.
På måndagen 24 juni 2024 sammanstrålade ett gäng lamm-, nötkötts- och mjölkproducenter på natursköna Närsidans Gård utanför Bengtsfors i Dalsland. Fokus låg på vallodling och betesskötsel. Kvällen var ett samarrangemang med Länsstyrelsen i Västra Götaland, SustAinimal och Agroväst Gröna Möten.
Kvällen inleddes med att Jesper och Hanna Närsgård berättade om den ekologiska mjölk- och nötköttsproduktionen som bedrivs på gården.
Lina Morin, växtodlingsrådgivare, berättade om vad som är viktigt att tänka på vid vallodling och gav konkreta råd till lantbrukarna. Elin Mattsson, lantbruksdjursrådgivare, pratade om ekologisk produktion och visade upp den nya checklista som lantbrukare kan använda vid kontroll av ekologisk produktion.
Erika Geijer, Gård & Djurhälsan, föreläste om de olika sjukdomar och parasiter som kan drabba nötkreatur och får. Lars Johansson, Länsstyrelsen, berättade om de olika värden som spelar in när en restaureringsplan tas fram för naturbeten och viktiga faktorer att tänka på.
Foto: SLU
SustAinimal leds av SLU tillsammans med forskningsinstitutet RISE och koordineras med hjälp av Vreta Kluster. Övriga ingående parter är SVA, Uppsala Universitet, Linköpings Universitet, Högskolan i Dalarna, Lantmännen, LRF, Hushållningssällskapet, Norrmejerier, KLS Ugglarps, Agroväst, Växa Sverige, Gård & Djurhälsan, Föreningen Svenskt Naturbeteskött och Svenska Vallföreningen.
Oskar Reineling
Projektledare Agroväst
E-mail: oskar.reineling@agrovast.se