Hur kan framtidens rapsodling bli mer motståndskraftig när tillgången till växtskyddsmedel minskar? Kompanjongrödor, integrerat växtskydd, biodiversitet och starka plantor var några av lösningarna som diskuterades när över 100 forskare och rådgivare från 14 länder samlades på SLU Alnarp för 20th IOBC - WPRS Working Group meeting on Integrated Control in Oilseed Crops. Thomas Börjesson från Agroväst deltog och presenterade resultat från projektet Kompanjongrödor i höstraps.

Integrerat växtskydd blir allt viktigare

Mötet inleddes med presentationer från Albin Gunnarsson, Svensk Raps, Marian Damsgaards Thorsted från SEGES och Sari Peltonen från ProAgria, Finland. Marian tryckte på att det nu är extra viktigt att arbeta med integrerad bekämpning eftersom en hel rad bekämpningsmedel som kan brytas ner till Trifluorättiksyra (TFA) nyligen har förbjudits, eller kommer snart att förbjudas. Liksom i Sverige testar man samodling av raps och klöver även i Danmark. Det är också viktigt att inte återkomma med raps för ofta, vart 6:e år rekommenderas i Danmark och det är både p.g.a. problem med klumprotsjuka, men även Sclerotinia som gör att man inte återkomma oftare.

Sari Peltonen gav oss en intressant inblick i raps och rybsodlingen i Finland. Det är ganska annorlunda jämfört med Sverige, då rybs dominerar och det är nästan bara vårformer som odlas. Det bara i sydligaste Finland som det fungerar att odla höstraps. Störst problem vad gäller insekter är definitivt rapsbaggar och man har begränsat antal preparat att tillgå numera när pyretorider inte får användas längre. Målet är att komma upp i 100.000 hektar raps och rybs i Finland (där man ligger i Sverige idag), men än så länge ligger man bara på ca. 65.000 ha.

Trots att man bara får ca. 1500 kg/ha i avkastning, bedöms den ändå som en lönsam gröda, men höstraps kan avkasta betydligt mer. Liksom i Sverige, rekommenderas att tillväxtreglera på hösten för att minska på utvintringsproblemen.

Kompanjongrödor som en del av växtskyddet

På onsdagen lyssnade vi på ett intressant föredrag av Celine Robert från Frankrike, som berättade om hur man kan locka till sig rapsjordloppor genom att anlägga ett fält med rädisor bredvid ett rapsfält. Rapsjordlopporna föredrar då att mumsa på rädisorna och man får mindre angrepp i rapsen. Man kan då också effektivt bli av med rapsjordloppornas larver genom att förstöra grödan så larverna inte får möjlighet att övervintra inuti plantorna. Celine nämnde också att det är ganska vanligt att man odlar kompanjongrödor tillsammans med höstraps i Frankrike, ca. 20% använder kompanjongrödor, mestadels har man åkerbönor.

Chloe Radeschall på SLU berättade om två olika försök, ett just med kompanjongrödor där man testat att dels så kompanjongrödor samtidigt med rapsen och dels 10 dagar efteråt i olika rader. Man noterade att man fick en god reduktion av rapsjordloporna med åkerböna som samodlingsgröda, men även en viss effekt med lågvuxna klöverarter och att man bör så åkerbönorna samtidigt med rapsen. Man fick en viss reduktion av skörden då man odlade åkerbönor ihop med rapsen, men inte lika mycket med klöverarterna. Ann-Charlotte Wallenhammar har också samma erfarenheter, så detta är en anledning till att vi använder dessa i våra försök.

Strip-cropping och biodiversitet

Ute i fält demonstrerade Chloe Radeshall det nya konceptet som de testar: Strip-cropping, där man odlar olika grödor i flera kördrag och där tanken är att man då skall öka biodiversiteten och minska problemen med skadegörare i rapsen. I ett kördrag som vi studerade i fält, sådde man raps mellan rader av spannmålsstubb. Fördelarna vara att rapsens skadegörare har svårare att spridas mellan raderna, men även att ett eventuellt snötäcke inte blåser bort lika lätt och kan då skydda rapsen effektivare om det blir frost på vintern eller vårvintern.

Olika förutsättningar för rapsodling

Vi fick även en inblick i rapsodling i Canada från Keith Gabert. Mest intressant att det stora problemet här är torr-röta, som även ger problem i Sverige, särskilt under varma fuktiga höstar. Man tar ganska låga skördar i Canada, kanske 1500 kg, men man är ganska nöjda med detta, delvis på grund av lägre markpriser. Dock återkommer man med raps oftare än hos oss, oftast vart 3:e år.

Albin Gunnarsson från Svensk Raps berättade om användningen av gulskålar för att kontrollera förekomst av skadeinsekter på hösten efter sådd och som används flitigt i Sverige.

Det kanske viktigaste är att man är att man då verkligen kommer ut i fält, går en runda och får en uppfattning om hur rapsen ser ut. Än så länge har det inte slagit igenom med automatiska avläsningar av insekter, exempelvis finns Bayers Magic Trap på marknaden.

Starka plantor viktigare än noll angrepp

Ordförandena Ivan Juran och Nazanin Zamini-Noor sammanfattade dagarna med någon mening från varje föredrag. Exempel på saker att komma ihåg: Det är viktigare att få en god skörd än att man får ner antalet larver till en viss nivå. Det är viktigt med starka plantor som kan stå emot angrepp och leverera skörd, även om de drabbas av angrepp.

Ett nytt sätt att samla insekter och svampsporer kan vara med drönare, där man gör försök idag. En fördel att man snabbt kan få information från hela fält och delar av fält.

Rapport av Thomas Börjesson, Agroväst

Foto: Thomas Börjesson Agroväst

Vill du träffa framstående forskare inom rapsodling i Sverige?

Välkommen på någon av våra fältdagar med huvudfokus på kompanjongrödor i höstraps men även med allmänna diskussioner vad gäller samodling. Evenemanget är kostnadsfritt och är ett samarrangemang mellan projekten Kompanjongrödor i Höstraps, Samodlingsgrödor i höstraps och Agroväst Gröna Möten.