På senare tid har dock perspektiven vidgats till att omfatta även andra kvalitetsproblem. Mjöldryga har varit mycket i fokus under senare tid, inte minst på grund av att gränsvärden införts för de svampgifter (alkaloider) som mjöldrygesvampen producerar.
Det är viktigt att skapa ett forum för dessa frågor i vår region som historiskt varit hårt drabbat av DON i spannmål.
Det är många genom värdekedjan som brottats med problem med mykotoxiner och andra kvalitetsproblem och ett nätverk där man kan utbyta erfarenheter är ett sätt att hitta gemensamma och mer långsiktiga åtgärder.

Grundtanken är att bygga vidare på den forskning som pågår i att ta fram användbara beslutssystem för att bättre förebygga och hantera problemen med DON och andra mykotoxiner.

Nätverket omfattar hela värdekedjan för att möjliggöra utbyte av information från de olika delarna inom spannmålskedjan.
I första hand används nätverket för internt utbyte av nya forsknings- och säsongsresultat i Sverige och från övriga världen. Ett viktigt inslag är även att förmedla information vad gäller ny lagstiftning.
De som ingår i nätverket företräder företag, branschföreningar, myndigheter och organisationer med insikt och intresse av att utbyta erfarenheter inom området.
En avgift erläggs av representanterna för att upprätthålla nätverkets informationsspridning.
En årlig extern konferens anordnas för att sammanfatta och diskutera den aktuella situationen med hänsyn till:

Återkoppling från seminarium i Hernquistsalen, SLU Smedjan i Skara den 3 februari 2026
Under dagen fick ett trettiotal deltagare på plats och ett tiotal medverkande deltagare online ta del av perspektiv både från spannmålshandeln och forskningen och hur man kan angripa problemen på fältnivå.
Pontus Thureson från Foder & Spannmål och Martin Svarén. Vara Lagerhusförening inledde med att sammanfatta Foder & Spannmåls kvalitetsinventeringar. Årets spannmålsskörd bjöd som vanligt på utmaningar, även om kvaliten generellt var ovanligt bra.
Mjöldryga var åter ett bekymmer och DON-halterna var höga på sent inlevererad spannmål. Insekter ser Martin också som ett ökande problem, inte minst ett år som detta, då man sannolikt kommer att lagra spannmål lång tid.
Sari Rämö från LUKE, sammanfattade sedan läget vad gäller Fusariumtoxiner i Finland och hennes forskningsprojekt som handlar om mjöldryga. Hon nämner bl.a. att spridning av mjöldryga från vallgräs kan vara betydande och att de har goda erfarenheter av Pollenplus sorter i Finland.

På eftermiddagen diskuterades spannmålen som foderråvara och de utmaningar man ser här när det gäller gårdshantering.
Linda Engblom från SVA redovisade resultat från en inventering av gårdslagrad spannmål. Ungefär 70% av proverna hade någon anmärkning och som väntat var det större kvalitetsproblem i kalluftstorkad jämfört med varmluftstorkad spannmål. Hon konstaterade också att management är väldigt viktigt.
Rebecca Wärnbring från Jordbruksverket redovisade nya riktvärden för foder som snart träder i kraft och dessa närmar sig de som gäller för spannmål avsedd för livsmedel.
Ett tyskt företag, Safia, presenterade till sist sin teknologi som skulle kunna effektivisera analyser av ergotalkaloider baserad på antikroppar. Kanske att man med hjälp av deras metodik få fram en snabb screening redan då spannmålen levereras.

Linda Engblom SVA, foto Agroväst
Seminariet var ett samarrangemang mellan Nätverk odling kvalitet och Agroväst Gröna Möten.
Nedan foto visar föreläsare Martin Svarén, Vara Lagerhusförening, Peter Carl, Safia och Sari Rämö, LUKE.




Inom Nätverket Odling Kvalitet har vi under skördeperioden 2024 diskuterat orsaker till att man tappat skörd framförallt i höstvete jämfört med förväntat. Redan tidigt i augusti rapporterades från Skåne att man dels noterat mer svamp i höstvete än vanligt och även lägre skördar än förväntat, så det var naturligt att göra denna koppling. Det är med stor sannolikhet en kombination av flera olika svampar och kanske även abiotisk stress som orsakat skördetappet.
Mycket tidigare än vanligt noterades förekomst av mörkfärgade svampar i grödorna och man antog till en början att det kunde vara Alternaria, men även en för oss ny skadegörare, nämligen Sclerophthora macrospora, misstänktes.

Foto: Kristine Ivarsson, Växtskyddscentralen Skara
Enligt Eva Mellquist, Jordbruksverket, har man generellt noterat ovanligt mycket svamp i fält i år och goda effekter av svampbekämpning. Lägre skördar och rymdvikter än förväntat i höstvete är det flera odlare som erfarit.
En bidragande orsak kan vara att sådden i höstas utfördes under blöta och besvärliga förhållanden, men även blöta förhållanden senare under växtodlingssäsongen. Generellt är en stressad gröda mer mottaglig för en stor mängd skadegörare. Problemen är kopplade till dålig dränering och styvare jordar.
Problemen har varit mest omfattande i södra Sverige.

Angående vilka svampar som ligger bakom skördetappet, så är det säkerligen en kombination av flera olika arter som hindrat kärnmatningen och orsakat små och skrumpna kärnor. Det är troligen både rödsotsvirus, rotdödare, stråfusarios, Alternaria och Sclerophthora som bidrar.
Att Sclerophthora fått mycket uppmärksamhet är troligen att den gett typiska symptom som förvridna ax eller plantor, men dessa symptom har inte varit särskilt vanligt förekommande. Förekomst av Sclerophthora har dock även noterats i Danmark i år. Svampen är en oomycet och kräver mycket vatten för att trivas och spridas.
Oskar Gustafsson, Scandinavian Seeds, fyller på med information från utländska förädlare att man sett liknande symptom och att man liksom i Sverige kopplar detta till vattenmättnad och brist på solinstrålning.
Oskar nämner också att de registrerat symptomen i sortförsök, men att de inte har noterat några tydliga sortskillnader.

Salim Bourras, SLU, har fått plantor med mörka ax som Växtskyddscentralerna samlat in, Han kartlägger just nu vilka svampar som förekommer i plantor som drabbats av dessa symptom.
Än så länge har Salim noterat förekomst av de mörkpigmenterade svamparna Alternaria och Cladosporium men däremot inte de typiska symptom som förknippas med Sclerophthora.
Salim trycker också på att dessa svampar utgör sekundär infektion av redan försvagade plantor.

Den 31 januari 2024 bjöd nätverket in till evenemang på SLU i Skara. Där diskuterade vi hur vädret påverkar spannmålskvaliten. Seminariet lockade 54 medverkande varav de flesta var med fysiskt närvarande.
Bilder från eventet
Löpande nyheter kommer att spridas främst via webbsidan. Håll även utkik på intressanta föredrag och möten i vår Evenemangs och kommunikationskanal - Gröna Möten
Vill du veta mer om nätverket och kanske att gå in som medlem är du välkommen att höra av dig till nätverkets kontaktperson Thomas Börjesson.
