På senare tid har dock perspektiven vidgats till att omfatta även andra kvalitetsproblem. Mjöldryga har varit mycket i fokus under senare tid, inte minst på grund av att gränsvärden införts för de svampgifter (alkaloider) som mjöldrygesvampen producerar.
Det är viktigt att skapa ett forum för dessa frågor i vår region som historiskt varit hårt drabbat av DON i spannmål.
Problemen 2023 var större än på många år, vilket främst varit kopplat till den sena och utdragna skörden, medan det inte varit lika problematisk 2024. Däremot verkar problemen med mjöldryga varit större 2024 än 2023.
Det är många genom värdekedjan som brottats med problem med mykotoxiner och andra kvalitetsproblem och ett nätverk där man kan utbyta erfarenheter är ett sätt att hitta gemensamma och mer långsiktiga åtgärder.
Grundtanken är att bygga vidare på den forskning som pågår i att ta fram användbara beslutssystem för att bättre förebygga och hantera problemen med DON och andra mykotoxiner.
Nätverket omfattar hela värdekedjan för att möjliggöra utbyte av information från de olika delarna inom spannmålskedjan.
I första hand används nätverket för internt utbyte av nya forsknings- och säsongsresultat i Sverige och från övriga världen. Ett viktigt inslag är även att förmedla information vad gäller ny lagstiftning.
De som ingår i nätverket företräder företag, branschföreningar, myndigheter och organisationer med insikt och intresse av att utbyta erfarenheter inom området.
En avgift erläggs av representanterna för att upprätthålla nätverkets informationsspridning.
En årlig extern konferens anordnas för att sammanfatta och diskutera den aktuella situationen med hänsyn till:
Årets spannmålsskörd bjöd på flera kvalitetsutmaningar, från påverkan av svampar och mjöldryga till hantering av skadedjur. Genom inventeringar, forskningsstudier och praktiska tester undersöks möjligheter att förbättra spannmålens kvalitet och minimera hälsorisker. Fokus ligger på att kombinera ny kunskap med effektiva åtgärder för att möta aktuella problem och stärka produktionen framåt.
Förmiddagen ägnas åt mjöldryga som seglat upp som den kanske största utmaningen inom spannmålskvalitetsområdet och i år har man funnit att inte bara råg utan även flera andra spannmålslag har drabbats. Vi får här ta del av perspektiv både från spannmålshandeln, forskningen och hur man kan angripa problemen på fältnivå.
På eftermiddagen diskuteras ett annat tema som uppmärksammats 2024, nämligen mörkpigmenterade svampar, där det visat sig att det är en mängd olika arter som vållat problemen. Vi avslutar med att diskutera skadedjur som blivit vanligare i takt med att stigande temperaturer och högre nederbörd under skördeperioden. Salim Bourras som inventerat förekomsten av mörkpigmenterade svampar på uppdrag av Jordbruksverket sammanfattar sitt arbete (på engelska) och Mattias Beckman från Anticimex sammanfattar läget vad gäller skadedjur utifrån deras perspektiv.
Evenemanget är kostnadsfritt och vänder sig till dig som är lantbruksföretagare, rådgivare, entreprenör eller intressent.
Seminariet är ett samarrangemang mellan Nätverk odling och Agroväst Gröna Möten.
Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se.
Viktigt att du anmäler dig via www.gronamoten.se senast 30 januari.
10.00 Registrering, kaffe med kaka och välkommen
Agroväst Gröna möten hälsar välkommen innan programmet startar.
10.30 Utmaningar vad gäller spannmålskvalitet skörd 2024
Erik Hartman Foder och Spannmål, ger oss information om årets inventeringar. Erik berättar också om deras samverkan med Kvarnföreningen när det gäller mjöldryga.
11.10 Nya problem kring mjöldryga
Hanna Friberg, SLU, ger oss inblick i riskfaktorer för sjukdomsutveckling och toxinproduktion. Rapportering av forskningsprojekt.
11.40 Praktiska tester för att få ner mjöldrygehalter 2024
Fredrik Tidström, VÄXTAB
12.00 Diskussion Mjöldryga
12.30 Lunch
13.15 Update on the epidemic of black ears in winter wheat
Salim Bourras, SLU
13.45 Skadedjur i spannmål
Mattias Backman, Anticimex, om artkännedom och biologi och förebyggande arbete samt sanerande åtgärder.
14.30 Diskussion Mörkpigmenterade svampar och skadedjur
15.00 Avslut
Inom Nätverket Odling Kvalitet har vi under skördeperioden diskuterat orsaker till att man tappat skörd framförallt i höstvete jämfört med förväntat. Redan tidigt i augusti rapporterades från Skåne att man dels noterat mer svamp i höstvete än vanligt och även lägre skördar än förväntat, så det var naturligt att göra denna koppling. Det är med stor sannolikhet en kombination av flera olika svampar och kanske även abiotisk stress som orsakat skördetappet.
Mycket tidigare än vanligt noterades förekomst av mörkfärgade svampar i grödorna och man antog till en början att det kunde vara Alternaria, men även en för oss ny skadegörare, nämligen Sclerophthora macrospora, misstänktes.
Foto: Kristine Ivarsson, Växtskyddscentralen Skara
Enligt Eva Mellquist, Jordbruksverket, har man generellt noterat ovanligt mycket svamp i fält i år och goda effekter av svampbekämpning. Lägre skördar och rymdvikter än förväntat i höstvete är det flera odlare som erfarit.
En bidragande orsak kan vara att sådden i höstas utfördes under blöta och besvärliga förhållanden, men även blöta förhållanden senare under växtodlingssäsongen. Generellt är en stressad gröda mer mottaglig för en stor mängd skadegörare. Problemen är kopplade till dålig dränering och styvare jordar.
Problemen har varit mest omfattande i södra Sverige.
Angående vilka svampar som ligger bakom skördetappet, så är det säkerligen en kombination av flera olika arter som hindrat kärnmatningen och orsakat små och skrumpna kärnor. Det är troligen både rödsotsvirus, rotdödare, stråfusarios, Alternaria och Sclerophthora som bidrar.
Att Sclerophthora fått mycket uppmärksamhet är troligen att den gett typiska symptom som förvridna ax eller plantor, men dessa symptom har inte varit särskilt vanligt förekommande. Förekomst av Sclerophthora har dock även noterats i Danmark i år. Svampen är en oomycet och kräver mycket vatten för att trivas och spridas.
Oskar Gustafsson, Scandinavian Seeds, fyller på med information från utländska förädlare att man sett liknande symptom och att man liksom i Sverige kopplar detta till vattenmättnad och brist på solinstrålning.
Oskar nämner också att de registrerat symptomen i sortförsök, men att de inte har noterat några tydliga sortskillnader.
Salim Bourras, SLU, har fått plantor med mörka ax som Växtskyddscentralerna samlat in, Han kartlägger just nu vilka svampar som förekommer i plantor som drabbats av dessa symptom.
Än så länge har Salim noterat förekomst av de mörkpigmenterade svamparna Alternaria och Cladosporium men däremot inte de typiska symptom som förknippas med Sclerophthora.
Salim trycker också på att dessa svampar utgör sekundär infektion av redan försvagade plantor.
Den 31 januari 2024 bjöd nätverket in till evenemang på SLU i Skara. Där diskuterade vi hur vädret påverkar spannmålskvaliten. Seminariet lockade 54 medverkande varav de flesta var med fysiskt närvarande.
Bilder från eventet
Löpande nyheter kommer att spridas främst via webbsidan. Håll även utkik på intressanta föredrag och möten i vår Kommunikationskanal - Gröna Möten
Vill du veta mer om nätverket och kanske att gå in som medlem är du välkommen att höra av dig till nätverkets kontaktperson Thomas Börjesson.