Utslagskor från mjölkproduktionen utgör en stor andel av de nötkreatur som går till slakt årligen. Flertalet av dessa kor når inte upp till slakteriets mål om 275 kg slaktvikt vilket innebär att det finns potential att öka kvalitet och värdet på dessa djur. Därtill nyttjas en mycket liten del av nötkreaturens organ såsom hjärta, lever och njure till humankonsumtion och det är av intresse att utvärdera konsumentens acceptans gentemot inälvsmat för att öka nyttjandet av varje djur från mule-till-svans.
Mjölkkor är den näst vanligaste kategorin av djur som skickas till slakt årligen. I dagsläget ligger viktintervallet för bäst betalning av slaktdjur mellan 275–425 kg. Av de utslagskor, alltså kor som av olika anledningar (exempelvis dålig produktion, nedsatt fertilitet, ej fungerande i robot etc.) inte längre behålls i produktion, så når ca 40% inte målvikten på 275 kg. Dessa kor anses ha ett lågt slaktvärde och en stor del av köttet går endast till köttfärs, vilket minskar värdet på kon.
Vi kommer att utvärdera olika utfodringsstrategier och nyttja vallfoder och sidoströmmar från spannmåls- och livsmedelsindustrin för att på ett resurseffektivt sätt förbättra slaktkroppskvalitet. Mjölkkor i olika åldrar och av rasen holstein, hålls på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning i Skara och utfodras i 100 dagar. Produktionsdata rörande foderintag, vikt- och hullförändring, slaktkroppsegenskaper samt vikt på bakpartens styckdetaljer samlas in och ekonomiska kalkyler genomförs för att utvärdera om en slutgödningsstrategi är lönsam att genomföra på gårdsnivå. Även den sensoriska kvalitén på ryggbiff utvärderas med hjälp av en tränad sensorisk panel.Mjölkkor är den näst vanligaste kategorin av djur som skickas till slakt årligen. I dagsläget ligger viktintervallet för bäst betalning av slaktdjur mellan 275–425 kg.
Av de utslagskor, alltså kor som av olika anledningar (exempelvis dålig produktion, nedsatt fertilitet, ej fungerande i robot etc.) inte längre behålls i produktion, så når ca 40% inte målvikten på 275 kg. Dessa kor anses ha ett lågt slaktvärde och en stor del av köttet går endast till köttfärs, vilket minskar värdet på kon. Projektet syftar till att utvärdera olika utfodringsstrategier och nyttja vallfoder och sidoströmmar från spannmåls- och livsmedelsindustrin för att på ett resurseffektivt sätt förbättra slaktkroppskvalitet. Mjölkkor i olika åldrar och av rasen holstein, hålls på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning i Skara och utfodras i 100 dagar.
Produktionsdata rörande foderintag, vikt- och hullförändring, slaktkroppsegenskaper samt vikt på bakpartens styckdetaljer samlas in och ekonomiska kalkyler genomförs för att utvärdera om en slutgödningsstrategi är lönsam att genomföra på gårdsnivå. Även den sensoriska kvalitén på ryggbiff utvärderas med hjälp av en tränad sensorisk panel.
Utöver slutgödning av utslagskor syftar projektet även till att hitta vägar för att öka nyttjandet av hjärta, lever och njurar från nötkreatur. Tillsammans med samarbetspartners utvecklas produkter baserade på lever och njure och testas i det offentliga köket. Preferenstester genomföras för att utvärdera acceptans och gillande av produkter som baserats på dessa organ. Även sensoriska analyser av hjärta, lever och njure genomförs av tränad sensorisk panel.
Projektet i helhet syftar till att hitta innovativa sätt att bättre använda utslagskor från mjölkproduktionen och öka värdet samt nyttjandet av varje enskild individ. För att lyckas med detta är avsikten med projektet att:
Till och med 2025
Basmedel till Götala nöt- och lammköttsforskning finansieras av SLU.
Projektansvarig: Anders Karlsson, anders.h.karlsson@slu.se
Postdoktor (ansvarig för genomförande): Johanna Friman, johanna.friman@slu.se
Exceptionell Råvara, Högskolan Kristianstad,
Södertälje kommun,
Skövde slakteri
Naturbruksförvaltningen Västra Götalandsregionen
Svenska Foder
Hushållningssällskapet Sjuhärad