Avslutade projekt Nöt- och lamm

Utfodring av ensilage och halm mixat respektive separat utfodrat under dräktigheten

Projektets syfte. I det här projektet vill vi jämföra mixat foder av ensilage och halm med separat utfodring ensilage i tre dagar och halm i fyra dagar under dräktigheten för att studera konsumtion, vikt- och hullutveckling samt ekonomiskt utfall av de båda utfodringsstrategierna. Projektets bakgrund. Lönsamheten i dikalvsproduktionen är låg. Den största kostnaden är foder, följt av kostnader för rekrytering, arbete och byggnader. Dikon har ett lågt näringsbehov, speciellt under lågdräktigheten. Deras konsumtionsförmåga däremot är stor varför det är viktigt att de utfodras med ett foder med lågt energi- och högt fiberinnehåll. Mer än en tredjedel av alla dikogårdar är ekologiska och då krävs enligt reglerna att djuren har fri tillgång till foder. Även vid utfodring av sent skördad vall går korna upp i hull och blir lätt för feta, vilket ger höga kostnader, en onödig miljöbelastning och även kan leda till kalvningssvårigheter och sämre dräktighet. Det tycks således att om dikor ska utfodras med traditionellt vallensilage behöver det utfodras i kombination med halm. Läs mer här >>>

Automatiska vägningar och selektiv avmaskning av nötkreatur på bete

https://agrovast.se/wp-content/uploads/2021/10/Automatiska-vagningar-och-selektiv-avmaskning-av-notkreatur-pa-bete-_-Externwebben.pdfProjektets syfte. Vi vill utveckla en automatisk metod för djurhälsoövervakning på bete, där larm erhålls för avvikande djur. Metoden leder till ökad djurhälsa och produktivitet vid betesdrift. Visionärt sett skulle en sådan metod kunna komplettera manuell tillsyn av djur och på så vis underlätta för fortsatt eller eventuellt utökad betesdrift på små och avlägset belägna betesmarker. Projektinnehåll. Projektet fokuserar primärt på detektion av parasitangrepp hos kalvar, men metoden kan även vidareutvecklas för andra sjukdomar som nedsätter djurens tillväxt. Vi kommer således att utprova en ny teknik för automatisk viktuppföljning på bete baserad på en matematisk tillväxtmodell som kan användas för detektion av parasitinfektion hos kalvar. Vid larm om parasiter vidtas riktad selektiv behandling (targeted selective treatment, TST) där angripna individer - men bara dessa - avmaskas, vilket är i enlighet med reglerna för ekologisk produktion. Jämförelse av parasitdetektion utifrån automatisk viktuppföljning alternativt okulär övervakning kommer att göras, där hypotesen är att den automatiska övervakningen är bättre. Metoden leder till ökad djurhälsa och produktivitet vid betesdrift på mångfaldsrika naturbetesmarker i ekologisk produktion där det ofta saknas alternativ till avmaskning. Läs mer här >>>

Nötköttsproduktion baserad på mjölk- och köttraskorsningsstutar

Denna studie mäter mjölk- och köttraskorsningskalvens ökade tillväxt, foderomvandlingsförmåga, muskelansättning och fettansättning, i två olika produktionsmodeller som inkluderar bete på naturbetesmark, jämfört med den renrasiga mjölkraskalven. Läs mer här >>>

Gårdsanpassad värmebehandling av åkerböna till kalvar

Projektets syfte. Att undersöka hur stor påverkan värmebehandling av åkerböna har på den avvanda kalvens tillväxt.
Projektinnehåll. Kalvarnas fodereffektivitet beräknas utifrån foderintag och tillväxt. Uppsamling av urin utförs och kvävekomponenter i urinen analyseras för att kunna beräkna kalvarnas kväveutnyttjande. Läs mer här >>>

Grovfoderutfodring till dikor

Under åren 2012-2014 löper ett stort EU-projekt, REKS, vilket är ett samarbete mellan Agroväst, SLU i Skara och Alnarp, Köpenhamns universitet, Århus universitet, AgroTech, Universitetet för miljö- och biovetenskap samt Hushållningssällskapet Halland. Inom projektet belyses bland annat grovfoderutfodring av dikor då vinterfoder är en tung kostnadspost i dikalvsproduktionen. Många gånger får korna ett alltför lättsmält foder, vilket ger en dyr utfodring med negativa konsekvenser för miljö och djurhälsa. Syftet med aktiviteten är att hitta grovfoder lämpliga att utfodra i fri tillgång till dikor samt ge underlag för en dikomodul i fodervärderingsprogrammet NorFor. Investeringar i individualutfodringsutrustning till Götala ingår också. Läs mer här >>>

Majsensilage till tjurar och lamm

Intresset för utfodring av majsensilage har ökat kraftigt de senaste åren bland svenska köttproducenter och det odlas nu majs i stora delar av södra Sverige. Från hösten 2009 till våren 2011 genomfördes därför ett projekt där majsensilage till såväl mjölkrastjurar som lamm studerades. I projektet undersöktes hur utvecklingsstadiet hos majsen vid skörd samt utfodringsstrategi (majs/vallfoderensilage alternativt enbart majsensilage som grovfoder) påverkade foderkonsumtion, tillväxt, foderutnyttjande och slaktkroppskvalité. Jämförelser mellan de båda djurslagen gjordes också. Läs mer här >>>  och här >>> och här >>>

Närproducerade proteinfodermedel till mjölkraskalvar

Idisslares bidrag till utsläpp av växthusgaser är den största frågan inom svensk animalieproduktion idag. En bidragande orsak till klimateffekten är nedhuggning av regnskog i Sydamerika för odling av sojaböna, där mjölet exporteras som proteinfoder till bland annat Sverige. Sojaanvändningen i svensk nötköttsproduktion har därför kritiserats och näringen vill hitta alternativa proteinkällor till sojamjölet. Under åren 2008-2013 pågår därför ett projekt med sammanlagt fem omgångar kalvar som syftar till att undersöka närproducerade proteinfodermedel till unga kalvar. Hittills har ärt, åkerböna, svenskodlad sojaböna, sötlupin, agrodrank och proteinrikt vallensilage jämförts med sojamjöl. Läs mer här >>>

Tillsatsmedel i ensilage till tackor och lamm

Syftet med projektet är att undersöka effekt av kvalitet i rundbalat klöver/gräsensilage på konsumtion och hull hos dräktiga och digivande tackor samt på tillväxt och slaktresultat hos deras lamm. En förstaårsvall med 25 % rödklöver i förstaskörden har skördats som rundbalsensilage med och utan tillsatsmedel. 24 tackor dräktiga med två lamm ingår i försöket, som pågår under stallperioden 2011-2012. Dessutom gör en smältbarhetsstudie på sintackor under samma period. Läs mer här >>>

Programnyheter

Nyhetsarkiv

© 2017 - 
2021
 Agroväst. All rights reserved. Hemsidan är skapad av AlizonWeb AB.