Frida Dahlström, försökstekniker vid SLU i Skara, arbetar bland annat i det internationella projektet SusCatt för att samla in data från försök på ungtjurar av ren mjölkras och korsning mjölkras/köttras där all konsumtionsdata mäts på individnivå. I det nya stallet på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning ges möjlighet att med hög noggrannhet mäta tillväxttakt, foder- och vattenförbrukning. Man mäter också löpande viktdata vilket ger en god och överskådlig bild över hur djuren utvecklas. Med linjediagram kan man snabbt se oväntade variationer som kan bero på sjukdom och ses som ett komplement till tillsynen i stallet. I forskningssyfte är det ett viktigt verktyg för att påvisa olika foderstaters effekt på tillväxt och fodereffektivitet.

Under ett projektseminarium som hölls på Götala 8 november 2018 fick vi flera rapporter från projektet som verkar i många länder med syfte att hitta hållbara produktionssystem för nötkött och mjölk. I Sverige studeras nötköttsproduktion och man gör också en jämförande studie vid University of Newcastle, Storbritannien och University of Padova, Italien. I ett av de svenska projekten jämförs olika betesformer, även utifrån ekonomisk lönsamhet.

Kristina Holmström, SLU har tillsammans med kollegan Karl-Ivar Kumm jämfört två olika produktionssystem för stutar med två olika raser dels i system som använder åkermarksbete i slättbygd och dels naturbetesmarker i skogsbygd. Arbetet har visat att korsningar av mjölkras/köttras gav tyngre slaktkroppar med mer kött på, däremot inga stora skillnader i köttkvalitet mellan raserna. Ser man till lönsamhet var skillnaden mellan raserna små, medan det var lönsammare med en produktionsmodell som innefattade två betesperioder istället för en betesperiod. Alternativet med naturbetesmark i skogsbygd gav i jämförelsen det bästa resultatet tack vare miljöersättningar och kompensationsstöd, men det återstår att räkna på ett alternativ med naturbetesmark i slättbygd.

"Utmaningen ligger i att finna stora sammanhängande betesarealer som krävs för att uppnå de skalfördelar en större besättning ger", förklarar Kristina. Och detta faktum blir svårt att översätta till våra svenska förhållande. Vi har i hög utsträckning splittrade betesmarker och relativt småskalig nötköttsproduktion jämfört med andra länder. "Det finns potential att ställa om större arealer till skogsbeten, men det gäller att finna lösningar hur man utnyttjar det kostnadseffektivt. Det kräver att markägare och nötköttsproducenter samverkar för att nå större betesarealer", förklarar Karl-Ivar.

Miljöfördelar med nötkött

I projektet kommer man också göra så kallade livscykelanalyser för att utvärdera resurseffektivitet och miljöpåverken. Om vi väljer att gå mot ett produktionssystem med mer grovfoder och bete, hur resurseffektivt kan det bli är frågan som ställs. Livscykelanalysen omfattar endast det som sker fram till gårdens grind. Å andra sidan innefattar den även indirekt miljöpåverkan som till exempel fodervalens klimatpåverkan. Anna Woodhouse från RISE förklarar att "Hur vi än gör kommer klimatavtryck för nötkött alltid vara 'sämst' i jämförelse med andra köttslag. Det är metanet som är boven. Väljer man att väga in andra miljöaspekter som biologisk mångfald, bekämpningsmedel, internationell påverkan då hamnar idisslarna istället på topplatsen över goda miljöval".

Det finns aspekter rörande miljöpositiva effekter som har svårt att inlemmas i de modeller som idag finns för livscykelanalyser. Under seminariet diskuterades värden som vinns genom en god kolsänka, biologisk mångfald och trädens bladverks betydelse för albedoeffekten.
"Det saknas robusta och användbara metoder för att kvantifiera detta", förklarar Serina Ahlgren från RISE. I projektet kommer RISE ändå att göra test av nya metoder där man tar mer hänsyn till biologisk mångfald. "Det är knivigt att hitta ett bra sätt där man kan jämföra olika marktyper", säger Serina.

Elisabet Nadeau, SLU Skara, är arbetspaketledare för projekten inom nöttköttsproduktion i SusCatt. "Det har varit en intensiv och givande dag där vi har lyft viktiga synpunkter på hur vi kan nå en ännu mer hållbar nötköttsproduktion genom att utnyttja våra vallar och naturbeten mer och på ett klimatmässigt hållbart sätt".

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild