I Västra Götaland odlade vi 2016 matpotatis på 2 232 hektar, vilket motsvarar nästan 13% av Sveriges totala matpotatisproduktion. Vi ser inom handeln en spännande utveckling med fler sorter med olika tillagningsegenskaper, smak och storlekar. Det går alltmer mot att potatisen som säljs i butik ska vara tvättad, mer och mer säljs påspackat. Har regionalt odlad potatis en plats i våra offentliga kök? Det var en av frågorna som diskuterades vid temadagen på Nossebro höstmarknad 31 oktober 2018. Gröna Möten  fanns på plats och tillsammans med Essunga kommun samlade vi intresserade potatisodlare för att diskutera marknaden och utmaningar framåt. Katarina Holstmark, rådgivare ekologisk produktion Jordbruksverket, inledde med att ge de första resultaten från årets försök på nya sorter för ekologisk potatisodling.

I ekologisk potatisodling är det viktigt att hitta sorter som har god resistens mot potatisbladmögel. Sorter med tidig utveckling är därför fördelaktiga. Katarina nämnde sorter som Connect, Bordeaux, Elfe, Allians som sorter som visat på god avkastning under försöksåret. Katarina redogjorde för allvarliga karantänskadegörare som kan spridas med utsäde, maskiner, tvättvatten, sorteringsjord och lådor med mera. Lyder sjukdomen under karantänskadegörare åläggs man att utrota skadegöraren eller möjligen innesluta den. Det innebär odlingsrestriktioner fram till friförklaring vilket kan ta många år. Vi har sedan EU-inträdet sett en ökning av sjukdomar som kräfta och nu på senare tid även rotgallnamatoden Meloidogyne chitwoodi . Under hösten 2017 upptäcktes två helt nya potatiskräftraser i stärkelseodling ras 8 och 40. Tidigare har vi enbart haft ras 1 och ras 18 inom landet. Dessa kräftaraser har bemästrats med odling av resistenta sorter. Mycket få sorter finns resistenta för de nya raserna vilket försvårar situationen. Under hösten 2017 påträffades även den fruktade rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi. Den angriper främst potatis, morötter och sockerbetor men skadegöraren uppförökas och skadar även spannmål och vallgrödor. En riktigt besvärlig nematod som kan innebära stora omställningar i jordbruket under tiden som den skall utrotas. Förfaringssättet är utsvältning via svartträda och odling av multiresistent oljerättika eller lusern. “Vår svenska potatis håller en hög kvalitet. Vi måste vara noggranna i beslut om utsädespotatis för att bibehålla den nivån”, menar Katarina. En av orsakerna till att det följer med sjukdomar i vår utsädespotatis är att den levereras otvättad. “Vi ska ställa krav både på utsädespotatisen och även se till att maskiner som brukar jorden är rengjorda innan de skördar för att förhindra spridning av sjukdomar. Drabbas man innebär det ett stort ekonomiskt bakslag”, menar Katarina.

Lägsta pris vinner först efter uppfyllda kvalitetskrav

Pernilla Fischerström, processledare offentlig upphandling vid Länsstyrelsen Västra Götaland, informerade om det arbete som görs för att ge stöd till offentliga upphandlare och producenter med mål att det ska bli mer lokalproducerad mat i de offentliga köken i länet. . "Intresset för att öka andelen lokal mat är stort. Det finns idag inte bara strategiska argument om att stötta regional matproduktion utan det finns också argument för ökad biologisk mångfald och även en aktiv diskussion om en ökad krisberedskap". Att svara på en offentlig upphandling är en utmaning i sig, det tar tid att sätta sig in i krav om kvalitet, leveransservice och miljö. Är det värt för ett mindre företag att lägga ner den tiden? Har man i sammanhanget ändå inte väldigt liten chans att få avtalet? Är det i slutändan inte priset som är beslutsgrundande?
Pernilla menar att det är värt att pröva, inte minst mot bakgrund av att alla aktörer måste först klara av kraven på kvalitet och prestanda. Det är endast de som tar sig igenom det nålsögat som kommer jämföras prismässigt. När det gäller till exempel kött har man noggrant arbetat igenom kvalitetskriterier som motsvarar svensk djurskyddslagstiftning. "Det ser annorlunda ut med potatis, där finns idag endast ett kriterium identifierat av Upphandlingsmyndigheten. Det gäller användande att kemiska växtskyddsmedel fungicider inte får användas efter skörd. Här finns det behov av en tätare dialog mellan odlare och upphandlare för att man ska hitta bra krav att ställa för att få mer svensk potatis i de offentliga köken", förklarar Pernilla.

EU-stöd för utveckling av kortare handelskedjor

Naturbruksskolan ingår i ett europeiskt projekt som går under namnet REFRAME. Här studerar man möjligheten till nya affärsmodeller med kortare handelskedjor för den lokala maten. Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda har deltagit i projektet genom odling av bland annat ekologisk potatis. "Vi har också som viktig del i projektarbetet att se till att det blir en del i vårt ordinarie pedagogiska arbete. I praktiken innebär det att studenter har fått vara delaktiga från odling, genom skörd, förädling och packning till slutkund. Testcaset har gjorts med Skövde sjukhus som mottagare och kund", berättar delaktivitetsansvarige på Naturbruksskolan, Camilla Freitag. Inte oväntat är det logistiken som varit den stora utmaningen. Till slut valde man en lokal transportör framför de större etablerade transportbolagen. En annan utmaning har varit att matcha kundens krav på produkten. Många av dagens kök är inte utrustade för att ta hand om råvaror som behöver beredas. "Trots att vi har haft svårt att matcha kundens behov har det under vägen skapat en positiv dialog om hur vi kan samverka för minskat matsvinn, högre näringsvärde på matkomponenter och ökad matglädje i köket. Det har varit otroligt lärorikt och intressant", berättar Camilla. En av odlarna bekräftar just detta med att en råvara tappar i näringsvärde och inte minst i hållbarhet om den processas flera gånger under sin väg till tallriken. Många kunder kräver dessutom att potatisen ska vara skalad. Generellt har vi liten kontroll på hur många och var skalerier finns idag då det inte finns anmälningsplikt till Livsmedelsverket för att starta sådan verksamhet.
Så visst finns utmaningarna där när det gäller mer regionalt odlad potatis i det som serveras vid våra skolor och på sjukhus. Det behövs  mer dialog om hur vi hittar nya lösningar, nya samverkansformer och framför allt behöver vi involvera fler odlare för att förstå vad det är för kvalitetskriterier som ger den svenskodlade potatisen välgrundade fördelar i offentlig upphandling.

Pernilla Fischerström, Camilla Freitag och Katarina Holstmark

Eftermiddagsseminariet arrangerades av Gröna Möten med stöd av Essunga kommuns projekt LAB190 och Interreg NRS-projektet REFRAME. Satsningarna syftar båda till att utveckla regional handel för att skapa tillväxt inom de gröna näringarna i Västra Götaland.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild