Det är första gången som Aarhus Universitet arrangerar en internationell konferens om cirkulär bioekonomi. Under tre dagar i slutet av juni 2019 samlades forskare, teknikföretag, utbildnings- och branschorganisationer för att diskutera och utbyta erfarenheter om hur vi kan utveckla en cirkulär bioekonomi som ger stöd till hållbar utveckling. Intresset visade sig vara stort med cirka 250 deltagare. Dennis Chereau från utvecklingsföretaget Improve lät sig inte imponeras, vilket han uttryckte mycket tydligt i sitt föredrag: ”Det är inte svårt att få människor att samlas för att diskutera smarta idéer och projektuppslag. Fortsatt är det alldeles för få som faktiskt utvecklar nya alternativa proteiner för foder och livsmedel”.

Deltagarna gavs en aktuell bild av forskningsläget utifrån den utmaning som finns att tillgodose framtidens kraftigt ökade behov av proteiner. Tidigare programchef inom EU-departementets avdelning för bioteknologi, jordburk och livsmedel  professor Christian Patermann underströk i konferensens inledande föredrag att vi är i behov av strategier som omfattar bioekonomi på nationell nivå eller bredare. Han menade vidare att aktörer saknas som klarar att förmedla och presentera olika best practises. På EU-nivå samverkar man i frågan menade Agnes Borg, verksam inom Europabio med säte i Bryssel, i sitt föredrag. Europabio fungerar som den biotekniska industrins röst inom EU. I deras underlag som bygger på näringslivets behov och marknadens efterfrågan menar Agnes Borg att det finns förutsättningar att fördubbla människor med sysselsättning direkt kopplat till bioekonomi. Hon menar att ”teknisk kunskap är på plats och medvetenheten i konsumentledet ökar, men gemene man är fortfarande okunnig om vad bioekonomi innebär".  Detta bekräftas av Roberta Iley från londonbaserade organisationen Forum for the future där hon arbetar som förändringsledare tillsammans med de globala kommersiella aktörerna verksamma inom till exempel bioteknik.

Proteinkällor från hav och land presenterades

Flera konkreta exempel där utveckling av alternativa proteiner användbara till antingen foder eller livsmedel presenterades, från havet gavs exempel på den alldeles nyligen öppnade anläggningen i Skive där sjöstsjärnor torkas och mals till protein. Målsättningen är att detta proteinpulver ska kunna ersätta importerat sojaprotein. Förvånande information om att volymen sjöstjärnor i havet runt Limfjorden är lika stor som andelen blåmussor. Musslorna i sig är också intressanta och skulle kunna vara en ersättningsvara till fiskmjöl.

Tång är en annan råvara som mycket väl skulle kunna vara av intresse för foderindustrin. I världen idag skördas cirka 30 miljoner ton tång, dock inte i någon större mängd i våra närliggande länder. Intressant fakta som togs upp var att studier visar att tångfoder har visat sig minska metangasavgång hos idisslare. Även grisar uppvisar positiva effekter och då på hälsan med mindre behov av antibiotika som positiv effekt.

Förutom våra kringliggande hav som möjlig utveckling av nya proteiner så har vi självklart våra gräsmarker, våra vallodlingar. Musslor, sjöstjärnor, tång är råvaror vi som människor kan äta och tillgodogöra oss proteinet relativt enkelt. Det handlar mer om hur enkelt eller svårt det är att ändra konsumtionsmönster. Med gräs är det annorlunda då vi inte kan tillgodogöra oss proteinet utan bearbetning. Bioraffinaderier gör detta möjligt. Vid Aarhus Universitet Foulum har man erfarenhet av att med gräs som råvara producera biogas och av dess sidoströmmar utvinna kvarvarande protein av hög kvalitet. Proteinpasta, pressjuice och restjuice är produkter som kommer ut från raffineringprocessen. Dessa kan sedan vidareförädlas för att koncentrera det eftertraktade proteinet. Efter konferensens första dag fick deltagarna närvara vid the Grand Opening av den uppskalade versionen av demonstrationsanläggning för grön bioraffinering som finns på Foulum. Uppgraderingen av anläggningen finansieras delvis genom Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrakprojektet Green Valleys.

Läs mer om invigningen och projekt Green Valleys här >>>

Varför detta jagade efter nya proteinkällor?

Orsakerna till detta fokus tydliggjordes av Nan-Dirk Mulder från Rabobank International. Enligt Nan-Dirk Mulder är Rabobank världens största bank inom lantbruksfinansiering. Deras verksamhets jordbruksfokus har gjort att de har byggt en bredd och ett djup av kunskap vad gäller marknad och dess lönsamhet i ett globalt perspektiv. Deras analyser visar på att vi står inför en befolkning som kommer efterfråga 35% mer animaliskt protein de närmaste 20 åren. 90% av behovet finns i utvecklingsländer, framför allt i Asien. Utmaningen, som Nan-Dirk visar på, finns i att behoven ökar i delar av världen där det finns begränsat utrymme och rent vatten till egen försörjning. Lägger vi där till behovet av övriga livsmedel och biodrivmedel så förstår vi att utmaningen kommer att bli påtaglig för oss även i Europa.

Vi inser snart vikten av att öka effektiviteten ytterligare, se till att allt som skördas utnyttjas maximalt och att vi ser sidoströmmar som mer värdefulla tillgångar. Detta är något som Unibio A/S har tagit fasta på. De har medverkat i projektet ValueWaste (Horizon 2020) och idén de har vidareutvecklat är att utvinna protein ur avfall från lantbruks- och fiskerinäringen. Produkten heter Protelux och kan jämföras med fiskmjöl.

Fyra steg för att nå cirkulär bioekonomi

Med den långa raden av föredrag under konferensen om pågående utvecklingsprojekt med en blandning innovativa framgångar och oförutsedda utmaningar inom processteknik, ekosystem och affärsmannaskap inser man komplexiteten. Det krävs hög kompetens, ytterligare forskning, entreprenörskap och marknadskännedom. Under konferensen presenterades Danmarks satsning att bli en hub inom området för vetenskap, teknik och produktion som ska syfta till att skapa goda förutsättningar för en hållbar dansk bioekonomi. Initiativet kommer från danska regeringen. Det bör tilläggas att nordiskt samarbete finns också inom Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets försorg och inom det samarbetet har man visat på fyra viktiga vägar i riktning mot en nordisk bioekonomi: ersätt, uppgradera, återvinn och samverka. Här är en länk till kort om hur de kommunicerar deras pågående arbete med möjlighet att ladda ner mer information.

Svensk-dansk utvecklingsplattform för bioraffinering

Aarhus Universitet Foulum har med den nya demonstrationsanläggningen och  pågående försök kopplat till bioraffinering med vallgrödor som råvara tagit nästa steg till nya, innovativa och vetenskapligt grundade lösningar för ett effektivt och hållbart utnyttjande av våra landarealer.  Ytterligare en demonstrationsanläggning kommer att ingå i Green Valleys utvecklingsplattform för grön bioraffinering. Den är just nu under projekterings- och designfas och kommer att byggas på Naturbruksskolan Sötåsen för att där kombineras med den befintliga biogasanläggningen. Inom projekt Green Valleys kommer demonstrationer av bioraffineringsprocessen att göras både i Foulum och i Töreboda. Följ gärna det fortsatta arbetet inom projekt Green Valleys på vår webbsida >>>.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Projektledare