De gröna näringarna står inför stora förändringar. Klimatförändringar, ökade miljökrav, digitalisering och behovet av en robust livsmedelsförsörjning ställer nya krav på företag, organisationer och samhällsaktörer.
I projektet Grön omställningskraft – stärkt klustersamverkan för cirkulär ekonomi ska Agrovästs roll stärkas som klustermotor för de gröna näringarna i Västsverige. Genom ökad samverkan, kunskapsspridning och nya mötesplatser ska projektet bidra till en mer cirkulär, resurseffektiv och konkurrenskraftig utveckling inom lantbruket och livsmedelskedjan.
Projektet Grön omställningskraft ska bidra till att: • stärka samverkan mellan lantbruk, forskning, företag, utbildning och offentliga aktörer • sprida kunskap och goda exempel inom cirkulär ekonomi och resurseffektiva system • initiera fler samverkansprojekt • skapa likvärdiga möjligheter för fler att delta i utvecklingen av framtidens gröna näringar
Projektet är en viktig del i arbetet för ett mer konkurrenskraftigt, hållbart och inkluderande lantbruk i Västsverige.
I år finns vi på plats med monter i Framtids- och Innovationsområdet där vi lyfter fram våra olika Forsknings- och Innovationsprogram.
På mässan visar upp några intressanta projekt och alla är välkommen att ladda energi i vår monter; med intressanta och spännande samtal, ladda din mobil och dricka en läskande grön dryck.
Välkommen till monter M91
Agroväst forsknings- och innovationsprogram
Läs mer om våra olika FoI-program som vi arbetar inom.
Projektet möjliggörs med stöd från:
Ses vi på Borgeby Fältdagar den 24–25 juni?
Agroväst finns på plats i monter M91 på Framtids- och Innovationsområdet – och vi hoppas att du kommer förbi! Vi pratar gärna om framtidens lantbruk, innovation, biogas och hur vi tillsammans kan stärka de gröna näringarna.
Hos oss kan du snabbladda dig på 3 minuter med ny energi i form av:
ny kunskap
härliga möten
fulladdad mobil
läskande dryck
Vi har vår monter på Framtids- och Innovationsområdet.
Kom och träffa några av våra partners i projekten, Land2Value, AccelAgrobiogas, Njordfeed och Glimmer AB.
Undrar vad vi gör i våra olika Forsknings- och Innovationsprogram? Kom förbi så berättar vi mer om hur vi arbetar för framtidens lantbruk.
Under dagarna kan du bekanta dig med våra 8 Forsknings- och Innovationsprogram tillsammans med våra olika verksamhetsledare.
Agrovästs forsknings- och innovationsprogram leds av styrgrupper med totalt cirka 70 representanter ifrån jordbruksnäringen, akademi, forskning och utveckling, myndigheter, samt leverantörer och kunder till lantbruket som bidrar med kunskap och erfarenhet inom det specifika området. Klicka på rutan nedan för att läsa mer om respektive program.
Välkommen på seminarium
Biogasens möjligheter – substrat, rötrest och business
Hur kan biogas stärka lantbrukets lönsamhet och samtidigt bidra till ett mer robust och cirkulärt samhälle? Vi lyfter biogasens potential – från substrat och rötrest till affärsmöjligheter och framtidens energiförsörjning. Medverkar gör Sofie Wahlstedt, Johan Benjaminsson och Sofia Kämpe.
Datum: Torsdag den 25 juni Tid: kl. 12.00–12.30 Var: Seminarietältet AXET
Vi ses!
Tävling på Framtids- och Innovationsområdet
Tillsammans med områdets övriga utställare anordnar vi en gemensam tävling. Vinsten är ett par Peltorlurar!
Kom och träffa oss, RISE, Kunskapsnavet Företagsledning och Entreprenörskap, Kunskapsnavet för Jordbrukets Digitalisering och Agtech Sweden.
Vi ses på Borgeby Fältdagar 2026!
Lyckad studieresa till Halland - Skåne
Den 12–13 mars genomfördes en inspirerande studieresa till Halland och Skåne med fokus på framtidens hållbara växtodling. Under två intensiva dagar fick deltagarna ta del av konkreta exempel från praktiken, där markhälsa, odlingssystem, teknik och biologisk mångfald stod i centrum. Resan kombinerade gårdsbesök med fördjupande perspektiv från aktörer som HIR Skåne, RISE och Omya – och gav både ny kunskap och värdefulla insikter att ta med hem till den egna verksamheten.
Studiebesök den 12 mars på Heagård, Halmstad.
Philip tar emot oss framför den stora tegelbyggnaden som fram till 1960 var ett mjölkkostall. Före lunchen berättar han om odlingen på gårdens 250ha och dess uthyrningsverksamhet. All åkermark ligger samlat runt gårdscentrat. 2016 kom direktsådd och mellangrödor in i växtföljden och Philips intresse för ”conservation agriculture” och jordhälsa ökade.
Klimaten utanför Halmstadskusten är, enligt Philip, ungefär som en konstant höst. Både 2023 och 2024 var blöta år och det är mycket vatten som ska igenom marken. Behovet av dikning är stort i och med systemet med direktsådd som gör det extra känsligt med dålig dränering. Vissa tillfällen gör detta att det är svårt att välja tidpunkt för bearbetning.
Philip skojar och säger att det finns ett talesätt inom CA, jämfört med konventionell etablering sker sådden sker generellt tre veckor tidigare på hösten och tre veckor senare på våren.
Odlingen av gräsfrö, timotej kom in i växtföljden och tyvärr även hönshirs, främst vid infarterna till fälten. Gårdens byggnader värms med halm och drygt 400 Hestonbalar förbrukas årligen.
Heagård testar mycket själva och tar hjälp av danska rådgivare samt deltar även i ett projekt tillsammans med SLU och RISE. I fältförsöken undersöker de hur ”conservation agriculture” och regenerativt lantbruk fungerar i praktiken.
Gården använder fasta körspår, 24 meter, för sprutning, gödsling och transporter. Avkastningarna är, höstvete ca 9 ton och raps ca 4 ton/ha.
Fältvandring hos Philip på Heagård. Foto T. Johansson, Agroväst
Studiebesök den 12 mars på Wrams Gunnarstorp, Helsingborg
Jan Jönsson brukar 1700 hektar vid Wrams Gunnarstorp och det finns 25 000 m3 biogödsel från biogasanläggningen som ägs av St1 och Wram Gunnarstorp. Biogasanläggningen matas till viss del med med slaktavfall och hushållsavfall. Genom att pressa fram en mullfiberfraktion från rötresten separeras 95 % av fosforn och 20 % av kvävet bort. Mull med 19% fosfor sprids därefter med stallgödselspridare på gårdens lätta jordar.
Pressvätskan, nu med låg andel fosfor, sprids med hjälp av gårdens självgående bevattningsmaskiner, från kanadensiska företaget 360 rain. Torrstubstansen i pressvätska är låg, bara en halv procent, men är rik på kväve (gödselvatten). Vid bevattning är blandningsförhållandet, 4 delar vatten och 1 del gödselvatten. Blandningen är doftfri. Anläggningen klarar tekniskt pumpa gödsel upp till 6-7 % ts-halt.
Bevattningsmaskinerna når ca 3 km och 320 ha via 8 hydranter. En maskin bär 980m slang och täcker 70 ha. Koncentrationen på gödselvattnet och dess ledningstal övervakas vid spridning av en utrustning från Netafilm. I ett separat pumphus finns styr och reglerutrustningen och pumpar. När vattnet lämnar pumphuset är trycket ca 9 bar. Tryckförluster sänker trycket och vid dia 30mm munstycket är trycket lägre än 1 bar.
De två bevattningsmaskinerna beräknas köra ca 1000 timmar var under april, maj och juni. Målet är 50% fossilfri gödsel och en kväveeffektivitet på 40-50%. Maskinerna drivs av en 24 hk dieselmotor med en förbrukning på 2 l/ha. Motorn driver en generator som laddar batterierna i maskinens 56 voltssystem, vilka förser tre elmotorer med ström.
Bevattningsmaskin 360 Rain. Foto K. Jochnick ,Agroväst
Normalt vattnas vårsäden tre gånger och höstsäden fyra gånger. Hösten 2025 räddades höstrapsen tack vare bevattning. Efter sådd var det en lång torrperiod men med vattning tre gånger under hösten fick rapsen en bra start.
Ly-Ros har tack vare att inte plöja, betydligt minskat beståendet av renkalve. Färre frön på ytan underlättar för ogräsharven samt växande mellangrödor, såsom bovete, klöversorter och svart havre. Tidigare var det upp till 2 000 renkavleplantor/m2 men är nu nere i 2-3 stycken, berättar Jan.
Även hos Jan är dränering en prioriterad aktivitet. Omkring 120 hektar dräneras varje år. Lerhalten är så hög som 60 % på vissa delar.
Studiebesök 13 mars Krokstorp, Helsingborg
Krokstorp drivs idag av den nionde generationen. Under 50 talet fanns det kor på gården men från 60 talet dominerar växtodlingen. Jordarten varierar från sandig lera till lerig sand och det finns mark med kapillära problem. Gården är på 440 ha inom 5 km och använder en 7 årig växtföljd (korn, rörsvingel, rörsvingel, raps, vete, havre, vete).Under en period odlade garden specialgrödor åt Findus.
Nu används en halmharv som sprider växtresterna efter tröskan och en Väderstad Seedhawk. Krokstorp arbetar med ”conservaiton agriculture” och anser att en bra etablering av mellangrödor är nödvändig. Problem med sandflykt är borta och mängden småvilt, lärkor och vipor har ökat. Även markens infiltrationskapacitet har ökat. Mellangrödorna etableras överallt där det inte ska höstsås och de består exv. av oljerättika, honungsört, bovete och olika klöversorter, även vicker och lin sås in mellan spannmålsraderna vissa år. Gräsarter undviks i och med odlingen av frövall.
Martin är ute efter flera funktioner med mellangrödan, bland annat att locka pollinerare men även att de ska ha en luckrande funktion. Målet är att så direkt efter tröskan och gärna med skivritsar. Skivorna ger mindre sår i markytan. Utöver Seed Hawk används även HE-VA.
Tidigare hade Martin en Avatar (skiva). Den väckte färre ogräsfrön då den var mindre bearbetande. Dock är det en säkrare etablering med Seed Hawk då den lägger fröet på en fast botten.
Som jordbearbetare nämns även raps som med sin pålrot bearbetar sulan på 10-15 cm djup. En styvspetskultivator används också för att bearbetas sulan.
Vid sådd av raps eller vete används 25 cm radavstånd, 8 cm bandsådd och 16 cm mellanrum och hastighet 6-8 km/h. Bandsådden minskar problem med att korn och vårvete lägger sig, vilket de gärna gör vid radavstånd på 25 cm.
Rundvandring hos Krokstorp. Foto K. Jochnick, Agroväst
Tidiga sorter gynnar etableringen av mellangrödor. Krokstorp har noterat att mikrolivet i marken har ökat den tio senaste åren och säger att han gärna använder alla verktyg i verktygslådan. En fördel med regenerativt lantbruk och mindre jordbearbetning är mindre förbrukning av diesel och arbetstid.
Även Martin påpekade vikten av en fungerande dränering. När det handlade om att köpa ytterligare hektar eller dränera på egna gården var valet enkelt.
Bildkollage från fältvandringar på gårdarna, föredrag, presentation av utrustning och mycket, mycket mer.
Ett stort tack till de gårdar vi fick lov att besöka under resan till Skåne Halland. Tack även till våra föredragshållare och samtliga resenärer som förgyllde samvaron på resan.
Resan arrangerades av Agroväst Foi Program Mark och Vatten och Precisionsodling med verksamhetsledarna Kristian Jochnick och Tomas Johansson. Läs mer om programmen här:
Nytt projekt: Kvalitetsförsämring och TS-förluster vid spannmålslagning
Spannmålslagring på gård har ökat under senare tid samtidigt som spannmålslagring för beredskapsändamål blir mer aktuellt. Ett varmare och blötare klimat gör också att vi ställs inför större utmaningar när det gäller att bevara spannmålskvaliten under lagring. Särskilt har man uppmärksammat att återfuktning av spannmål som lagrats vid hög temperatur kan ge lagerskador. Att höga lagringsvattenhalter ger kvalitetsproblem är väl dokumenterat, är det mindre känt vilka effekter lagring under längre tid och vid mer normala förhållanden får för effekter och hur man på bästa sätt övervakar den lagrade spannmålen. Även om kvalitetsförluster såsom mögelbildning och förlust av grobarhet är allvarliga kan även torrsubstansförlusterna under lagring vara betydande och påverka det ekonomiska utbytet, vilket vi också kommer att titta på i projektet.
Projektet syftar till att utveckla kunskap kring hur spannmål kan lagras mer resurseffektivt med högre utbyte, lägre kostnader och minskade torrsubstansförluster (TS-förluster). Även små biologiskt betingade förluster kan ge stora ekonomiska konsekvenser, då stora volymer spannmål hanteras.
Välkommen att besöka oss på mässan Den goda jorden - Falköping den 6 mars
Kom till Falköping den 6 mars då det är dags för lantbruksmässan Den goda jorden – en mötesplats för dig som verkar inom gröna näringar och vill ta del av lösningar, kunskap och stöd för lantbrukets och samhällets omställning.
Här möts lantbrukare, rådgivare, företag och organisationer för att diskutera allt från drivmedel och klimatsmart produktion till beredskap och biologisk mångfald. Genom föreläsningar, utställningar och samtal byggs nätverk, kunskap och handlingskraft för ett hållbart, lönsamt och motståndskraftigt lantbruk. Dagen är kostnadsfri och arrangör av mässan är Falköpings Kommun.
Hitta hit!
Mässan äger rum på Falbygdens Hästsportsförening på Klockaregården, strax utanför Falköping längs med väg 184 mot Skara. Besöksadress: Klockaregården, Friggeråker 521 94 Falköping
Ämne: Framtidens mjölkprogram i fokus - samverkan som stärker konkurrenskraften i Västsverige.
Tid: Kl. 13.45-14.15
Under föreläsningen presenterar de arbetet med Forsknings- och Innovationsprogrammet för mjölkproduktion och de satsningar som görs för att stärka branschen i Västsverige.
Följ med på en inspirerande studieresa där vi möter tre växtodlingsgårdar och får konkreta exempel på hur framtidens hållbara lantbruk redan bedrivs i praktiken. Resan kombinerar gårdsbesök med fördjupande föredrag från aktörer som HIR Skåne, RISE och Omya – med fokus på markhälsa, odlingssystem, teknik och biologisk mångfald.
Arrangörer för resan är Agroväst program Mark & Vatten tillsammans med programmet Precisionsodling.
Kostnaden för studieresan är: 2 500 kronor som faktureras. I anmälan ingår plats i buss, studiebesök, fika, övernattning med frukost på Hotel Elite i Lund. Sista anmälningsdag är den 24 februari. Begränsat antal platser så vänta inte med att anmäla dig. Anmälan är bindande.
Den 28 januari är det premiär för dokumentärfilmen Vår Jord och vi är stolta över att vara en del i filmen som lyfter fram lantbrukets viktiga roll för biologisk mångfald och hållbar matproduktion. Vi medverkar med vår expertis i filmen, där Agroväst VD Emma Hansson har intervjuats om hur kunskap, markhälsa och biologisk mångfald hänger ihop i ett modernt och hållbart lantbruk.
I filmen får du följa lantbrukare från mellan och södra Sverige och alla de liv – både ovanför och under markytan – som tillsammans gör det möjligt för oss att få mat på bordet. En berättelse om markhälsa, samspel i naturen och varför biologisk mångfald är avgörande för framtidens livsmedel.
Foto: SVTPlay
Se filmen Vår Jord här:
Filmens innehåll: Jordens mikroliv spelar en stor roll för hur andra växter trivs i jorden. Men hur hänger mikrolivet ihop med skördens storlek och grönsakernas smak? Vad händer när ekosystemtjänster ersätter konstgödning och när växter som tistlar och honungsfacelia tar plats i odlingen? Vi följer lantbrukare och grönsaksodlare från mellan och södra Sverige, som både tar hjälp av och hjälper naturen och mikrolivet. (text från SVTPlay) Kan ses till 31 dec 2028.
Producent för filmen är Scorpiusfilm och Agroväst intervjuas i slutet av filmen där Agroväst VD Emma Hansson får ge sin syn på framtidens lantbruk och hur vi tillsammans kan stärka attraktionskraften inom lantbruksområdet som en ledande plats för hållbar livsmedelsproduktion och innovation. Filmen är framtagen för att bygga en bro mellan forskning, praktik och samhälle – och därigenom skapa ökad förståelse för hur lantbruket, genom stärkt markhälsa och rik biologisk mångfald, kan vara en nyckel i arbetet med framtidens hållbara livsmedelsförsörjning.
Reportage i P4 Skaraborg
Lyssna på teaser-reportaget på P4 Skaraborg inför lanseringen av filmen, med Kinnekullebonden Per Fredriksson. I filmen skildras hans passion för naturens näringskretslopp och hur grön mark och idisslare som kor är centrala i hans arbete. Enligt Per handlar jordbruket inte bara om dagens mat utan om att skapa förutsättningar för framtidens grödor och en hållbar morgondag.
Agroväst medverkar i filmen ”Vår Jord” på SVT Natur!
Vi är stolta över att vara en del i nya dokumentärfilmen Vår Jord, som lyfter fram lantbrukets viktiga roll för biologisk mångfald och hållbar matproduktion. Där medverkar vi med vår expertis i filmen, där VD Emma Hansson har intervjuats om hur kunskap, markhälsa och biologisk mångfald hänger ihop i ett modernt och hållbart lantbruk.
I filmen får du följa lantbrukare och alla de liv – både ovanför och under markytan – som tillsammans gör det möjligt för oss att få mat på bordet. En berättelse om markhälsa, samspel i naturen och varför biologisk mångfald är avgörande för framtidens livsmedel.
Premiärvisning:
Var: SVT 1 Natur När: 28 januari Visas på SVT Play under 2026–2027. Vi lägger ut en länk så snart filmen är lanserad. Stay tuned!
Se filmen – och lär dig mer om hur ett levande jordbruk bygger en hållbar framtid.
Filmproducent: Scorpius Film, My Lindberg Fotograf: Peter Östlund
Avslutat projekt- Från olja till sol – den containerbaserade solhybridtorken som förändrar spannmålstorkning i praktiken
Projektet "Innovativ solhybridbaserad varmluftsprocess för spannmålstorkning" har resulterat i en dimensionerad, byggd och i full skala testad solhybridbaserad varmluftsenhet i container som kopplats till befintlig spannmålstork. Mätningar visar att solenergi och värmepump kan täcka en stor del av värmebehovet under soliga och fuktiga perioder, vilket minskar användningen av olja och andra bränslen, sänker energikostnaderna och reducerar klimatpåverkan, brandrisker och hanteringsinsatser på gården. Torkkapacitet och spannmålskvalitet kan bibehållas samtidigt som den genererade kylan ger bättre förutsättningar för skonsam efterkylning och stabil lagring. Arbetet har också gett underlag för serieproduktion, affärsmodeller och fortsatt utveckling i andra innovationsprojekt.
Lärdomar och förutsättningar för ett lönsamt införande av solhybridtorkning på gårdsnivå
-"Erfarenheterna visar att lösningen främst passar små till medelstora torkanläggningar med god tillgång till eleffekt eller egen solel, samt att befintlig bränslepanna kan vara kvar som redundans. Vi har sett att systemets lönsamhet är känslig för energipriser, elnätsavgifter och styrmedel, vilket talar för ett stegvis införande via pilot- och demonstrationsgårdar, säger Anders Johansson, projektledare Agroväst.
-"Projektet har dessutom gett viktiga lärdomar om vikten av god tidsmarginal, löpande dokumentation, tät projektuppföljning och tydlig samordning mellan teknikleverantörer, testbäddar och lantbrukare när ny energiteknik ska implementeras i praktiken, avslutar Anders.
Teamet på Agroväst önskar alla en God jul och ett Gott Nytt År!
Vi vill tacka alla som varit med och bidragit till utveckling, samverkan och innovation inom de gröna näringarna under året som gått.
Tillsammans driver vi innovation och utveckling för ett hållbart och konkurrenskraftigt lantbruk.
Nu ser vi fram emot en lugn och stämningsfull jul tillsammans med nära och kära, och ett nytt år fyllt av nya ideér och möjligheter, fortsatta samarbeten och möjligheter under det kommande året.
Varma julhälsningar från teamet på Agroväst
Om ni har några frågor till oss eller har en ny projektidé, tveka inte att ta en kontakt. Vi är öppna för nya möjligheter och samarbetslösningar.
