Kompanjongrödor i höstraps – erfarenheter från två fältdagar i Skaraborg
Kan klöver tillsammans med höstraps bidra till mindre ogräs, färre skadeinsekter och samtidigt förbättra kväveförsörjningen? Under två fältdagar i Skaraborg har lantbrukare, rådgivare och forskare mötts för att studera olika sätt att etablera kompanjongrödor i höstraps – och diskutera både möjligheter och praktiska utmaningar.
Fältdagarna genomfördes den 20 och 27 oktober inom ramen för projektet Samodlingsgrödor i höstraps. Den första träffen hölls på Naturbruksskolan Sötåsen och den andra på Märene Mjölk och Naturbruksskolan Uddetorp.
Projektets mål är att undersöka hur kompanjongrödor kan bidra till en mer robust rapsodling och minska behovet av kemisk bekämpning av ogräs och skadeinsekter. Fokus ligger på olika klöverarter som odlas tillsammans med höstraps.
Etableringen är avgörande
På Sötåsen studerade deltagarna ett fält där en blandning av frostkänsliga klöverarterna bockhornsklöver, alexandrinerklöver, doftklöver och spärrklöver såtts tillsammans med höstrapsen på halva fältet, medan den andra halvan lämnats utan klöver som referens.
En central fråga under dagen var hur såteknik och förhållandena vid etableringen påverkar resultatet. I fältet hade klöverfröet såtts med sålåda, vilket vid torra förhållanden kan innebära att de små fröna hamnar i ett torr jord på jordytan.
Efter fältvandringen konstaterade Ann-Charlotte Wallenhammar, forskare vid HS Konsult, att klövern sannolikt huvudsakligen grott betydligt senare än rapsen. Trots den sena etableringen fanns exempel på välutvecklade plantor. Efter träffen hittades bland annat en bockhornsklöver som vuxit till omkring 40 centimeters höjd.
-”Etableringen är en viktig nyckel. När små klöverfrön hamnar i torr jord kan groningen försenas betydligt," säger Ann-Charlotte Wallenhammar.
- "Här finns möjligheter att fortsätta utveckla och finslipa såtekniken, " avslutar Ann-Charlotte.
Såteknik och radavstånd väcker nya frågor
Diskussionerna handlade också om radavstånd och hur raps och kompanjongröda bäst kan kombineras utan att konkurrensen blir för stor.
Raps odlas i praktiken med flera olika radavstånd och såsystem. Det innebär att sådden av kompanjongrödor behöver kunna anpassas till olika gårdars maskiner och odlingssystem.
Växtodlingsrådgivaren Edvin Svensson från Hushållningssällskapet Västra lyfte efter träffen ytterligare en möjlighet: att använda strip-till-teknik och etablera raps i en redan växande klövergröda.
Det är ännu ingen vanlig metod i området, men är ett exempel på de idéer som uppstår när forskning, rådgivning och praktisk odling möts ute i fält.
”Med strip-till skulle man kunna bearbeta en smal zon där rapsen etableras och samtidigt behålla klövern mellan raderna.
Det skulle kunna minska konkurrensen kring rapsplantan och samtidigt behålla nyttan av kompanjongrödan." enligt Edvin Svensson.
Olika system jämfördes på Märene Mjölk och Uddetorp
Den andra fältdagen, den 27 oktober, genomfördes på Märene Mjölk och Naturbruksskolan Uddetorp.
Här låg fokus på odling av både vitklöver och blandningar av frostkänsliga klöverarter tillsammans med höstraps.
På Märene Mjölk presenterades försöken och de skillnader som hittills kunnat observeras mellan olika behandlingar. Tillsammans med forskare och växtodlingsrådgivare diskuterades bland annat etablering, ogräskonkurrens, rapsens utveckling och vilka positiva effekter som kan förväntas av kompanjongrödorna.
Dagen fortsatte på Uddetorp där ytterligare försök studerades och olika led jämfördes.
Vi kunde konstatera att klövern etablerats betydligt bättre här än hos Märene Mjölk. Förklaringar som diskuterades var dels att man här sådde klövern med en separat såmaskin där fröna myllades ner något i jorden med hjälp av släpbillar. Dessutom hade man inte lite stor ogräskonkurrens eftersom man bekämpat fältet med glyfosat innan såbäddsberedningen.
Jan Hill från Länsstyrelsen sammanfattar dagen med att det är tydligt att klövern inte etablerats särskilt väl trots mycket hög utsädesmängd.
Att ha goda förutsättning vid etablering är avgörande och en idé är att man bevattnar i samband med sådden.
Praktiska försök ger viktig kunskap
Kompanjongrödor i höstraps är intressanta eftersom de kan bidra med flera funktioner samtidigt. Klöver kan konkurrera med ogräs, bidra till kväveförsörjningen och skapa ett mer varierat bestånd som kan motverka förekomsten av skadeinsekter.
Samtidigt visar fältdagarna att samspelet mellan grödorna är komplext. Val av art, utsädesmängd, såtidpunkt, radavstånd, markfuktighet och såteknik kan få stor betydelse för resultatet.
Det är därför de praktiska försöken är viktiga. Genom att följa grödorna i kommersiella odlingssystem kan erfarenheter från forskning prövas under verkliga förhållanden och utvecklas till kunskap som kan användas i rådgivningen.
Projektet samordnas med projektet Kompanjongrödor i höstraps där försök i både Sverige och Storbritannien genomförs. Målet är att undersöka hur kompanjongrödor påverkar ogräs, skadeinsekter, sjukdomar, kväveförsörjning och skörd.
Fältdagarna arrangerades av Agroväst Gröna Möten i samarrangemang med Länsstyrelsen Västra Götaland, Greppa Näringen, Ekhagastiftelsen och Leader Nordvästra Skaraborg.
Läs mer om projektet Kompanjongrödor i höstraps.
Gröna Möten den 20 oktober på Naturbruksskolan Sötåsen, Töreboda
Gröna Möten - Fältdag den 27 oktober på Märene Mjölk och Naturbruksskolan Uddetorp, Skara
Vi tackar samtliga deltagare som medverkat i intressanta diskussioner och inlägg under dagarna. De båda mötena var ett samarrangemang mellan projekten Kompanjongrödor i höstraps, Samodlingsgrödor i höstraps, Agroväst Gröna Möten, Länsstyrelsen Västra Götaland och Greppa Näringen.
Projekten möjliggörs med medel från:
