Mathias Jonsson, Ogestad Egendom, en av Sveriges största mjölkproducenter får sätta rubriken för det första seminariet inom Det digitala djuret. "Vår vision är att vara landets främsta mjölkföretag när det gäller produktion och lönsamhet med en djurbesättning som har det tipp topp". Mathias klev upp som sista talare innan gruppdiskussionen: Hur vi effektivare kan ta till oss relevant teknik. Det är redan idag en brist på personal som har den där kombinationen av grundläggande teknisk kunskap och det så viktiga djurögat. Ny digital teknik kommer inte att kunna ersätta djurskötarens närvaro bland djuren. Tekniken finns till som stöd för att i tidigt skede förutse sjukdomar som mastit. "Sensorer är viktiga komponenter och med hjälp av data och algoritmer kan system ta fram vilka individer som är i riskzonen", förklarade Per Edstam, De Laval. "Det är på detta sätt vi kontrollerar och minskar vår antibiotikaanvändning", fortsatte han.
Det blev en aktiv och öppen dialog på Gothia Science Park när 70-talet deltagare kom för att delta vid Gröna Mötens evenemang Det digitala djuret - hur fångar vi upp rätt teknik för effektiv och hållbar djurhållning. Det digitala djuret är en seminarieserie som görs i samverkan med organisationer inom SLU-campus i Skara, nämligen SLU, SLU holding och Agroväst. Anna Hessle, docent inom nöttköttsproduktion inom SLU säger: "Som forskare ser vi behovet av dialog och samverkan mellan näring och forskning och vill självklart vara med och påverka denna spännande utveckling tillsammans med Agroväst och andra aktörer".
Helena Silvander, Tillväxtbolaget, höll inledningstalet och poängterade vikten av att optimera utifrån gällande förutsättningar. Det är inte alltid som större volym ger bäst och ökad lönsamhet. Ändå är det av stor vikt att vi fortsätter kostnads- och arbetseffektivisering för att bibehålla och öka vår konkurrenskraft. "Vi kan och bör ta lärdom från industrin när det kommer till hur vi hanterar all insamlad data. Tänk inom fordonsindustrin där man under många år samlat data som genom forskning och utveckling bidragit till att vi idag kan se självkörande bilar", sa Helena. "Vi behöver samla in data, analysera och bearbeta i realtid för att ha som beslutsstöd i vardagen".
Rådgivare har en allt viktigare roll i att vägleda företagare i val av relevant teknik anpassat till behov och förutsättningar som finns på gårdsnivå. Under eftermiddagen ledde RådNus, Christina Lundström, en workshop utifrån arbetet inom KUR, projektet för kompetensutveckling rådgivare i Västra Götaland. I grupper fick deltagarna resonera kring hur man som rådgivare håller sig uppdaterad och kan relatera till nya digitala lösningar, artificiell intelligens och big data.
Växa Sverige, RISE och Agroväst rapporterade från mässan i Hannover i ett rappt tempo som visade på en mångfald av nya applikationer för styrning och kontroll av till exempel kalvning, brunst och sjukdomar. Realtidslösningar i appar som kan sättas upp i olika smarta system för enkel hantering i driftsmiljö. Här är några av de produkter som gruppen rapporterade ifrån:
Nedap (augmented reality), Moocall breed manager, Nofence, Herd Navigator, PoliSPECNIR, smaXtec 360, Sprutbar ensilagetäckning.
Gröna Möten var med och arrangerade dagen och syftet med Gröna Möten är att lyfta fram pågående forskning och utveckling av ny teknik som sker i Västra Götaland och då främst utifrån lantbruksforskningen inom SLU. Två olika projekt lyftes fram under dagen för att visa på den innovationskraft och engagemang som finns i vår region.
Ove Konradsson, Agroväst, var moderator för dagen men gjorde också en presentation av ett pågående EIP Agriprojekt som är en digital lösning som väger levande grisar och nötboskap för produktionsuppföljning under uppfödningstiden. Tekniken är baserad på kamerateknik och självlärande bildbehandling. Lösningen möter behovet av att på ett effektivt och riskfritt sätt kunna följa djurens tillväxt från liten gris eller kalv till slakt. Ett projekt som redan rönt stort intresse på den internationella marknaden. "Projektet har sina utmaningar, men vi har en stor fördel av att ha med oss IBM som samarbetspartner. Det gör att vi får tillgång till senaste algoritmerna inom AI", säger Ove Konradsson när frågan om hur det går ställs i pausen. Just nu pågår flera EIP Agriprojekt med projektledningsstöd från Agroväst inom ramen för innovationsstödsprojektet Smart Agri. Detta är en levande innovationsplattform och mötesplats som för samman kompetens- och kunskapsområden inom IT, automation och lantbruk/biologi. Här skapas viktiga förutsättningar för små och medelstora teknikföretag att utveckla och testa nya smarta tekniklösningar och metoder för en intensifierad, hållbar och säker livsmedelsproduktion.
RISE arbetar med ultraljudsteknik som en möjlig metod att mäta köttkvalitet på levande nötkreatur. "Marmorering är en viktig ätkvalitetsparameter. Det intramuskulära fettet bidrar till smak, saftighet och mörhet", förklarar Cecilia Lindahl som ansvarar för utvärdering av ultraljudsskanning på vårt svenska djurmaterial. Med mjukvara från USA arbetar man nu intensivt med att samla in data både från djur som ska gå till slakt och i avelsbesättningar. Hittills har 11 bruksbesättningar skannats, totalt 146 nötkreatur och de flesta av dessa har sedan följts upp efter slakt för att kunna jämföra skattning av marmorering före och efter slakt. "Vi håller fortfarande på att lära oss utrustningen och hur vi kan anpassa inställningarna för att öka tillförlitligheten i mätningarna, men vi har kommit en bra bit på vägen", säger Cecilia. En av de drivande lantbruksföretagarna, Torbjörn Eriksson, Gymninge Gård, delade med sig av erfarenheterna och han ser klara fördelar med att utveckla ultraljudskanning för selektion av avelsmaterial och bättre slaktplanering. Och Torbjörn vet vad han talar om, han har varit en av drivkrafterna bakom satsningen på ultraljudsskanning i Sverige och skannade djuren på sin gård redan för 20 år sedan.
Detta knyter väl an till nästkommande Det digitala djuret som hålls i Uddevalla 8 maj. Då ligger fokus på digital teknik kopplat till ätkvalitet. Då ställer vi oss frågan: Hur skapar vi en effektiv och konsumentdriven köttproduktion? Det digitala djuret del två görs som en del av slutkonferensen för Interreg Öresund- Kattegatt-Skagerrakprojektet Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött. Det går redan nu att anmäla sig till seminariet via evenemanget >>>
Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild
(exkl studiofoto)