“Få trösklar hindrar en omställning till fossilfritt lantbruk”

Kristian Petersson, regionansvarig förnybar energi LRF Östergötland,  utmanade deltagarna vid Gröna Mötens evenemang om biodrivmedel i jord- och skogsbruk som hölls i Vara 28 mars 2019. I Sverige har vi varit duktiga på att ställa krav och vi ligger före många andra länder när det gäller utbudet av alternativ till fossila drivmedel, sa Kristian till 25-talet energiintresserade deltagare. Initiativet till evenemanget hade tagits från LRF och i Skaraborg gjordes träffen som ett samarrangemang med Gröna Möten och Energigården inom ramen för kraftsamlingen Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om.

Energigården samordnar aktuella frågor inom Västra Götaland

Camilla Linder, verksamhetsledare Energigården, inleder dagen tillsammans med Fredrik Fredriksson, Länsstyrelsen.
Fredrik menar att för jordbrukets del är frågan central utifrån ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Att i siffror visa hur vi i Västra Götaland ligger till är svårt då statistiken inte är nedbrytbar på gårdsnivå. Fredrik poängterar att fortsatta satsningar på fossiloberoende drift är viktigt för att vi ska bli mindre beroende av vår omvärld. “Alla måste göra mycket nu”, menar Fredrik.

Målsättningen, förklarar Kristian Petersson, är att hälften av medlemmarna inom fyra LRF-regioner år 2020 kör på 50% förnybart drivmedel. En viktig förutsättning är att detta mål uppnås med bibehållen konkurrenskraft. “Här är LRF ett viktigt språkrör”, förklarar Kristian. Inte minst gäller detta frågan om att skapa konkurrensneutralitet i dieselprisfrågan. Läget med gällande budget gör villkoren komplicerade och detta är något LRF noggrant följer just nu.

Niklas Bergman, expert Resurseffektivisering berättade att i en enkät som LRF gjorde 2018 med 11% svarsfrekvens svarade LRF:s medlemmar att 35% producerar energi. 8% kör på biodrivmedel, inblandningar inkluderade. De som använder biodrivmedel har ett uttryckt miljöintresse.

Det är bra att vara fler när man ställer om

Erik Jacobsson, lantbrukare och delägare i Energifabriken höll ett inspirerande föredrag i Vara. “Det är inte så svårt att ställa om, det kräver dock en del engagemang och man behöver vara motiverad”. Energifabriken drivs idag av tre lantbruksföretag, som förutom att de producerar biodrivmedel driver fossilfria lantbruksföretag sedan 2010. De insåg tidigt att det handlar om att leva som man lär för att vara en trovärdig aktör på marknaden. “Detta har varit ett av de allra viktigaste beslutet för företagets utveckling”, menade Erik. Idag kör de själva alla maskiner på RME. “Vi har inte gjort några särskilda justeringar i våra motorer, vi byter oftare bränslefilter på de maskiner som går frekvent”. Förutom RME med huvudsakligen raps som råvara producerar de även HVO, som de idag använder till den äldre maskinparken, i maskiner som står mer stilla. “Inom vårt lantbruk nyttjar vi idag alla förnyelsebara tekniker, det har varit en viktig del i vår företagsfilosofi. Det är inte en drivmedelslösning som kommer vara gällande utan vi kommer behöva ersätta fossila drivmedel med många olika förnybara drivmedelsprodukter”.

Full acceptans för RME och HVO inom räckhåll

I Sverige är vi framåt när det gäller att ställa krav på att nya lantbruksmaskiner ska klara dagens förnybara biodrivmedel. Christer Johansson, teknikrådgivare Jordbruksverket, pekar på att HVO har idag en egen standard som kommer få genomslag hos maskintillverkarna. Ännu sålänge är de den amerikanska standarden jämte EU590 som styr vad maskintillverkarna vågar ge som garanti vid användning av olika drivmedel. Den europeiska standarden säger max 7% FAME. “Miljöklassificeringen ser enbart till utsläpp, inte alls till energieffektivitet”, menar Christer. Inom kort får vi i Sverige full acceptans för användning av RME och HVO. Detta på grund av det konsumenttryck som finns just nu på förnybara alternativ.

På plats fanns även P-G Wingård från OK/Q8. Han pekade på de två största trenderna just nu inom fordonsindustrin: batteri- och vätgasdrivna fordon. “Men vet vi egentligen vilka belägg det finns för att ökningen av batterilösningar är genomförbar?”, frågan Per Frankelius, Linköpings universitet. “Är inte all PR kring batteridrift en form av green-washing?” Det finns helt klart utmaningar gällande infrastrukturen för elförsörjning som behöver lösas för att vi ska klara en kraftigt ökad eldriven fordonsflotta. Andra utmaningar ligger i vätgas som drivmedel. Produktion av vätgas är högst energikrävande och produkten i sig är högexplosiv.

Reduktionsplikten som styrmedel

1 juli 2018 infördes ny lag om reduktionsplikt för drivmedelsbolagen i Sverige. Detta med syfte att öka omställningstakten. Politiska styrmedel är viktiga, men hur ser man på reduktionsplikten idag? Drivmedelsbolagen kan uppfylla lagkraven och ändå fortsatt leverera blankdiesel till de som önskar genom att öka andelen inblandning i andra drivmedelsprodukter. Allt räknas samman som en total massbalans där värdekedjan inte kan följas bakåt. Det är en bra början, men liksom inom andra områden kan kunder komma att kräva att veta att just det som finns i deras tank kommer från förnybara källor. Energifabriken har redan tagit nästa steg i sitt produktutbud genom att erbjuda fossilfria livsmedel, dvs livsmedel som odlats och förädlats enbart med energi från förnybara energikällor. Denna typ av mervärden kan hjälpa till att hålla god takt i omställningen.

(Foto P Frankelius)

Om lantbruket som klimatskapare

Detta understryker även, Per Frankelius, processledare för Agtech 2030, när han entrar scenen med orden “Varför visar vi inte på de miljövinster vi levererar med fossilfria lösningar.  Vi måste sluta se jordbruket som den värsta miljöboven. Faktum är att jordbruket slukar koldioxid ur luften”. Per vill se lantbruket som klimatskapare och menar att många samhällsutmaningar har sina lösningar just inom lantbruket. “Det talas mycket om innovationer idag, men vi ser inte många bli verklighet”, provocerar Per. En idé är ingen innovation förrän den har nått ut på marknaden och bidragit med något nytt. Per tog upp samarbete och marknadsföring som viktiga nycklar till innovation.

     

(Schematisk bild P Frankelius).

Livsmedelsproduktionen är viktig inte bara som krisberedskap, utan också som en grogrund för fred och frihet i världen, menar Per. “Om livsmedelsförsörjningen inte hålls i balans ökas risken för konflikter i världen”.

Green pathways och substitution

Istället för att säga att vi ska ställa om till ett lantbruk med mindre klimatpåverkan, borde vi kunna öka ambitionerna och genom lantbruket expandera den biologiska mångfalden. Vi kan också boosta fotosyntesen och berika luften med ännu mer syre. Genom att byta ut produkter med råvara av plast, kolfiber och gummi mot odlade råvaror som ull, hampa och lin kan vi genom substitution öka värdet av lantbrukets produkter och samtidigt minska klimatavtrycket.

En tankeväckande och inspirerande avslutning på en kunskapsgivande dag.

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Text & bild (där inte annat anges)