Investering i frisk gröda ger högre utbyte

FN har utropat år 2020 till det internationella växtskyddsåret.  FAO och internationella växtskyddskonventionen vill öka medvetenheten och kunskapen om tillståndet i världen gällande växter. Man vill med satsningen visa på betydelsen av friska växter kopplat till de globala hållbarhetsmålen. I Sverige ser vi ett ökat svamptryck och det gäller att vara uppmärksam på sjukdomar för att hålla grödan frisk. Därtill händer det mycket på växtskyddsfronten med preparat som fasas ut och nya som blir godkända. Gröna Möten tillsammans med Soyl och Lantbrukets affärer bjöd in till en heldag i Skövde 4 februari 2020 där expertis fanns på plats för spridning av senaste nytt på området. Växtskyddscentralens Eva Mellqvist inledde dagen med en grundlig genomgång av byggstenarna i det integrerade växtskyddet. Fokus på helheten med att ge grödan goda grundförutsättningar och förebygga växtskadegörare genom bra växtföljd och sortval. Hon beskrev också resistensläget och gav råd om växtskyddsstrategier nyligen framtagna av Jordbruksverket och som publiceras i kommande Växtskyddsbrev. Växtskyddsföretag fanns på plats för att bidra med kunskap om olika preparats verkningsmekanismer och effekter på sjukdomar. Moderator för dagen var Lennart Wikström, Lantbrukets affärer, och han inledde med att peka på vikten av fokus på att minska skördegapet och att växtskydd är ett av verktygen i lådan. Han menar i sin inledning att risken för minskad lönsamhet är större än miljörisken i användandet av växtskyddsmedel – det gäller att bygga sin svampstrategi utifrån kunskap om aktiva substansers verkan, dosering och timing.

Äg kunskapen om din svampstrategi

Särskilt inbjuden till dagen var den skotske lantbrukaren David Fuller-Shapcott. Han ingår i nätverket YEN (Yield Enhancement Network) som erbjuder verktyg som visar hur du når högsta möjliga utbyte i förhållande till den maximala avkastningspotential som fältet i fråga har. “Mitt växtodlingskoncept är att jag är medveten om vart mina råvaror tar vägen. Jag vet att vetet går till kexfabriken, kornet till whiskydestilleriet och rapsen till snabbmatskedjan. Det är mot de målen jag ser till att bygga min kostnadskalkyl och mina odlingsbeslut”. David underströk vikten av att själv äga kunskapen om vad som fungerar för din växtodling. David har flera försök på sina ägor, båda styrda från näringen och för forskningssyfte. David delade med sig av strategier för att hålla grödorna friska och gröna så länge som möjligt: “Helst vill jag att grödan ska fira sin ettårsdag före skörd. Men jag strävar inte efter högsta utbyte till vilket pris som helst. Det gäller att säkerställa att du får avkastning på ditt insatta kapital”.
Genom föredraget lät David oss förstå att han har en väl genomtänkt och beprövad strategi för vilka typer av växtskyddsmedel han väljer att använda. David poängterade också betydelsen av att använda multi-site preparat tidigt för att minska plantans mottaglighet för skadegörare under säsong. Detta var en del av strategin med mål att minska risk för resistens bland de mer kraftfulla single-site preparaten. Om man väljer att använda SDHI-preparaten två gånger ansåg David att minst halv dos borde användas vid respektive tillfälle för att skydda preparaten mot resistensuppbyggnad. Han menade också att stråförkortningspreparat (PRG) som används tidigt i säsong bidrar till att säkra en frisk gröda och ett högt utbyte. Här bör tilläggas att Växtskyddscentralen särskilt underströk att SDHI-preparat bör användas en gång per säsong.

Från Pessle Instruments Christina Pilz fick vi en presentation av verktyg för riskbedömning av svampsjukdomar och skadegörare. Christina beskrev hur väderstationen driven av solpanel kontinuerligt mätte områdets vindförhållande, luftfuktighet, nederbörd, temperatur och “leef wetness”. Christina poängterade att väderstationen kan i mycket tidigare stadium än vid okulär kontroll i fält värdera risken för att plantan är angripen av till exempel svartpricksjuka i höstvete eller bladfläcksjuka i korn. “Vid den tidpunkt då du rent fysiskt ser ett angrepp på bladet har svampangreppen redan gått mycket långt och nått vid spridning”. Pessl Instruments har idag arbetat fram modeller för 80 olika sjukdomar. Företaget har även ett system för kontroll av angrepp av insekter i fält.

Studera förändringar och anpassa strategin därefter

Eftermiddagen gav fördjupade kunskaper i preparat från växtskyddsföretagen Syngenta, Bayer, BASF och Corteva. En unik möjlighet för deltagarna att på en timme få en samlad bild av de olika preparatens funktion och fördelar vid olika växtstadier. Överskådligt och informativt fick vi aktuella råd från respektive företag med kommentarer och frågor från deltagarna. Därefter delades deltagarna in i grupper och utifrån dagens information fick de lägga svampstrategier med hänsyn till risk, ekonomi och resistens. Preparatval, dos, timing, olika FRAC grupper beaktades.

David Fuller-Shapcott och Christina Pilz spred kunskap om hur du håller grödan frisk på Science Park Skövde. Ulrika Åkesson, Gröna Möten och Lennart Wikström, Lantbrukets affärer, stod för arrangemanget. Foto M Vendel

Ett aktuellt tema i en tid där ökad global handel och transporter i kombination med väderförändringar gör att vi kan förvänta oss perioder av ökat svamptryck och kanske även nya växtskadegörare i Sverige. Vi återkommer, som vid andra tillfällen, till att det är viktigt att röra sig i fält, studera förändringar i grönmassans livscykel med förmodade längre våta och torra perioder även på våra breddgrader. Evenemanget med tema växtskydd och växtskyddsreglering 2020 är ett i raden av tre som Gröna Möten Skaraborg arrangerat tillsammans med experter på området. Har du tips om vad du vill vi ska fördjupa oss i nästa gång? Tipsa oss gärna på info@gronamoten.se

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och bild