Av de 12 kilo fisk som vi svenskar äter per år är 6% odlad fisk från Sverige. 74% av volymen fisk vi äter i Sverige importeras och en stor del kommer från ohållbart fiske. Kimberly Berglöf, marinbiolog och verksamhetsledare för Refram Linné, visar vid Gröna Mötens seminarium om Akvaponi upp siffror som säger att 90% av världens fiskebestånd är fullt utnyttjande eller överfiskade.
"Certifieringar som MSC, ASC har spelat ut sin roll, en genomgripande förändring behöver ske för att tillgodose efterfrågan på fisk i världen", menar Niklas Wennberg, efterfrågad expert inom landbaserade fiskodlingssystem med erfarenheter av projekt i Sydostasien och Afrika, verksamhetsledare för Stadsjord, Göteborg. Niklas Wennberg driver idag genom Pond Fish & Greens två fiskodlingar i göteborgstrakten, snart ytterligare två. "Det är samma sak oavsett om du väljer att satsa på landbaserad fiskodling i stan eller på landsbygden." Dialogen kring vattenbruk idag är helt annorlunda än för några år sedan menar både Kimberly och Niklas som arbetar tillsammans i Refarm Linné som driver en rad lokala projekt där man lär ut hur man odlar fisk i kombination med grönsaksodling. Akvaponi eller akvaponik är ett cirkulärt system där 1 kilo foder kan ge 1 kilo fisk och 10 kilo grönsaker. Detta till skillnad från de som enbart odlar fisk på land, så kallad RAS eller recirkulerande akvatiska system.

Tomma ekonomibyggnader en affärsmöjlighet

Kombinationen att producera grönsaker och fisk skapar en ny affärsmöjlighet, inte minst för intresserade företagare på landsbygden. Kimberly visar i siffror att Västra Götaland är en region med förhållandevis låg självförsörjningsgrad på grönsaker. "Och när det gäller odlad fisk, syns det knappast i statistiken idag." Detta är en affärsmöjlighet i dagsläget när vi vet att många efterfrågar inte bara mer svensk mat, utan regionalt och hållbart producerad mat. Genom akvaponi skapas ett cirkulärt system där den odlade fisken kan ge näring åt grönsaker och där avfall från grönsaker ger näring tillbaka till de växtätande fiskarna. "Vi måste tänka om och förstå att för att klara proteinbehovet framåt gäller det att odla rätt slags fiskart. I Sverige har vi av tradition ätit enbart predatorer, dvs rovfiskar som till exempel lax, torsk, gös. Vi vet att odling av predatorer är en större utmaning. Genom att välja rätt fiskart kan vi odla fisk i flock utan tillsatts av antibiotika", förklarar Niklas. Han nämner Clarias och Tilapia som goda exempel som lämpar sig väl för fiskodling på land. Niklas menar att vi i Sverige ligger efter när det gäller vattenbruk om vi jämför med andra delar av världen. "Vi har förutsättningar att bli bäst på det här med vattenbruk och det skulle kunna skapa hundratals nya jobb i Sverige - om vi bara rycker upp oss och tar steget".

Det är inte utan att vi förstår engagemanget som finns inom Refarm Linné. Och de visar också på lång erfarenhet och kunskap om både möjligheter och utmaningar.

Svensk svart kaviar och jätteräkor på menyerna framöver

Till seminariet hade vi även bjudit in två företagare som satsat på så kallade RAS-system, det vill säga landbaserad fiskodling utan koppling till odling av grönsaker. Dessa exempel har också valt arter som av tradition redan finns i premiumsegmentet, dit Clarias och Tilapia inte riktigt nått ännu. Torbjörn Ranta, VD Arctic Roe of Scandinavia, närde sin idé om att odla stör i Sverige under en längre tid. Idén fick han under sina frekventa affärsresor till Ryssland. Torbjörn berättar om en mycket spännande och tuff resa där det tog två år bara att få fram alla nödvändiga tillstånd för att få starta störodling i det gamla pappersbruket i Strömsnäsbruk. "När väl det var klart gällde det att ta sig igenom nästa nålsöga: att få tillstånd att sälja en produkt som inte tidigare funnits i Sverige". Idag odlas i Strömsnäsbruk 500 sibiriska störar för produktion av "Swedish Black Caviar" med ett utpris till kund i en restaurang på cirka 20 000 kronor kilot. "På grund av det svenska regelverket och även vår vilja att satsa på en mer hållbar produktion av caviar har vi valt att levandeskörda vår rom", förklarar Torbjörn. "Det innebär för oss att istället för att slakta stören och ta en skörd av rom, som är vanligt i andra länder, klämmer man stören levande ungefär fem gånger på tio år. Det ger oss såklart en helt annan kalkyl där vi kan få ut rom som motsvarar upp till 100% av fiskvikten". Utmaningen är att produkten skiljer sig från "originalet". Genom att skörda romkornen strax före stören naturligt skulle ha släppt ut dem ger en kvalitetsskillnad i lägre fetthalt, en poppigare munkänsla istället för den traditionellt mer "grötiga". Torbjörn märker att de yngre kockarna har ett större intresse för hållbar produktion och tycker produkten är mer spännande än den äldre generationens kockar som har andra referenser om vad som är hög kvalitet.

Matilda Olstorpe, Vegafish, håller just nu på att återuppstarta produktion av vannamei/jätteräkan. "Det finns en stor efterfrågan på produkten. Jag har aldrig behövt marknadsföra mig utan kunderna har stått och ryckt i dörren". Matilda Olstorpe har forskat inom mikrobiologi och foder. Hennes produktionprocess  bygger på att räkorna matas av en specialdesignad bioflock. Den består av en blandning av olika mikroorganismer (bakterier, alger, mikrosvampar). Med bioflock skapas en sund balans i systemet. Bioflock fungerar både i salt- och sötvatten. Sammansättningen ser dock helt olika ut. I ett sådant system blir bioflockens hälsa grunden för att systemet är i balans. "Vi tittar tre gånger om dagen för att kontroller bioflocken, en gång på räkorna . Mår bioflocken bra så mår även räkan bra", förklara Matilda. Vad är vitsen med bioflock? Jo, den är odlingens reningsverk. Genom en balans mellan räkor och bioflock behövs ingen ytterligare rening. "Din investeringskostnad blir lägre och ytan som krävs blir mindre. Genom att använda en bioflock kan du minska vattenförbrukningen".

Det låter komplicerat och krångligt men Matilda menar att det är något man lär sig. Bioflocken är också din biprodukt, det bildas mer bioflock än vad odlingen behöver. Det innebär att du kan koppla den till en annan typ av fiskodling och där tillföras som näring. Fördelen är att näringen fördelas jämt i vattnet, tas lätt upp av till exempel fiskar i tidiga tillväxtstadier. Bioflock har också fördel av att inte ge någon eftersmak i produkt. Vanligtvis behöver fiskar som går till slakt en tid för klarifiering, det vill säga en tid utan traditionellt foder för att ta bort bismaker som kan föras över till fisk på tallriken. Genom att använda bioflock som näring kan man spara både tid och minska vattenåtgång, menar Matilda.

Mer fisk på land fortsätter

Tjugofemtalet nyfikna deltog på seminariet på Rådde Gård 24 oktober 2019. Gröna Möten arrangerade förmiddagsseminariet tillsammans med Refarm Linné. "Vi har nyligen beviljats projektmedel från Leader Sjuhärad för att introducera en ny affärsmöjlighet som ger Sjuhärad möjlighet till mer fisk på land", berättar verksamhetsledare Kimberly Berglöf. Gröna Möten önskar projektet stort lycka till med att sprida mer fördjupad kunskap om akvaponi i Sjuhärad.

Är du intresserad av att vara med? Här är en länk till kommande träffar i Sjuhärad >>>

Med på seminariet var även P4 Sjuhärad som sända live från seminariet. Du kan lyssna till inslaget här >>>

Ulrika Åkesson
Text och Bild