Foto C Dahrén

I början av november 2019 var det Borås Stad som tillsammans med LRF:s kommungrupp i Borås önskade fortsätta dialogen med lokala producenter om möjligheterna till samarbeten. Eftermiddagsseminariet gav närmare fyrtiotalet deltagare intressanta uppslag och matnyttig information. Sofia Karlsson, ordförande LRF Västra Götaland, inledde eftermiddagen med att berätta om möjligheten i den nationella livsmedelsstrategin. Den blev antagen 2017 och är ett viktigt verktyg för att hålla en konkurrensmässig och ökad produktion i Sverige.
"Det behöver inte vara sämre för miljön att vi producerar mer livsmedel i Sverige", framhåller Sofia.

Foto U Åkesson

Varför är det viktigt att vi äter svenskt?

LRF framhåller ofta just att Sverige har en djurvälfärd som håller världsklass. Den svenska maten håller hög livsmedelssäkerhet och har en lägre miljöpåverkan. "Drygt 60% av den svenska matkonsumtionens klimatpåverkan sker av livsmedel som produceras utomlands, enligt naturvårdsverkets PRINCE-rapport", förklarar Sofia. "Dessutom har vi en väldigt låg antibiotikaanvändning vilket bottnar i ett beslut direkt från bondekåren redan på 1980-talet. Friska djur behöver inte antibiotika".

Sofia visar i sitt inledningstal på vår sårbarhet när det gäller vår försörjningsgrad på många livsmedel. Till och med en råvara som morötter, med i princip 100% självförsörjningsgrad, blir en bristvara vid torkår som det vi hade 2018. Som avslutning säger Sofia: "Det vi behöver är en offentlig upphandling som stöder den svenska livsmedelsstrategin. Den offentliga sektorn serverar mat där vi själva inte kan göra ett aktivt val av vad de äter. Detta kan vi nå genom en god myndighetsutövning".

Borås kommun arbetar mot tydliga miljömål

Anette Fleischer, upphandlare livsmedel Borås Stad, gav exemplet att man har politiska på beslut om att köpa en viss del närproducerat på plats. Närproducerat för Borås Stad är definierat till 15 mils radie från centrala Borås. De arbetar efter en särskilt framtagen plan där grunden är en upphandling för livsmedel som säkerställer leveranserna. När den är klar går de ut mot de mindre, lokala producenterna. "Den närproducerade maten är den som kommer sätta guldkant på tallriken", menade Anette. Marianne Hult, verksamhetsutvecklare kost Borås Stad, berättade att de offentliga restaurangerna serverar cirka 22 000 portioner per dag.

Anton Eriksson, projektledare Borås Stads distributionscentral, berättar att i maj gick första leveranserna via Borås Stads distributionscentral. Fördelen med en samordnad varudistribution för den lilla leverantören är att de enbart behöver köra till en terminal och lämna sina produkter. Därifrån samordnas transporten för leverans till de olika mottagarna. Detta sparar både vår miljö och tid. Mottagaren behöver dessutom bara få en leverans istället för att alla kommer med sina varor en och en. Förhoppningen är att lokala råvaruleveranser ska komma igång så snart som möjligt.

Hur blir man lokal matproducent till offentlig verksamhet?

Pernilla Fischerström rådgivare Länsstyrelsen Västra Götaland, har under snart fem år haft möjlighet att stötta både producenter och kommuner med mål att det ska bli mer lokalproducerad mat i alla offentliga kök i länet. Pernilla började med att berätta om LOU, lagen om offentlig upphandling som gäller för alla länder i EU. Lagen säger att man inte får ställa krav på ett visst ursprung, kraven ska vara rimliga och kontrollerbara. Alla har rätt till samma information och certifikat som till exempel att EU-ekologiskt ska gälla även i Sverige. Men man får ställa krav på en kvalitet som till exempel motsvarar svensk djurskyddslagstiftning och till sin hjälp har man det kriteriebibliotek som finns på Upphandlingsmyndighetens hemsida. Tyvärr räcker det inte alltid med att använda kriterierna utan för att lyckas måste man ha en bra dialog med de svenska och lokala leverantörerna. Men Pernilla menar att:  "Flera av kriterierna är prövade i domstol och om man använder dem så som de är skrivna så blir man inte överprövad".

Gör måltiden till en del av de strategiska miljö- och kunskapsmålen

Foto U Åkesson

Man ska enligt livsmedelsstrategien verka för att öka kunskapsnivån gärna tillsammans med de lokala leverantörerna. Pernilla lyfte flera olika goda exempel från många kommuner hur de arbetar för att få avtal med sina lokala producenter. Idag är det viktigt att måltiden ska ge matglädje men för att lyckas med det krävs personal med hög kompetens, engagemang, samverkan och en flexibel organisation. "Skolan är så viktig för det är där morgondagens konsumenter utbildas men också där vi kan påverka till bättre matvanor. Har inte barnen ätit så orkar de inte heller ta till sig ny kunskap", säger Pernilla.

Pernilla lyfter även fram andra mervärden som kan kopplas till det i livsmedelsstrategien som säger att offentlig sektor ska öka kunskapsnivån om livsmedelsproduktion gärna med lokala producenter. Idag är det viktigt att måltiden även ger matglädje och då behöver vi till exempel kompetens, samverkan och en flexibel organisation. Den offentliga måltiden kan också användas för att nå strategiska mål inom miljö, ökad kunskap, hållbarhet, starkt lokalt näringsliv och bättre matvanor. Som exempel, berättade Pernilla, finns det orter där kommunen gått in och köpt egna betesdjur för att sen köpa tjänsten av skötseln. Förslag som fördes fram av deltagarna var till exempel säsongsanpassningar och satsa på mervärden istället för kronor och ören, ha tålamod.

Stöd som boostar småskaliga producenter

Foto L Åkesson

Detta seminarium möjliggjordes genom samverkan med Lokalproducerat i Väst och inom ramen för deras arbete inom Affärsboosten och REFRAME. Mattias Hjortenhed, Rådgivare vid Lokalproducerat i Väst, informerade om de möjligheter som finns att få stöd i frågor som handlar om att skala upp sin livsmedelsprodukter eller som i det här fallet lära sig mer om hur offentlig upphandling ser ut i praktiken idag. Vi frågade Ulrika Åkesson, projektledare, om projektet Affärsboosten som drivs av Agroväst tillsammans med Lokalproducerat i Väst och Länsstyrelsen Västra Götaland: Varför är det viktigt att få småskaliga livsmedelsproducenter att växa? "Vi ser att en ökad förädlingsgrad och insatser som minskar antalet mellanhänder ger bidrag till stärkt lönsamhet och skapar fler arbetstillfällen hos både primärproducenter och mindre livsmedelsföretag i länet. Detta i kombination med en ökad konsumtion av regionalt producerat mat gör satsningen på de småskaliga producenterna än mer angelägna".

Lantbrukarnas Riksförbund hoppas på att få se mer lokalt producerat mat i Borås. Monika Hermansson Friedman, LRF:s kommungrupp i Borås, intervjuas i P4 Sjuhärad tillsammans med Anette Fleischer, Borås stad. Sofia Karlsson, ordf LRF Västra Götaland uttalar sig positivt om Borås initiativ till att lyfta frågan om mer lokal mat till de offentliga måltiderna. Lyssna till programmet via länken här >>>

Detta var ett samarrangemang mellan Gröna Möten Sjuhärad, LRF:S kommungrupp Borås och Lokalproducerat i Väst, där seminariet möjliggjordes genom EU-projektet REFRAME.

Caroline Dahrén
Lokal samordnare Gröna Möten Sjuhärad
Ulrika Åkesson
Projektledare Gröna Möten