Yesbox! - positiv utveckling för lokal och hållbar livsmedelsproduktion och handel

20180323

På lite drygt ett år har en ny och engagerad matrörelse skapats på nätet. 110 000 användare har valt att gå med i någon av de slutna facebookgrupper som skapats för att lyfta fram den lokala maten och ge konsumenterna en enkel handelsväg för att hitta bra och närproducerad mat. Det stavas REKO-ring. Grundtanken i att utnyttja enkel, lättillgänglig digital teknik för att kapa alla mellanhänder och skapa en direktrelation mellan säljare och köpare har visat sig fungera, framför allt här i Västra Götaland där REKO-ringarna ligger tätt. Oskar Lorentzon från Lokalproducerat i Väst höll ett av de första föredragen 20 mars då det arrangerades en heldag i Göteborg med tema Ny lokal och hållbar mat. I Yesbox lokaler, som drivs av Business Region Göteborg, öppnades en tillfällig mötesplats för regionala livsmedelsproducenter och aktörer som verkar för utveckling av lantbruksnäringen inom Västra Götaland. Målet för dagen var att visa på möjligheter till att ta nästa steg, till att investera, öka volym och därmed också sysselsätta fler människor.

Möjligheter till nya affärsrelationer

Totalt hölls nio föredrag utifrån tre olika teman: nya sätt att sälja närproducerad mat, mer lokal mat i restaurang och offentlig verksamhet och tredje spåret belyste samarbeten som gynnar lokal mat. Ett drygt hundratal deltagare fick möta entreprenörer med stort engagemang, djup kunskap och många års erfarenhet av att producera råvaror och laga mat. Dagen gav förutom intressanta föredrag stort utrymme till diskussioner i mindre grupper och mingel där nya kontakter knöts och nya samarbeten diskuterades.

Regional handel som en del av lärandet i skolan

Initiativet till dagen kom från Länsstyrelsen Västra Götaland och deras projekt om Andelsjordbruk som genomförts under 2015-2017. Projektet har drivits tillsammans med Studiefrämjandet Göteborg med målsättning att stötta företag och kunder som vill starta upp andelsjordbruk. Med under dagen fanns Restenäsdalens Andelsjordbruk som delade med sig av sina erfarenheteter att starta upp en ny verksamhet där kunden erbjuds köpa andel i jordbruket. Ofta är det kunder som är mer intresserade och som även vill ha visst inflytande. Andelsjordbruket Restenäsdalen har ingen bakgrund som odlare utan började sin verksamhet för att täcka ett hushållsbehov. Nu har man haft verksamhet igång under ett år.

Vi fick också höra Jens Wikingssons berättelse om hur man i Tingsryds kommun köpt andelar i andelsjordbruk, ett föredrag som intresserade många. Idén att satsa på andelsjordbruk kom från liknande lösningar som gjorts i Sollefteå och Kramfors kommuner som båda jobbat med andelsjordbruk som ett sätt att upphandla. Målet med satsningen i Tingsryd var att aktivt öka andelen lokala råvaror i kommunens offentliga kök. Kommunen vill synliggöra maten och aktivt arbeta för minskat svinn. Man vill också se måltiden i skolan som en pedagogisk resurs. Även Naturbruksskolan Sötåsen, Töreboda kommun, arbetar aktivt med odling som en del av den lärande processen. Skolan ingår som en del i Naturbruksförvaltningens projektarbete inom
EU-projektet REFRAME. Här har man på liknande sätt som Tingsryds kommun arbetat fram en affärsmodell för hur regional mat kan få en större del av den offentliga måltiden. Naturbruksskolan Sötåsens arbetar med att utveckla internhandel och förse andra verksamheter inom regionen med produkter som producerats vid skolan. Huvudsyftet för skolan är att skapa en bättre pedagogisk miljö för eleverna och att samtidigt bidra till utveckling av lantbruksnäringen inom regionen. Sedan 2002 har skolan jobbat med återtag till egna kök. Inom EU-projektet har man också undersökt hur man genom information till upphandlare av offentlig mat visar på fördelar och möjligheter med att forma anbudsförfrågningar så att de gynnar direktupphandlingar där det ges plats även för regionala producenter.
Men självklart finns det utmaningar i detta, inte minst logistiskt. Paula Bäckman från Naturbruksförvaltningen tar upp bristen på förädlingsled som försvårar en till synes enkel affärsmodell och pekar i exempel på att det inte finns tillgång till skaleri för potatis i regionen. Många moderna offentliga kök har inte utrustning eller resurser att själva utföra tillagningsmoment utan många gånger krävs att råvarorna är ätklara. Så en till synes enkel produkt som potatis blir komplicerad om den har kravet på sig att alltid levereras skalad och förkokt.

Lyckade samarbetsformer lyfts fram

En stor del av dagen handlade om samverkan och hur man genom samarbete kan skapa ett mer attraktivt erbjudande för handeln. Att sätta ett nytt varumärke på marknaden idag kräver tid, marknads- och förpackningskunskap. Man måste också bakåt kunna säkra upp volym och se till att ha en över tid jämn kvalitet. För en enskild företagare kan detta bli ett oändligt trappsteg. 2014 gick ett antal löjromsfiskare från Vänern samman och bildade Vänerlöjrom som en ekonomisk förening. Idag är de 17 yrkesfiskare, alla med lång erfarenhet av hantverkssmässigt fiske i Vänern. De såg utmaningen i att behöva konkurrera med varandra och i att få en avsättning på marknaden som gav tillräcklig lönsamhet. Med löjrommen såg man en möjlighet. Med Kalix rom som benchmark gjorde man gemensam sak i att sätta upp riktlinjer för kvalitetssäkring av produkten. I arbetet såg man till att höja kvaliteten för att på så vis bygga ett varumärke som signalerar inte bara jämn utan också hög kvalitet. De valde också att gå med i nätverket Smaka på Västsverige som en del av deras marknadsföringsstrategi. Därigenom deltar de tillsammans med välrenommerade kockar på olika mässor och events för att synliggöra varumärket och deras produkt. En satsning som de aldrig kunnat göra på egen hand utan samarbetet mellan yrkesfiskarna var förutsättningen för att utvecklas och skapa ökad kännedom och efterfrågan på marknaden.

En annan typ av samarbete är det som Kråkarps Gårdsmejeri startade upp med den lokala ICA-handlaren. Hösten 2014 föddes idén om att sälja mjölken direkt till konsument. De kände redan den lokala ICA-handlaren och hörde sig för om det fanns något intresse av att göra något tillsammans. Och det fanns det. I samband med att butiken byggdes ut gjordes plats för en rejäl mjölkkyl. ICA-handlaren investerade i en mjölkautomat, bonden i en pastör och så startades samarbetet. Idag bygger de sitt samarbete vidare genom ömsesidig dialog och öppenhet. Tillsammans har man tagit fram nya produkter, till exempel filmjölk, yoghurt och ostkaka. Samarbetet har gynnat båda parter och byggt upp bådas varumärke.
Framväxten av stadsodlingar var ett annat tema som intresserade många där Kajodlarna i Göteborg delade med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Dagen berörde också möjligheterna för nyanlända att bidra med ny kunskap om råvaror som saknas i Sverige och om matlagningssätt som kan ge oss ny inspiration i att vidareutveckla matlandet Sverige.