I mitten av mars 2018 satte Gröna Möten fokus på honungsbins ekonomiska betydelse som pollineringstjänst. Thorsten Rahbek Pederson, Jordbruksverkets rådgivningsenhet, har i en utredning från 2011 visat på ett värde av mellan 260 till 466 miljoner kronor. Det omfattar då alla kommersiella grödor där äpple och jordgubbar är de grödor som tjänar mest på att utnyttja honungsbin som pollinatörer. Denna dag ville vi fokusera extra på oljeväxter och framför allt raps eventuella beroende av pollineringstjänster. Elisabeth Thisner, växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet, gav oss intressanta fakta. Det är framför allt linjesorterna som vinner på att strategiskt nyttja honungsbin som pollinatörer. "Tyvärr är utbudet av linjesorter av raps begränsat. Här görs få utvecklingsinsatser idag. Kanske beror det på att linjesorterna också kan användas som utsäde, men också på att hybridsorterna är odlingssäkrare". Linjesorter förädlas traditionellt, medan hybridsorter tas fram genom styrd korsning av inavlade, men helt obesläktade föräldrasorter. Hybridsorterna sägs vara mer högavkastande än linjesorterna, medan priset för hybridsortsutsäde är väsentligt högre.

Honungsbin ger ökad avkastning

Men det är mycket som påverkar en god rapsskörd. Att odla raps kräver planering och förberedelser. "Det går inte att tulla på växtföljden, inte om man odlar ekologisk raps", säger en av deltagarna. "Det här med spillraps är en utmaning för oss eko-odlare", säger en annan. Elisabeth pekar på fler faktorer att beakta när man odlar raps. Marken måste vara väldränerad och kalkad. Att så i rätt tid är avgörande. Sår man för tidigt får man problem med loppor och ogräs, sår man för sent hinner inte grödan etablera sig ordentligt. "80% av rapsskörden byggs på hösten", konstaterar hon. Många väljer hybridsorter idag, de är mer robusta och klarar en senare sådd bättre. Det finns också många fler sorter att välja på. Elisabeth gav tips om att så med brett radavstånd, radhacka ogräs i rapsens rosettstadie samt tidig vår. Tänk också på att efter skörd inte bearbeta marken för tidigt. Det räcker att frön kommer under jord för att de ska kunna övervintra ett decennium för att sedan gro och uppträda som spillraps. Dessvärre ökar förekomst av den fruktade klumprotsjukan i Sverige och den angriper gärna tidig höst. Klumprotsjuka är en av de allvarligaste sjukdomarna i svensk rapsodling och kan orsaka total skördeförlust vid kraftiga sjukdomsutbrott.

"Raps är en gröda som ger minst lika bra skörd ekologisk som konventionell", menar Elisabeth. "Lägger man rapsen efter klövervall som bryts vid första skörd har men mycket goda förutsättningar till en hög skörd. Plöjer man dessutom ner hönsströbädd kan man klara sig helt utan gödsling på våren".

2016 kom en slutrapport från ett försök där man bland annat tittade på insektspollineringens betydelse för rapsskördens kvantitet och kvalitet. Doktorandprojektet gjordes av Sandra Lindström, Hushållningssällskapet i Skåne. Jämförelsen mellan hybridsorter och linjesorter visade där på en 11% ökning i linjesorter vid pollinering. Liknande försök i Italien visade på ännu högre effekt vid honungsbipollinering. För hybridsorterna ingen skördeökning, enligt samma studie. Det kan ändå finnas mervärde i insektspollinering vid odling av hybridsorter, det ger en bättre avmognad i o m lägre klorofyllhalt. Att placera ut honungsbin är ett sätt att säkerställa att det finns rikligt med pollinerande insekter under rapsblomningen. Raps är känt som särskilt attraktivt för polllinatörer, detta pga mycket nektar och pollen av bra kvalitet.

Finns det däremot grödor i området med högre sockerhalt väljer pollinatörerna dessa framför rapsen. I Sverige mäter vi inte normalt nektarhalt. I andra länder mäts detta och aktuell information förmedlas till biodlare. Vid diskussion kom det fram att vi saknar nätverken mellan bioodlare och växtodlare i Sverige för att utbyta kunskap och samarbeten som gynnar båda näringarna. Det behövs kanske också mer samverkan mellan biodlare för att klara att serva med tillräckligt kvantitet och kvalitet av pollineringstjänster.

Biodlare viktiga samverkanspartners för växtodlare

Thorsten Rahbek Pedersen bekräftar att honungsbin och då gärna tillsammans med humlor gör skillnad i skördeutfall och kvalitet. Honungsbin är viktiga pollinatörer för både höst- och vårraps med skördeökningar på mellan 5-20%. Det är mycket som spelar in för att nå de stora effekterna. Bisamhällena behöver sättas ut vid rätt tidpunkt, just vid blomningen. Högre skörd nås om bisammhällena placeras vid mer vindskyddade platser med tillgång till vatten. Sätter man ut permanenta bisamhällen bör man också tänka på att ha blommande grödor inom flygavstånd över hela säsongen.
Thorsten gick också igenom hoten mot dagens bisamhällen. Vilda honungsbisamhällen är idag helt borta i princip i alla europeiska länder. Detta framför allt beroende på Varroakvalster. Vi är alltså beroende av att det finns duktiga och engagerade biodlare i Sverige för att kunna erbjuda bra pollineringstjänser som kompletterar vilda pollinerare.

Ambassadörer ska tydliggöra värdet av pollineringstjänsterna

Ett nytt initiativ har startats i Sverige av Lotta Fabricius Kristiansen och Anna Lind Lewin från Svenska Bin: Pollinera Sverige. Målsättningen är att skapa ett nätverk där hela värdekedjan finns representerad. Genom Pollinera Sverige vill man synliggöra och lyfta pollineringens betydelse på flera plan. "Vi arbetar utåtriktat, genom oss själva och genom viktiga ambassadörer som vi knyter till oss", förklarar Lotta. Det är viktigt att informera om att vi i Sverige har en relativt låg försörjningsgrad av honung, cirka 50 procent. Varför importera honung när Sverige har mycket goda förutsättningar för bisamhällen och honungsproduktion med en mångfald av svenska smaker?

I nyheter från Europaparlamentet kan vi läsa från 24 januari 2018 att "Bin är väldigt viktiga både för vår miljö och vår ekonomi. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att bättre skydda dem och bekämpa fusk med honungsimport...84 procent av växtarter och 76 procent av Europas livsmedelsproduktion är avhängig av binas pollinering. Det ekonomiska värdet beräknas uppgå till 14,2 miljarder euro varje år." Det finns också ett intitiativbetänkande från EU som kräver ökad finansiering till nationella biodlingsprogram. Där står också att läsa att honung är den tredje mest förfalskade produkten i världen. Läs hela nyheten här >>>

Pollinera Sverige satsar på upplysning till oss konsumenter på många sätt. Genom fröpåsar med slogan "Pollinera mera", knyta samma kända kockar med en specifik biodlare och genom att tillhandahålla spännande skolmaterial.
Nyligen inleddes samarbetet med SSPPG, Swedish Society of Public Parks & Gardens, där man i dagarna startar kampanjen #surrandeparker. Pollinera Sverige arrangerar i år för första gången Pollineringsveckan 19-27 maj då man med en rad olika aktiviteter i landet. Det kommer helt klart att surras en del i maj.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & foto