Rörsvingel är ett kraftigt gräs som funnits naturligt länge i vår svenska fauna. På senare tid har den blivit uppmärksammad inom vallodling på grund av dess torktålighet. Den har också god återväxtförmåga och ger hög avkastning genom hela växtsäsongen. Under tre växtsäsonger har SLU i Skara genomfört försök på Lantmännens försöksgård Viken i Falköping där renbestånd av rörsvingel jämförts med renbestånd av timotej och även med renbestånd av ängssvingel under senaste försöket 2019. Detta för att vetenskapligt undersöka mjölkkornas produktionsrespons när de utfodras med rörsvingelensilage istället för timotejensilage eller ängssvingelensilage som enda grovfoder i foderstater som kompletterats med kraftfoder.

Timotej ökar mjölkutbytet

Dannylo Oliveira De Sousa, SLU,  är mitt i sammanställningsarbetet av alla resultat som under tre säsonger har samlats in: ”Idag har vi starka resultat som ger viktig information om hur vi genom val av gräsarter kan öka mjölkutbytet”. Dannylo ingår i ett internationellt forskningsutbyte mellan SLU i Skara och universitetet i Sao Paulo, Brasilien. Han har arbetat med liknande forskningsstudier i Brasilien, men menar att de tre försök som gjorts på Viken är unika då de varit omfattande både i antalet parametrar som mäts och att de gjorts över en längre tid.

De två första försöken har genomförts av Elisabet Nadeaus forskargrupp inom SLU Skara i samarbete med Lantmännens Michael Murphy och kollegor på Nötcenter Viken. Elisabet står också bakom design av det tredje försöket som genomfördes under förra årets skördesäsong. ”De data som nu analyseras visar entydigt på timotejens fördelar när det gäller mjölkavkastning. Vi kan med vetenskapligt stöd visa att genom att i första och andra skörd fokusera på hög kvalitet på timotej i vallen säkrar man mesta möjliga mjölkproduktion”. I försöket 2019 gav mjölkkor som utfodrats med en fullfoderstat med timotejensilage 3,4 kg mer energi-korrigerad mjölk (ECM) per ko och dag än den andra försöksgruppen som fått en fullfoderstat med rörsvingelensilage. Även de två tidigare försöken har pekat på ökad mjölkavkastning med timotejensilage.

Rörsvingelns funktion i grovfoder

Med sin torktålighet spelar rörsvingeln en viktig roll för grovfoderförsörjningen när förändringar i klimatet kan ge längre perioder utan nederbörd. Man behöver vara medveten om att det som ger rörsvingel dess torktålighet bidrar negativt till minskad fibersmältbarhet i kons våm. Dannylo beskriver det så här: ”De två första försöken har analyserats i samarbete med Ron Hatfield, U.S. Dairy Forage Research Center, Madison, Wisconsin i USA. Genom dessa avancerade analyser kan vi nu presentera data från ett av försöken som visar den större andelen ferulinsyra och kumarsyra i cellväggarna hos rörsvingel. Ferulinsyran knyter starka band mellan lignin och hemicellulosa i växtens cellväggar vilket påverkar hur snabbt växtens fiber bryts ner i våmmen hos idisslare”.

I det senaste försöket från 2019 kommer Annie Larsson, som är industridoktorand i Livs-ID programmet med en gemensam satsning från Lantmännen och SLU, att göra analyser av ferulinsyra och kumarsyra i gräsensilagen vid Umeå Plant Science Centre och vi kan då koppla analysresultaten till ensilagens fibersmältbarhet och kornas mjölkavkastning.

Ytterligare resultat är att vänta

Försöken ingår i ett projekt finansierat av Regionutvecklingsnämnden, Västra Götalandsregionen och EU Horinzon 2020 inom MoRE2020-programmet som främjar till ökat internationellt utbyte mellan universitet och högskolor i Västra Götalandsregionen och lärosäten utomlands. Försöken är finansierade av Lantmännen Lantbruk, Agroväst Mjölkprogram, Västra Götalandsregionen och Nötkreatursstiftelsen Skaraborg. Resultaten från försöken kommer att fortsätta att spridas populärvetenskapligt och genom publicering i vetenskapliga tidskrifter samt genom olika presentationer och seminarier framöver. Resultaten kommer vara applicerbara för grovfoderproduktion i alla nordiska länder.

Fokus på ökad lönsamhet

Ulrika Nilsson, platschef på Nötcenter Viken, ser arbetet med försöken i renbestånd av gräsarter som betydelsefullt: "Vi ser klara fördelar i att aktivt delta i försök som så tydligt fokuserar på ökad lönsamhet för bonden. Vallfoderkvaliteten blir allt viktigare i och med att gårdarnas storlek ökar och så även behovet av grovfoder". På Nötcenter Viken har man 400 mjölkkor, 16 fodersilos och 48 försöksplatser med datainhämtning av till exempel foderkonsumtion  och vattenåtgång. Dannylo bekräftar att Nötcenter Viken håller en god standard som ger trygghet till den datainsamling som görs i försöken där.

Kontakt för mer information

Dannylo Sousa, forskare,
Elisabet Nadeau, forskningsledare  vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU Skara,
e-post: dannylo.sousa@slu.se; elisabet.nadeau@slu.se

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och foto