Lokal livsmedelsproduktion för ökad hållbarhet

Hållbarhetsveckan Vänersborg invigdes med Nuntorpsdagarna 16-17 oktober. En familjefest som i år satte extra fokus på FN:s globala mål. Alla programaktiviteter relaterades till pågående hållbarhetsarbete i närområdet. Ett digert program som lockade uppskattningsvis 4000 deltagare. Sextiotalet aktörer inom gröna näringar fanns på plats för att sprida kunskap och informera om pågående hållbarhetsarbete.

Odla och förädla åkerböna

Agroväst Gröna Möten arrangerade tre kunskapsseminarier under Nuntorpsdagarna. Under lördagen presenterades pågående samarbete mellan forskare, växtodlare och industri gällande lokal produktion av åkerböna (favaböna). Det är en intressant gröda med dess höga närings- och proteininnehåll. Många baljväxter som erbjuds idag kommer från amerikanska kontinenten och Kina. En ökad efterfrågan på gröna proteiner öppnar upp för nya affärsmöjligheter för odlare och livsmedelsproducenter i Sverige.

Årsmånsvariationer är en utmaning vid odling av åkerböna, då detta är en gröda som är mer känslig än den spannmål som är den vanligaste grödan på västsvenska åkrar. Åkerbönan är närbesläktad med gröna ärter, vilket gör dem mottagliga för liknande jordburna växtsjukdomar, som den svenska ärtan. I Dalsland och norra Skaraborg pågår ett samarbete för att testa, lära och förädla närodlad grönskördad åkerböna. Projektet leds av Agrovästs, Thomas Börjesson. Han pekar på flera områden där det ännu finns kunskapsluckor att fylla:

"Vi behöver bättre förstå ogräskonkurrens vid odling av åkerböna. Detta har vi särskilt märkt efter två säsonger av testodling bland annat här på Nuntorps Gård. Troligtvis är mekanisk ogräsbekämpning den mest effektiva".

I de olika testområdena i Dalsland och Skaraborg utvärderas även sortval. Detta både för att hitta en god skördenivå, men lika viktigt är bönans smaklighet. I det här projektet är det fokus på att skörda bönan grön, alltså innan den är helt mogen. På förädlingssidan finns också utmaningar, till exempel en process för effektiv borttagande av den tunna hinnan som åkerbönan har. Den går utmärkt att äta, men ger en beskare smakupplevelse. RISE arbetar med den sensoriska delen i projektet, det vill säga vilken böna smakar bäst och hur kan åkerböna bli en attraktiv råvara i köket?

Näringsmässigt kan svenska åkerbönor väl jämföras med sojabönor. Visserligen är proteinhalten inte lika hög, men fetthalten är mycket lägre. Mineralinnehåll är att jämföra med sojabönan. Flera livsmedelsföretag har nu fått prova på råvaran för att väcka intresse för ett närodlat alternativ till produktutveckling av nya vegetariska produkter. Just nu arbetar men inom projektet med att presentera olika tillämpningsområden och tillagningstips. Detta kommer samlas till en publikation som planeras att lanseras under 2022.

Projektpartners som samarbetar för ökad odling av färskskördade gröna åkerbönor är förutom Agroväst, Gröna Klustret Nuntorp, Toppfrys, RISE, Västsvenska konservodlarföreningen och Columella. Projektet möjliggörs genom finansiering från Landsbygdsprogrammet, Sparbanken Skaraborg, Sparbanken Lidköping och Länsstyrelsen Västra Götaland.

Surdegstrenden håller i sig

Vid SM i Mathantverk som hölls strax efter Nuntorpsdagarna fick vi bekräftat att surdegsbröd fortsatt är en trend med bredd. Av sju tävlande klasser inom bageri var fyra med inriktning på surdeg. I klassen surdegsbröd med kulturspannmål kammade ett västgötskt bageri hem guldet. Cum pane ekologisk bakverkstad i Göteborg vann med sitt "Eviga Enkorn". Även under Nuntorpsdagarna belystes surdegsbakning med kulturspannmål. Kvarnmästare Johanna Eheim från Assarby kvarn tillsammans med bagare Sandra Ottosson, Brukets Godaste, delade med sig av sina kunskaper om kvarnteknik och bakning med surdeg.

Det är mycket som påverkar smak, konsistens och näringsinnehåll i ett surdegsbröd. Vår flora av kulturspannmål är rik med alltifrån emmer, dinkel och ölandsvete till enkorn, svedjeråg och spelt. Genom en varsam malningsteknik i till exempel en stenkvarn kan man bibehålla mer smak och en ökad andel fibrer från kornet. Sandra Ottosson, en av de två drivande krafterna bakom Brukets Godaste i Fengersfors, har svaren på frågor om surdegens magi. Hur förvaras den bäst? Hur ofta ska den matas? Vad får kallas surdeg? Och inte minst, hur lyckas man med surdegsbröd bakat på kulturspannmål? De som lyssnade förstod att här är det mycket som sitter i känslan, i händerna på den som bakar surdegsbröd varje dag. För det är lite mer som krävs att använda kulturspannmål vid bakning. Men när det lyckas blir det ett stycke magi, gott och mustigt!

Nuntorps Bistro & Skafferi samarbetar gärna med lokala producenter som till exempel Assarby kvarn. Här lagas mat från grunden till lantbruksskolans elever, lunchgäster och catering.

Anna Johansson, Nuntorp Gård, ansvarig för Nuntorpsdagarna är mycket glad över att så många visat intresse genom att besöka gården i samband med invigningen av Hållbarhetsveckan Vänersborg.

"Vi vill visa att lantbruket är en viktig del i det lokala hållbarhetsarbetet. Här i Brålanda finns en god grund för att hitta duktiga lokala odlare, producenter och logistikpartners. Resan att öka andel lokal mat i närområdet har bara börjat", säger Anna Johansson.

Agroväst Gröna Möten finns till för dig i gröna näringar i Västra Götaland och Halland. Har du tips om aktuella frågor där du verkar lokalt som du vill vi ska belysa i kommande evenemang?

Hör av dig till oss.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text

Madeleine Vendel, Agroväst
Fotocollage, omslagsbild

Programnyheter

Nyhetsarkiv

© 2017 - 
2021
 Agroväst. All rights reserved. Hemsidan är skapad av AlizonWeb AB.