Kommunikation nyckeln till digitalisering i lantbruket

Oleksiy Guzhva, SLU, var seminariets moderator

För att kunna dra nytta av den våg av ny digital teknik som sköljer över oss behöver dialogen genom hela utvecklingsprocessen intensifieras. "Vi behöver samla de olika kompetenser som krävs för att kunna föra den digitala utvecklingen inom de gröna näringarna framåt", säger Oleksiy Guzhva, veterinär och numera forskare inom veterinärmedicin med fokus på precisionsdjurhållning vid SLU Alnarp, i sin inledning av den tredje delen av seminarieserien Det digitala djuret. Och med närmare 100-talet deltagare med god spridning av företagare, forskare, innovatörer och rådgivare fanns goda förutsättningar att starta upp en sådan dialog i Skara 25 september. "Dialogen bör vara tvärvetenskaplig och ske tillsammans med primärproduktion och industri. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för all den data som produceras kopplat till primärproduktion. Industrin behöver se marknadsbehovet och vi behöver vara lyhörda för deras resultat", förklarar Oleksiy Guzhva.

Löser digital teknik och robotar framtidens djurvälfärd?

Temat för dagen var hur kan digital teknik öka djurvälfärd och hälsa. Lely, företaget som sedan 1991 säljer och utvecklar mjölkrobotsystem på en global marknad, har funnits i Sverige sedan 1997. "Tidigare servade vi robotar, idag servar vi människor som använder robotar. Inom mjölknäringen har robotteknik redan funnits en hel generation, ingen ifrågasätter själva tekniken längre. Nu är fokus hur man får ut nyttan av investeringen", förklarar Joakim Mattsson, Lely Sverige. Utvecklingen inom Lely idag ligger i integration och gränssnitt till andra system som till exempel fodersystem, utveckling av sensorteknik och smarta system. Joakim menar att digital teknik inte löser djurvälfärden, det har aldrig ställts högre krav på en djurskötare än vad det gör idag. Tekniken kan hantera de monotona, återkommande uppgifterna, men tolkningen av producerad data och åtgärdsbeslut måste göras av kunniga människor som förstår djuren, deras beteenden och utifrån det värna deras välmående.

Svarta Räven, ett EIP-AGriprojekt

Lotta Berg, SLU Skara, medlem i vetenskapliga rådet för djurskydd, förstärker Joakims syn på djurvälfärd. Just digitalisering har varit ett område som rådet särskilt tittat på. Gruppen har värderat och tolkat befintlig forskning på uppdrag av regeringen. Till exempel har man lämnat yttranden rörande tillsyn med hjälp av drönare, tillsyn med hjälp av GPS och osynliga stängsel (vid extensiv djurhållning). Lotta menar att: "De digitala systemen ersätter inte djuröga eller åtgärdsbeslut. Tekniken kan upptäcka och identifiera avvikelser. Kompetens för att göra rätt åtgärd i rätt tid behövs även framåt". Lotta poängterade också behovet av att se kritiskt på den data som levereras. Är det som mäts det vi menar? Är mätningen tillräckligt noggrann? Här behöver forskningen bidra med att validera mätmetoder och data-set tillsammans med systemutvecklare och innovatörer. Ett exempel på sådant arbete är Svarta Rävens innovation för övervakning och tillsyn av djur på bete. Deras produkt bygger på en teknisk lösning som till en början utvecklats inom orientering. Erik Öhlund, innovatör Svarta Räven, har ett förflutet som landslagsorienterare och är från lantbrukarfamilj. Han fick idén tillsammans med kompisen, numera kollegan, Viktor Andersson. Erik och Viktor har utvecklat hårdvara med en egen, effektiv batterilösning. För att ladda tillsynssystemet med rätt funktioner behöver de forskningsstöd. Genom finansiellt stöd från EIP-Agri hoppas de nu kunna utveckla innovationen till en kommersiell produkt. Försök kopplade till SLU Nöt- och lammköttsforskning finns med i upplägget för att säkerställa och verifiera datainsamlingen.
”Vi märker att vi lär oss mycket på vägen, inte minst hur man söker finansiering för att ta en innovation ända ut till marknaden”, berättar Erik.

Utveckling av systemen genom AI

Videquus, tillssynssystem i häststall

Ytterligare ett start-upföretag presenterade ny digital teknik kopplat till djurvälfärd. Linus från Videquus i Skövde valde att tidigt i processen lansera produkten på marknaden. Företaget har valt att söka extern finansiering för sitt system där man genom kamerateknik har dygnet-runt-tillsyn i häststall. Systemet bygger på AI (artificiell intelligens) där man genom ett stort antal bilder på häst i box kan identifiera avvikande rörelsemönster och utifrån uppsatta parametrar sända larm till hästägaren via smartphone. Produkten har visat sig vara helt rätt i tiden och redan efter ett år finns 100 Videquus-system ute på marknaden. ”Vi fyllde en saknad pusselbit genom att med ny digital teknik öka hästägarens tillsyn i vårt moderna samhälle där hästägare och häst allt oftare bor på olika ställen”, förklarar Linus. Genom nära samarbete med kunden har Videquus sett användningsområden som de inte haft med i grundutförandet. ”Vi är idag världsunika med Videquus neurala nätverk, uppbyggt på 100% relevant data. Direktkontakt med våra kunder är en viktig del i vår produktutveckling”, förklarar Linus. Utmaningen framöver är att hitta fortsatt finansiering. ”Att utveckla AI-teknik är kostnadskrävande”, konstaterar Linus.

Hencols unika vågsystem lanseras utomlands

Hencol är exempel på agtechföretag som anpassat och utvidgat ett unikt vågsystem för kontinuerlig och helt obemannad övervakning av djur på bete. Till en början utvecklades deras produkt för att optimera slakttidpunkt på nötkreatur. ”Över tid och med hjälp av enorma mängder data har vi funnit nya möjligheter att bygga egna algoritmer kopplat till AI som ger beslutstöd som syftar till förbättrad djurhälsa, produktionsoptimering och ekonomikontroll. Liksom Lely har de kommit till en fas där ny utveckling ligger i att integrera och samla data från olika system till den egna IoT-plattformen. Därifrån kan behovsanpassade rapporter presenteras. Den viktigaste funktionen AI har, menar Henrik, är datatvätt, att öka datakvaliteten. Hencol satsar nu vidare på lansering på export, bland annat till djurparker.

Noshörningsteknik för svenska lantbruk

Två digitala lösningar utvecklade för övervakning av djur på bete i andra länder presenterades under seminariet. Fredrik Gustafsson, Linköpings universitet, har gjort en rad tester av transpondrar för tillsyn av vilda djur och testat dem i Kolmårdens djurpark på noshörningar, lodjur, snöleoparder, får och getter. Projektet initierades som ett samarbete med Kenya Wildlife Service (KWS) i noshörningsreservatet Ngulia för att minska andelen tjuvskjutningar. Genom en rad åtgärder och projekt inom KWS är nu Kenya det enda landet i Afrika som visar på minskad avskjutning av vilda djur. Projektet är nu mer inriktat på djurvälfärd och digitalisering av den dagliga tillsynen av noshörningarna. Den teknik som nu utvecklas med robust hårdvarulösning med sensorer och fältstationer görs parallellt med arbetet inom Vinnova-initiativet Agtech2030.

Stort intresse för virtuella stängsel

Det föredrag som skapade mest diskussion denna tredje temadag om digital teknik kopplat till animalieproduktion var det om osynliga, eller virtuella stängsel. Nofence lösning är i första hand framtagen för att hantera får och getter på de norska fjällvidderna. Silje Eftang, industridoktorand inom djurvälfärd, arbetar för företaget och studerar hur tekniken påverkar djurens beteende och välfärd. Många frågor ställdes från både rådgivare, myndigheter och företagare. Detta då man i Sverige inte tillåter elstötar som verktyg för djurhantering. I Norge har Mattilsynet (motsvarande svenska Jordbruksverket) godkänt systemet för bruk på getter. Forskning som gjorts på nötboskap och får i Norge visar ingen förhöjd stresspåverkan på kort sikt. Sett till fördelarna som finns med svårigheter att stängsla stora betesområden på fjäll, möjligheterna att kontrollera betestryck, skilja djurgrupper effektivt vid minskad grästillväxt är det en lösning som intresserar många, även inom svensk djurhållning. Nu fortsätter Nofence med pilotförsök av systemet på får och nötboskap med tillstånd från Mattilsynet. Silje menar att erfarenheten hittills inte visar stora skillnader i inlärning mellan olika djurslag. Nofence produkt fungerar så att när djuret närmar sig det virtuella stängslet sänds en ljudsekvens ut från en sändare som sitter runt halsen, ju närmare desto högre ljud. Passerar djuret det osynliga stängsel ges en elektrisk stöt som får djuret att gå tillbaka innanför ”stängslet”. Över tid och individuellt lär sig djuren att agera redan på ljudet och förstår att undvika elstötar. Förutom att studera beteende på individnivå mäts även hjärtfrekvens för att värdera virtuella stängsels stresspåverkan. Om vi får möjlighet att se liknande system i Sverige återstår att se.

Det digitala djuret – om djurvälfärd och hälsa arrangerades av aktörer som arbetar med forskning och innovation på SLU Campusområdet i Skara: SLU, SLU Holding och Agroväst. Alla tre seminarierna har gjorts i samverkan med rådgivningsprojektet KUR, innovationsprojektet Smart Agri och evenemangen genomfördes i samarbete med den oberoende mötesplatsen Gröna Möten. Alla föredragen från temaserien finns att se via Youtube, de är alla taggade ”det digitala djuret”.

Då når oss aktörer bakom Det digitala djuret genom:

SLU, Christina Lundström, christina.lundstrom@slu.se
SLU Holding, Mats Wiktorsson, mats.wiktorsson@slu.se
Agroväst Smart Agri, Jens Juul, jens.juul@dev.agrovast.se
Agroväst Gröna Möten, Ulrika Åkesson, ulrika.akesson@dev.agrovast.se

Vi ses 2020!

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild

Programnyheter

Nyhetsarkiv

© 2017 - 
2024
 Agroväst. All rights reserved.
Hemsidan är skapad av AlizonWeb AB.
linkedin facebook pinterest youtube rss twitter instagram facebook-blank rss-blank linkedin-blank pinterest youtube twitter instagram