Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött är ett treårigt EU-projekt med målsättning att skapa bättre förutsättningar för nöt- och lammköttsproducenter i regionen Västra Götaland (Sverige), Nord- och Midtjylland (Danmark). Detta är ett samarbete mellan forskning, lantbruk och industri som verkar inom köttnäringen. I projektet fokuserar vi på att öka kunskapen om god ätkvalitet och etisk kvalitet från uppfödare till konsument. Projektets tredje samlade konferens hölls i NIBIO (Norsk institutt for bioøkonomi) Ås, strax söder om Oslo. NIBIO fungerar i projektet som referens och kanal för spridning av information om projektet i Norge. Lammuppfödning och lammkött är en prioriterad näring inom norska lantbruket och ett vanligare köttslag bland befolkningen i Norge, jämfört med Sverige och Danmark. Fokus för denna konferens var därför lammköttskvalitet.
Konferensen innehöll lägesrapportering från alla delaktiviteter inom projektet, bl a fick vi ta del av det pågående analysarbetet från RISE där det just nu sammanställs data från de analyser som gjorts av lammköttskvalitet på de lamm som ingår i försök från SLU. Aarhus Universitet MAPP redogjorde tidplan för genomförande av delaktivitet med syfte att bygga vidare på tidigare erfarenheter och att nå en djupare förståelse för den roll djurvälfärd spelar för utvalda intressegruppers uppfattning om nöt- och lammköttsprodukter. Detta genom enkäter och gruppintervjuer i Norge, Sverige Danmark. Som en del av arbetet med att öka lönsamheten inom svensk köttproduktion arbetar Svenska Köttföretagen med att förbättra köttkvaliteten på svenskt nöt- och lammkött. En del av det arbetet sker genom projektet, t ex utreds en vidareutveckling av den svenska marmoreringskartan genom test av en ny mätmetod med hjälp av fototeknik för marmorering. Detta för att hitta en mer objektiv metod kopplat till marmoreringskartan.
Konferensens andra dag bestod i huvudsak av ett externt seminarium med fördjupning i forskning på lamm och lammköttskvalitet i Danmark och Sverige. Norsk bransch var väl representerad genom föredragare och deltagare från både forskarled, näringen och branschorganisationer. Vi äter mer lamm, men producerar mindre i Sverige, berättade Anders Karlsson, professor i köttvetenskap vid SLU i Skara (bilden). Det importerade lammköttet kommer främst ifrån Nya Zealand och Irland. Svenskt Kött informerade om en riktad marknadsinsats som pågick nu i oktober just för att lyfta fram svenskt lamm i butik.
Margrethe Therkildsen, lektor vid Aarhus Universitet FOOD, redogjorde för kön, ras och foder som tydliga påverkansfaktorer för andelen intramuskulärt kött, vilket är viktigt för att ge en god smak. Margrethe påpekade att det finns flera studier i Norge gällande kön. Vibeke Linds och Daniel Mushis rapport berättar att kön har ringa betydelse så länge djuren inte är äldre än 8 månader vid slakt. Detta skulle kunna ge stöd för att kastrering av bagglamm är onödigt om slakt sker senast vid åtta månader. Skatol, en av komponenterna till ornelukt undviks idag genom kastrering. Margrethe visade på fodrets betydelse och att man med val av foder kan undvika att skatol bildas och därmed avvikande smak och lukt. Högproteinfoder har visat sig öka mängden skatol. Margrethe menar att man i litteratur kan få stöd för att europeiska konsumenter föredrar den smak som kommer från lamm uppfödda på kraftfoder. Naturbetesdjur som bara ätit gräs kan upplevas ha en avvikande smak.
Finn Avdem från norska, bondeägda Nortura (bilden) förklarade att efter några år med underskott brottas man idag med överskott och fallande priser på lamm. Genom tillägg till EUROP-klassificering har man ökat kvaliteten på det norska lammköttet. Detta genom att premiera rätt viktklass och en ökad andel fettklass mellan 1-3 samt köttklassificering mellan O+ till R-. Även staten går in och ger extra bidrag för att stimulera en god slaktvikt och en fettklassning som är högre än O+. Even Nordahl från Upplysningskontoret för egg och kött MatPrat menar att konsumenter i Norge helst väljer naturbeteslamm. Lamm/får är det köttslag som norrmän ser som mest etiskt. Det ses som mest miljövänligt, bäst djurvälfärd och är gott enligt en konsumentundersökning som MatPrat genomfört.
Många bra diskussioner och ett aktivt erfarenhetsutbyte mellan forskare och branschaktörer gjorde dessa två dagar till värdefulla och intressanta.
Läs hela nyhetsbrevet och nå alla presentationer från EU-projektkonferensen här >>>
Ulrika Åkesson
Projektledare, Agroväst Livsmedel