Sedan 1 juli 2025 har EU striktare krav på mjöldryga i råg och nu gäller gränsen 0,2 g/kg för samtliga spannmålsslag. Denna skärpning från det tidigare gränsvärdet på 0,5 g/kg innebär att det är stor risk att hamna över gränsvärdet. Förra året, 2024, låg 35% av råginleveranserna över detta gränsvärde.

Detta innebär stora bekymmer inom spannmålshanteringen, eftersom det ställer höga krav på rensning och för odlaren innebär det en nedklassning som är kostsam och som gör att rågodlingen blir mindre intressant. EU kommissionen har även infört gränsvärden för de alkaloider som mjöldrygesvampen producerar i färdiga produkter såsom mjöl och bröd och innebär ett omfattande arbete inom förädlingskedjan för att minimera halterna och kontrollera förekomsten. Med anledning av detta initierades detta projekt som stöds av Lantmännens forskningsstiftelse med målsättningen att studera odlingsfaktorer via en enkätundersökning, studera variationer i förekomst inom Sverige, studera sortskillnader och möjligheterna att få ner halterna alkaloider genom att rensa bort mjöldrygor.  

Fotograf: Hanna Friberg - SLU

Projektbeskrivning:

Projektet har omfattat en intervjustudie där vi ställt frågor till lantbrukare och jämfört med halterna mjöldryga i inlevererad spannmål, mestadels råg. Det vi kunde få fram var att mer mjöldryga var kopplat till mer ogräs, främst gräsogräs och att en gles gröda gynnade angrepp av mjöldryga.

 Lägst halter i råg fann vi på Gotland. Inga tydliga sortskillnader noterades och det var otydliga samband mellan halterna mjöldrygor och alkaloidhalter, men får man bort i stort sett alla mjöldrygor, har man en säker vara.                                                                   

Projektinnehåll och målsättning:             

Projektet har innefattat 4 olika delar:

1. Enkätundersökning där en agronomstudent, Lucas Sydh-Sjöberg, intervjuade ett 40-tal rågodlare och en handfull veteodlare om hur de hanterat sina odlingar under 2022. Dessa uppgifter jämfördes med de halter av mjöldryga de haft i den spannmål de levererat in. Det vi kunde få fram var att mer mjöldryga var kopplat till mer ogräs, främst gräsogräs och även att en gles gröda gynnade angrepp av mjöldryga. Möjligen även att ekologisk produktion inte var lika drabbad, kopplat till att man kör mindre i fälten. Även tendens till lägre halter vid plöjning jämfört med reducerad bearbetning.
2. Geografisk skillnader studerades och vi kunde konstatera att för råg var Gotland i sort sett helt fritt från mjöldryga, medan det annars var relativt jämn fördelning. För vete konstaterades att Nordvästra Skåne stack ut med högre halter än andra platser.
3. Sortskillnader: Inga tydliga sortskillnader noterades. Det var större skillnader mellan försöksplatser och även inom försöksrutor var skillnaderna stora. Man kunde dock notera att linjesorter generellt hade lägre halter än hybrider och lägst halter hade Herakles, en syntetisk hybrid.
4. Effekt av bortrensning av mjöldrygor på halterna av alkaloiderna samt förhållandet mellan halten mjöldrygor och alkaloider.

Här noterades att om man får bort alla mjöldrygor, så sjunker även halten alkaloider till acceptabla nivåer. Däremot är sambandet mellan mjöldrygor och alkaloiderna svagt, d.v.s. man kan ha ganska få mjöldrygor men ändå ha höga alkaloidhalter och omvänt ha många mjöldrygor, men ändå rätt låga alkaloidhalter. Det verkar som halten alkaloider varierar mycket mellan olika mjöldrygor. Man måste alltså vara noggrann med bortrensningen för att säkerställa att man har en godkänd vara.

Slutrapport

Sammanfattning av Hanna Friberg, SLU och Thomas Börjesson, Agroväst

Mjöldryga, orsakad av svampen Claviceps purpurea, är en växtsjukdom som ger allvarliga konsekvenser, särskilt som en följd av att angripna växtdelar innehåller toxiner. Problemet med sjukdomen har på senare år aktualiserats både på grund av ökande förekomst av
sjukdomen och på grund av nya striktare gränsvärden som utökats till att även inkludera toxininnehåll i produkter från spannmål. Samtidigt finns stora kunskapsluckor kring viktiga faktorer för sjukdomsutveckling och toxininnehåll och därmed hur sjukdomen och toxinerna
kan förebyggas. År 2022 hade vi i Sverige omfattande problem med mjöldryga, särskilt i råg, men även i höstvete. Det här projektet har tagit avstamp i dessa problem för att samla kunskap och information om problematiken och hur problemen kan förebyggas och hanteras.

Det viktigaste vi tar med oss från projektet är att det givit oss ytterligare belägg för att ojämna bestånd och ogräs i fältet medför en ökad risk för mjöldryga, medan vall i omgivningen troligen inte gör det, att rensning av mjöldrygeinfekterade partier vanligen är effektivt för att minska problemen med ergotalkaloider, men att problemen kvarstår i vissa partier.

Vi har också sett att det är en svag korrelation mellan förekomst av sklerotier och ergotalkaloider. Vi behöver förstå orsakerna till detta för att kunna arbeta mer aktivt med att minska toxinförekomsten. Under den sista delen av projektet hölls avslutande möte för att diskutera resultaten med våra intressenter, och att publicera resultaten på en vetenskaplig konferens sommaren 2025.

Figur 1. Sjukdomscykel för mjöldryga, orsakad av Claviceps purpurea. Figur från Tronsmo et al. 2020.

Slutrapport 250228Ladda ner

Projektpartners:

SLU är projektledare och Agroväst har samverkat i projektet.

Finansiär:

Hanna Friberg, foto SLU

Projektledare: Hanna Friberg

Huvudprojektledare - SLU
Telefon: 018-671876
E-post: hanna.friberg[at]slu.se

Projektdeltagare: Thomas Börjesson

Agroväst Livsmedel AB
Telefon: 070-559 85 59
E-post: thomas.borjesson[at]agrovast.se

Projektbudget: 716 000 kr
Projektnummer: 6440
Projektperiod: 1 januari 2023 - 31 december 2025 (preliminärt).
Projektet avslutades officiellt i december 2025, men aktiviteter med att sprida projektets resultat pågick under 2025.