Från marknadsanpassad animalieproduktion och smartare växtodling till lokal energiförsörjning och datadrivna beslut. Agroväst var på plats på Elmia Lantbruk 2026 och bevakade utvecklingen inom Animalieproduktion, Energi, Mark & Vatten/Trädgårdsproduktion och Digitalisering, blev det tydligt hur utvecklingen inom flera delar av lantbruket kretsar kring samma frågor: Hur kan resurserna användas bättre, hur skapas större värde i produktionen och hur blir ny teknik till konkret nytta på gården?
I den första delen av vår trendspaning fokuserar vi på Animalieproduktion där vi lyfter exempel och utvecklingsfrågor från mässan. Det är nedslag i det som visades och diskuterades, inte en heltäckande kartläggning av marknaden.

Det finns en stark efterfrågan på svenskt lammkött och ett intresse för att utveckla den svenska lammproduktionen. Men för att kunna möta efterfrågan räcker det inte att producera fler lamm. Produktionen behöver också utvecklas i takt med marknadens behov, med rätt genetik, tillgång till bra avels- och produktionsdjur och bättre möjligheter att använda data i avelsarbetet.
Under Elmia Lantbruk uppmärksammades flera frågor som pekar mot ett mer marknadsanpassat och kunskapsbaserat avelsarbete.
För att stärka konkurrenskraften behöver den kommersiella lammproduktionen och avelsarbetet utvecklas i samma riktning som efterfrågan från slakterier, handel och konsumenter. Det handlar om att producera slaktlamm med efterfrågade egenskaper, samtidigt som djuren ska fungera väl i produktionen och bidra till god lönsamhet på gården.
Ett växande intresse för ändamålsenlig genetik aktualiserar därför frågor om vilka egenskaper som ska prioriteras i avelsarbetet och hur branschen kan skapa en tydligare koppling mellan avel, produktion och marknad.

En annan utmaning är tillgången till jämna och ändamålsenliga livdjur för kommersiell lammproduktion. Det finns behov av fler besättningar som specialiserar sig på att producera och förmedla produktionstackor, exempelvis tvåraskorsningar med lämpliga modersegenskaper.
För bruksbesättningar som vill utöka produktionen eller för nya företag som vill etablera sig är det viktigt att kunna köpa in större grupper av jämna livdjur med dokumenterad kvalitet. Att behöva köpa djur från många olika besättningar innebär både praktiska utmaningar och ökade smittskyddsrisker.
En mer organiserad försörjning av produktionstackor skulle kunna förbättra förutsättningarna för tillväxt och bidra till en mer enhetlig och effektiv lammproduktion.
Ett konkret utvecklingsarbete är ryggmuskelskanning, en metod som tidigare har använts vid riksbedömning av baggar men som nu ska prövas för bredare användning på besättningsnivå.
I ett projekt med Svenska Fåravelsförbundet, Lammproducenterna, KLS och Scan är ambitionen att samla in mer information om djurens muskelutveckling. Uppgifterna registreras i Elitlamm och målsättningen är att på sikt kunna utveckla avelsvärden för muskeldjup.
Det skulle ge producenterna bättre möjligheter att välja avelsdjur utifrån egenskaper som har betydelse för slaktkroppens utformning. På längre sikt finns även tankar om att utveckla metoder för att bedöma egenskaper kopplade till köttkvalitet.
Muskelskanningen aktualiserar samtidigt en större fråga: hur kan fårnäringen bli bättre på att samla in och använda produktionsdata?
För att utveckla träffsäkra avelsvärden behövs tillförlitliga uppgifter från många djur och besättningar. Det gäller inte bara nya mätningar, utan också hur befintliga uppgifter om exempelvis härstamning, tillväxt och slaktresultat registreras, kvalitetssäkras och används.
Här finns ett behov av fortsatt utveckling och samverkan mellan producenter, avelsorganisationer och slakterier. Målet behöver vara att göra informationen användbar i praktiska avels- och produktionsbeslut.
Sammantaget pekar utvecklingen mot en mer specialiserad och marknadsanpassad lammproduktion, där rätt genetik, fungerande livdjursförsörjning och bättre data blir viktiga förutsättningar för framtida tillväxt.
Hur kan svensk nötköttsproduktion skapa ett större värde från varje djur? I samtal med olika branschaktörer under Elmia Lantbruk återkom frågor om avel, kalvens värde och hur produktionen kan utvecklas för att bättre möta behoven genom hela kedjan, från mjölkgård till slakteri.
Den ökade användningen av köttrassemin i mjölkbesättningar skapar nya möjligheter att ta till vara kalvar som inte behövs för mjölkproduktionens rekrytering. Samtidigt påverkar utvecklingen vilka egenskaper som efterfrågas inom köttrasaveln.
För mjölkproducenten är bland annat kalvningsegenskaper viktiga, medan nötköttsuppfödaren behöver djur med god tillväxt, fodereffektivitet och lämpliga slaktkroppsegenskaper. Det väcker frågor om hur avelsarbetet kan möta behoven från båda produktionssystemen och hur den svenska köttrasaveln påverkas på längre sikt.

En återkommande fråga är hur värdet på kalvarna från mjölkproduktionen kan öka. Genetiken är en viktig del, men även kalvens hälsa, tillväxt och skötsel under den första tiden har betydelse för resultatet i den fortsatta uppfödningen.
För att ta till vara potentialen behövs en bättre koppling mellan mjölkproducent, kalvförmedling, slutuppfödare och slakteri. Det handlar både om att tydliggöra vilka egenskaper som efterfrågas och om att skapa förutsättningar för att dessa ska ge ett ekonomiskt mervärde genom produktionskedjan.
Rätt genetik behöver kombineras med rätt uppfödning. Utfodring, tillväxt, uppfödningstid och slaktresultat påverkar tillsammans det ekonomiska utfallet, och olika typer av djur kan behöva olika produktionsstrategier.
Bättre produktionsuppföljning kan ge uppfödaren underlag för att jämföra resultat och fatta mer välgrundade beslut. Det handlar exempelvis om att kunna följa djurens tillväxt och koppla den till foderinsatser, slaktresultat och ekonomi.
Samtalen under Elmia pekar mot ett behov av att se nötköttsproduktionen som en sammanhängande kedja. Avelsbeslut på mjölkgården påverkar förutsättningarna för uppfödaren, samtidigt som slakteriernas efterfrågan behöver få genomslag tidigare i produktionen.
För att skapa mer värde från varje djur behöver genetiska förutsättningar, produktionsstrategier och marknadens behov kopplas närmare varandra. Det är en utvecklingsfråga som kräver samverkan mellan flera delar av branschen.



Intervju med Elin Stenberg, Svenska Köttföretagen, om ursprungsverifiering av svenskt griskött. Av Pernilla Nilsson, Agroväst
Hur kan svensk grisproduktion säkerställa att kött som säljs som svenskt också har svenskt ursprung? I ett samtal med Elin Stenberg på Svenska Köttföretagen uppmärksammades det branschgemensamma arbetet med DNA-baserad ursprungsverifiering och hur biologiska data kan användas för att stärka spårbarheten och värna de svenska mervärdena.
Arbetet visar samtidigt på möjligheterna att utveckla mer datadrivna system för kvalitetssäkring och spårbarhet genom livsmedelskedjan.
Kött- och Charkuteriföretagen och Svenska Köttföretagen samarbetar kring ett löpande arbete för att kontrollera ursprunget på griskött som säljs med svensk ursprungsmärkning.
Varje månad köps produkter märkta med svensk köttråvara in från butik. Genom DNA-analyser jämförs proverna med en databas över den grisgenetik som används i svensk produktion. Om ett prov inte ger någon direkt matchning genomförs en fortsatt utredning för att klarlägga orsaken.
För grisproducenterna innebär arbetet ett skydd mot att kött med annat ursprung felaktigt säljs som svenskt. Samtidigt stärks förutsättningarna för handel och konsumenter att kunna lita på ursprungsmärkningen.
DNA-verifieringen är därmed ett exempel på hur genetisk information kan användas för att stärka konkurrenskraften och skapa ökad transparens i livsmedelskedjan.

För att ursprungsverifieringen ska fungera behöver DNA-databasen omfatta den genetik som används i svensk grisproduktion. Svenska Köttföretagen har genetisk information från de semingaltar som används i produktionen, men även gårdsgaltar behöver finnas registrerade. Om en gårdsgalt saknas i databasen kan det innebära att kött från dess avkomma inte får någon direkt matchning vid en kontroll, trots att köttet har svenskt ursprung.
För att förbättra täckningen erbjuder Svenska Köttföretagen kostnadsfritt provtagningsmaterial och står för frakten av proverna. Producenten ansvarar för att genomföra provtagningen och skicka in materialet.
En viktig utvecklingsfråga är därför hur fler producenter kan nås av informationen och hur provtagningen kan bli en naturlig del av arbetet när nya gårdsgaltar tas in i produktionen.
Ursprungsverifieringen bygger på samverkan mellan flera aktörer inom grisproduktion, köttindustri och handel. I verifieringsrådet finns bland annat representanter från Dagab, ICA och Svenskmärkning, som tar del av resultaten från arbetet. Samarbetet visar betydelsen av att information kan användas gemensamt för att säkerställa produkternas ursprung och stärka förtroendet för svensk köttråvara.
För att systemet ska fungera krävs både tillförlitlig genetisk information och fungerande rutiner för provtagning, registrering och uppföljning. Det aktualiserar frågor om hur informationsflöden och ansvarsfördelning kan utvecklas mellan producenter och övriga aktörer i kedjan.
DNA-verifieringen visar hur biologiska data och digitala databaser kan kombineras för att kontrollera livsmedels ursprung. Samtidigt väcker arbetet frågor om hur liknande teknik och information skulle kunna användas i fler delar av produktionen.
En möjlig utveckling är att koppla genetisk information till andra typer av produktions- och slaktdata för att förbättra spårbarheten från gård till färdig produkt. Digitala lösningar skulle också kunna underlätta registrering av nya avelsdjur och bidra till att minska risken för att uppgifter saknas i databasen. På längre sikt kan utvecklingen även skapa möjligheter att använda insamlade data för fler ändamål, exempelvis kvalitetssäkring och bättre återkoppling till producenterna.
Det väcker samtidigt frågor om hur informationen ska samlas in, kvalitetssäkras och göras användbar för olika aktörer i livsmedelskedjan.
Arbetet med DNA-baserad ursprungsverifiering pekar mot en utveckling där det blir allt viktigare att inte bara dokumentera livsmedlens ursprung, utan också kunna kontrollera det med hjälp av tillförlitliga data.
För svensk grisproduktion innebär det möjligheter att stärka förtroendet för den svenska råvaran och skydda de mervärden som finns i produktionen.
Sammantaget visar utvecklingen hur genetisk information, digital spårbarhet och samverkan genom livsmedelskedjan kan bidra till att stärka svensk grisproduktions konkurrenskraft. Samtidigt blir producenternas medverkan och tillgången till kvalitetssäkrade data viktiga förutsättningar för att utveckla framtidens system för ursprungsverifiering.





