Från marknadsanpassad animalieproduktion och smartare växtodling till lokal energiförsörjning och datadrivna beslut. På Elmia Lantbruk 2026 blev det tydligt hur utvecklingen inom flera delar av lantbruket kretsar kring samma frågor: Hur kan resurserna användas bättre, hur skapas större värde i produktionen och hur blir ny teknik till konkret nytta på gården?
I fyra spaningar lyfter vi exempel och utvecklingsfrågor från mässan. Det är nedslag i det som visades och diskuterades, inte en heltäckande kartläggning av marknaden.
Klicka på ikonerna nedan för att komma direkt till ditt intresseområde.
ANIMALIE - nöt, lamm och gris
Animalieproduktion: större värde genom avel, data och spårbarhet
Hur kan svensk animalieproduktion stärka sin konkurrenskraft genom bättre avel, smartare produktionsuppföljning och ökad spårbarhet? Under Elmia Lantbruk 2026 lyftes flera utvecklingsfrågor som visar hur genetik, data och samverkan genom värdekedjan kan skapa nya möjligheter för producenterna.
Lamm: avel som möter både gårdens och marknadens behov
Efterfrågan på svenskt lammkött är stark, men ökad produktion handlar inte enbart om fler lamm. Avelsarbetet behöver tydligare utgå från de egenskaper som efterfrågas i produktionen och av slakterierna. Samtidigt är tillgången till jämna och ändamålsenliga produktionstackor en utmaning. Fler specialiserade leverantörer av livdjur skulle kunna underlätta för besättningar som vill växa och minska behovet av inköp från många olika håll.
Ett konkret exempel är satsningen på ryggmuskelskanning inom fårnäringen. Svenska Fåravelsförbundet, Lammproducenterna, KLS och Scan arbetar med att samla in uppgifter som registreras i Elitlamm, med målet att på sikt kunna utveckla avelsvärden för muskeldjup. Här blir datakvalitet och deltagande från många besättningar avgörande för att mätningarna ska bli användbara avelsverktyg.
Nötkött: kalvens värde börjar på mjölkgården
Den ökade användningen av köttrassemin i mjölkbesättningar skapar möjligheter att höja värdet på kalvar som inte behövs för mjölkproduktionens rekrytering. Samtidigt ställs nya krav på aveln: mjölkproducenten behöver bland annat goda kalvningsegenskaper, medan nötköttsuppfödaren efterfrågar tillväxt, fodereffektivitet och lämpliga slaktkroppar.
Det ekonomiska värdet skapas därefter genom hela kedjan. Hälsa och skötsel under kalvens första tid, utfodringsstrategi, uppföljning av tillväxt och slaktresultat behöver hänga ihop. Bättre samverkan och återkoppling mellan mjölkgård, kalvförmedling, uppfödare och slakteri kan göra det lättare att välja rätt strategi för olika djur och låta goda resultat ge ekonomisk utdelning.
Gris: från svensk ursprungsmärkning till verifierat ursprung
Inom grisproduktionen växer betydelsen av att kunna styrka livsmedlens ursprung med tillförlitliga data. Kött- och Charkuteriföretagen och Svenska Köttföretagen arbetar med DNA-baserad ursprungsverifiering av griskött som säljs med svensk märkning. Varje månad köps produkter in i butik och DNA från prover jämförs med en databas över genetik som används i svensk produktion. Prover utan direkt matchning utreds vidare.
För att kontrollerna ska fungera behöver databasen vara komplett. Det gäller även genetiken från gårdsgaltar, inte bara semingaltar. Svenska Köttföretagen erbjuder provtagningsmaterial och står för frakt för att underlätta registreringen. Arbetet visar hur biologisk information och digitala system kan stärka spårbarheten och skydda svenska mervärden – men också hur avgörande det är med rutiner, producentmedverkan och datakvalitet.
MARK & VATTEN - TRÄDGÅRD
Mark, vatten och odling: precision för bättre resursutnyttjande
Från mer träffsäker gödselspridning och skonsammare jordbearbetning till smart bevattning och robotar som upptäcker skadegörare. På Elmia Lantbruk 2026 presenterades flera tekniska lösningar med en gemensam ambition: att använda lantbrukets resurser mer effektivt, minska förluster och förbättra förutsättningarna för en lönsam produktion.
På maskin- och teknikområdet syntes flera lösningar som angriper samma praktiska utmaning: att minska förluster och använda insatserna mer träffsäkert. Från gödselspridning och jordbearbetning till bevattning och växtskydd handlar utvecklingen både om maskinernas precision och om bättre underlag för åtgärder i fält.
Mer träffsäker spridning och skonsammare bearbetning
Överum Agro visade en 24 meter bred rampspridare, Wing Jet 6024, med fyra sektioner, vågceller och hydrauliskt driven fläkt. Konstruktionen beskrevs som vindokänslig med jämn spridning även mot fältkant. När mineralgödsel är en stor kostnad blir precision och minskat spill viktiga frågor.
Pöttingers sexradiga kultivator Plano VT, med arbetsdjup på 3–15 centimeter, visades som ett alternativ för grund stubbearbetning och ogräskontroll. Utformningen syftar bland annat till att skära ogräsrötter och bevara fukt i marken. Här syns ett växande intresse för att kombinera ogräsreglering och såbäddsberedning med hänsyn till jordens vattenhushållning.
Minskade skördeförluster och smartare bevattning
Ziegler visade ett pickupskärbord med dubbla transportmattor för bland annat raps, ärtor, bönor, lin, klöver och gräsfrö. Mattornas konstruktion ska bidra till lägre drösnings- och spillförluster.
Exemplet påminner om att resurseffektivitet inte bara handlar om tillförsel av insatsmedel, utan även om att ta tillvara mer av den skörd som redan producerats.
Inom bevattning visades Jyden Burs JB700, där lantbrukaren via en app kan följa maskinens position, justera hastighet och vattenmängd, använda zonbevattning samt övervaka flera maskiner. När vatten ska användas där och när det behövs blir kombinationen av maskinstyrning och digital överblick allt viktigare.
Tidigare upptäckt av problem i grödan
Rapagra presenterade en robot som rör sig mellan potatisrader och med kameror och riktad belysning undersöker bladverkets undersidor. Tekniken är inriktad på att upptäcka skadegörare och förändringar i växtvävnad, exempelvis sådant som kan indikera problem med bladlöss eller sjukdom. Möjligheten att identifiera problem tidigt kan på sikt ge mer riktade insatser, men nyttan behöver bedömas utifrån hur tillförlitliga observationerna är och vilka åtgärder de leder till.
ENERGI
Gården som producent, användare och möjlig energilager
Gårdsbaserad biogas, nya tekniker för energieffektiv torkning och möjligheten att använda lantbruksmaskiner som energilager. Under Elmia Lantbruk 2026 uppmärksammades flera innovationer som kan förändra hur lantbruket producerar, lagrar och använder energi. Samtidigt väcks frågor om teknikens mognad, investeringar och lantbrukets framtida energiförsörjning.
Energiområdet bjöd på en intressant kontrast. Antalet utställare inom solenergi och batterilagring upplevdes vara färre än vid tidigare mässor, särskilt bland nya aktörer. Samtidigt visades flera lösningar för gårdsbaserad biogas, energieffektiv torkning och flexibel, lokal energiförsörjning. Fokus låg därmed inte bara på att producera energi, utan också på hur den kan lagras, användas och skapa värde på gården.
Biogas och lokal energiförsörjning
Danska GreenFarm lyfte sin etablering på den svenska marknaden med anläggningar som omvandlar flytgödsel till energi. Circular Energy Sweden presenterade lösningar för kompletta biogasanläggningar, gasuppgradering, kraftvärme och driftoptimering. Exemplen pekar mot fortsatt intresse för att ta tillvara lokala resurser för produktion av el, värme och fordonsgas.
Bland andra lösningar presenterade MKGJ Energi sandbatterier för termisk energilagring. För denna teknik återstår att närmare undersöka mognad, kostnad och möjliga tillämpningar inom lantbruket.
Nya vägar till mindre energikrävande torkning
På Innovationsarenan presenterades två utvecklingsspår. Infrasonik AB:s InfraDryer använder lågfrekventa ljudtryckvågor för att påskynda fukttransport. Enligt företaget har försök visat upp till 40 procent högre torkkapacitet och, tillsammans med värmepump, upp till 75 procent lägre energianvändning. Det är företagsuppgifter som behöver prövas i relevanta driftmiljöer.
Leandry utvecklar i stället spannmålstorkning med avfuktad luft och så kallade MOF-material. Projektet genomförs tillsammans med bland andra Agtech Sweden, Lunds universitet och WaHa. Vid tiden för mässan inväntades en avfuktare, vilket innebar att praktiska testkörningar ännu inte hade kommit igång. Båda projekten visar vilka möjligheter som undersöks, men också skillnaden mellan lovande teknik och verifierad tillämpning på gården.
Flexibilitet och självförsörjning som nya värden
RANOTOR utvecklar småskalig ångteknik för lokal el- och värmeproduktion från bland annat biobränslen och solenergi. Även möjligheter för lokal produktion av metanol och ammoniak undersöks. Inom Tractor-to-Grid studeras hur batterier i eldrivna lantbruksmaskiner kan användas när maskinerna står stilla. Med dubbelriktad laddning skulle batterierna kunna minska effekttoppar och användas för stödtjänster; på mässan visades en testbädd med ett 300 kWh-batteri från Traktorarvid.
Samtidigt noterades inget tydligt fokus på alternativa drivmedel eller elektrifiering hos de stora traktortillverkarna. Det väcker frågor om hur lantbruket på längre sikt kan minska sitt beroende av diesel, inte minst mot bakgrund av osäkerheten kring framtida bränslekostnader och skatteregler.
SmartAgri - Agroväst digitala innovationshub
Från fler mätvärden till bättre beslut
Sensorer, AI och digitala system skapar nya möjligheter att följa och utveckla lantbrukets produktion. Men när mängden tillgängliga data växer blir en annan fråga allt viktigare: hur omsätts informationen till verklig nytta på gården?
Under Elmia Lantbruk 2026 identifierade SmartAgri flera tekniska lösningar och utvecklingsbehov som visar vart digitaliseringen är på väg.
När tekniken ser avvikelser tidigare
smaXtec visade en sensor placerad i kons nätmage som registrerar bland annat temperatur, idissling och aktivitet för att uppmärksamma förändringar. Nofence presenterade sitt nya N3-halsband för nötkreatur och utvecklingsmöjligheter som brunst- och kalvningsövervakning, schemalagda betesflyttar och automatiska betesrapporter. VetVise visade BarnBuddy, som enligt företaget använder kameror och bildanalys för att följa bland annat aktivitet och ät- och liggbeteenden hos grisar och fjäderfä.
Ett viktigt steg är att gå från registrering till relevant beslutsstöd. En teknik som larmar om många avvikelser utan att hjälpa användaren att prioritera och agera riskerar att skapa merarbete i stället för att spara tid.
Från enskilda system till samlad produktionsbild
Inom lammproduktionen demonstrerades Te Paris hanteringssystem Racewell tillsammans med Macrostock. Elektronisk identifiering och automatisk vägning gör det möjligt att föra över individdata till en molntjänst för att följa viktutveckling, beräkna tillväxt och göra slaktprognoser. En kvarstående fråga är hur sådana uppgifter ska kunna delas med andra program, som Elitlamm, utan dubbelregistrering.
Motsvarande behov finns inom nötköttsproduktionen, där vikt, tillväxt, foderinsatser och slaktresultat behöver kunna kopplas samman. Inom spannmålshanteringen visades automatisk provtagning från Skandia Elevator och analysverktyg från GrainSense. På Innovationsarenan syntes även exempel på satellitbaserade analyser för dränering, risk för markpackning och precisare bevattning.
Affärsnytta och kompatibilitet blir avgörande
I samtal med lantbrukare och rådgivare återkom bilden att fler sensorer inte nödvändigtvis är det mest angelägna. Det finns redan mycket information, men den är ofta uppdelad mellan maskiner, managementsystem och leverantörer. Datakvalitet, kompatibilitet och frågan om vem som kan använda uppgifterna blir därför centrala.
För teknikföretagen blir uppgiften att visa vad en lösning ger i praktiken: friskare djur, bättre tajmade insatser, mindre administration, lägre kostnader eller högre intäkter. Investeringar och löpande avgifter behöver stå i proportion till nyttan.
Artikeln är en del avAgrovästsomvärldsbevakning från Elmia Lantbruk 2026, där vi lyfter utveckling och innovationer inom lantbrukets olika områden.
