Nyligen arrangerade Agroväst, genom Gröna Möten, ett seminarium med fokus på hur den svenska slaktlammsproduktionen kan öka med 200 000 lamm till år 2035. Branschaktörer från hela fårnäringen samlades för en dag fylld av givande diskussioner, föreläsningar och strategiska samtal kring framtidens lammproduktion. Processledare Lennart Bjurström lotsade oss genom dagen.

Idag täcker svensk produktion drygt 30 % av marknadens behov, medan importen fortfarande är hög. Samtidigt finns bättre förutsättningar än på länge att öka animalieproduktionen, och just lammnäringen har en unik möjlighet att växa. Med låg inhemsk produktion och stor efterfrågan på svenskt får- och lammkött kan branschen ta en större marknadsandel.

Under dagen lyftes flera centrala frågor, bland annat behovet av en gemensam färdplan och tydliga produktionsmål. Slaktledet ser en stark efterfrågan, men deltagande identifierade identifierades, särskilt kopplat till slaktkroppskvalitet, låga slaktvikter och klassning. Dessutom står en stor andel av produktionen för endast 14 % av företagen, vilket skapar utmaningar i hur rådgivning och branschinsatser ska riktas för att effektivt stötta både små och större producenter.

Höjd slaktvikt ger en utvecklingspotential

En betydande utvecklingspotential finns i att öka antalet lamm per tacka samt höja slaktvikterna. Tidigare har drygt 30 % av lammen inte uppnått märkeskvalitet vid slakt, vilket visar att det finns stora ekonomiska vinster att hämta genom förbättrad produktion på gårdsnivå. För att möjliggöra detta krävs ökad förutsägbarhet, satsningar på genetik och foder samt bättre planeringsverktyg.

Bland de lösningar som diskuterades fanns specialiserade produktionsmodeller där ett företag fokuserar på lamning och sedan förmedlar lammen efter avvänjning till uppfödare som ansvarar för slutgödning. Andra förslag inkluderade samlingsplatser där mindre besättningar kan samla slaktmogna lamm för transport, samt en tydligare strategi för vilka raser som bör prioriteras inom svensk köttproduktion.

Framtidsspaning

Branschen står inför viktiga vägval:

• Vem tar ansvar för utvecklingen av Sveriges största rasgrupp, korsningsfåren?
• Hur kan ny teknik för uppföljning och produktionseffektivitet utvecklas och implementeras?
• Hur ska rådgivningen utformas för större respektive mindre besättningar?

Dessa frågor, tillsammans med många andra, kommer Agroväst nu att ta vidare i dialog med branschen för att säkerställa konkreta åtgärder och fortsatt utveckling.

Dagen sammanfattades av Oskar Reineling/Agroväst Gröna Möten.

Stort tack även till Emma Holmstedt - KLS, Peter Andersson - Sveriges Lammköttsproducenter, Kerstin Arnemo - Svenska Fåravelsförbudet, Theo den Braver - Gård & Djurhälsan och Marie Gidlund - Sweden Food Arena