I slutet av oktober 2019 träffades lantbrukare, rådgivare och intresserade aktörer för ett kunskapsutbyte och diskussion kring möjligheten att driva lantbruk klimatneutralt. Energigården hade tillsammans med Gröna Möten och RISE satt samman ett intressant program som inleddes med föredrag från RISE och Skogforsk som visade på teorierna bakom omställningen till ett hållbart lantbruk inom jord och skog. Ulf Sonesson, forskningschef RISE med expertis inom livsmedels miljöpåverkan, förklarar hur dagens livscykelanalyser görs och hur olika perspektiv står i konflikt med varandra. Till exempel konflikten inom nötköttsproduktion där klimatperspektivet förespråkar intensiv uppfödning då en snabbare tillväxt håller en högre foderomsättningstakt och på så sätt minskar metanemissionerna. Ekosystemperspektivet däremot visar på naturbetesmarkens mervärden av djur på bete, mer vall i växtföljden och mer gödsel på bete. Ytterligare faktorer som komplicerar beräkningsgrunderna för klimatkompensation gavs av Johan Sonesson, seniorforskare vid Skogforsk. Skogsbruket hanterar gigantiska kolförråd och det gäller att hitta balansen mellan kolinlagring och skogsproduktion. Johan pekar på att en skog som är brukad och håller hög tillväxt ger störst klimatnytta.

Energigården lyfter fram exampensarbete

Emma Hartelius driver tillsammans med familjen Grimstorps Gård i Sandhem. I ett examensarbete som gjorts med handledning från Energigården har Emma nyttjat Greppa Näringens beräkningsverktyg VERA som ger stöd för att beräkna lantbrukets miljöpåverkan. Hon har också beräknat skogens klimatnytta genom att använda Södra Skogsägarnas beräkningsmodell.

Resultatet visar att gården släpper ut 15 kg CO2e/kg kött. Det  låga resultatet beror på att gården varken köper in proteinfoder eller mineralgödsel. En annan anledning kan vara att gården endast odlar vall och att vallarna ligger lite längre tid än vad som är brukligt. Klimatberäkningen på skogen visar att tillväxten binder nästan 1 700 ton CO2e per år och avverkningens nytta motsvarar 500 ton CO2e.  En förbättringspotential för gården för att ytterligare minska gårdens koldioxidutsläpp skulle vara att exempelvis byta drivmedel och minska foderspill.

Anpassa insatserna utifrån gårdens förutsättningar

Sist ut och strax före lunch kom Jan Forsell upp på podiet, lantbrukare i Bjursås Dalarna samt ordförande i SNP (Sveriges Nötköttsproducenter). Han berättade hur de aktivt på gården jobbade för att ta tillvara restprodukter från till exempel WASA knäcke och använder det i djurens foder. Han tänker på hur han transporterar vallskörden från fälten för att alltid hålla hög effektivitet genom att köra med lastbil och lämna traktorn i arbete på åkern. Bra samarbete med närliggande slakteri ger också korta transporter.

En aktiv dialog och intressanta samtal fördes med deltagarna under seminariet. "Här finns många frågor som lyfts idag som vi framöver kan fördjupa oss ytterligare i. Det är genom kunskap och den här typen av samtal som omställningen till ett än mer hållbart lantbruk realiseras", sa Camilla Linder, verksamhetsledare Energigården, efter seminariet.

Mötet var ett samarrangemang mellan Energigården och Gröna Möten Sjuhärad och gjordes inom ramen för kraftsamlingen Klimat 2030 - Västra Götaland ställer om.

Caroline Dahren
Lokal samordnare Gröna Möten Sjuhärad
Ulrika Åkesson
Projektledare Gröna Möten