Kvalitetsförsämring och TS-förluster vid spannmålslagning

Spannmålslagring på gård har ökat under senare tid samtidigt som spannmålslagring för beredskapsändamål blir mer aktuellt. Ett varmare och blötare klimat gör också att vi ställs inför större utmaningar när det gäller att bevara spannmålskvaliten under lagring. Särskilt har man uppmärksammat att återfuktning av spannmål som lagrats vid hög temperatur kan ge lagerskador. Att höga lagringsvattenhalter ger kvalitetsproblem är väl dokumenterat, men det är mindre känt vilka effekter man får vid lagring under längre tid och vid mer normala förhållanden och hur man på bästa sätt övervakar den lagrade spannmålen. Även om kvalitetsförluster såsom mögelbildning och förlust av grobarhet är allvarliga kan även torrsubstansförlusterna under lagring vara betydande och påverka det ekonomiska utbytet, vilket vi också kommer att titta på i projektet.

vetefält och spannmål — Foto: AdobeStock

Projektinnehåll och målsättning

Projektet syftar till att utveckla kunskap kring hur spannmål kan lagras mer resurseffektivt med högre utbyte, lägre kostnader och minskade torrsubstansförluster (TS-förluster). Även små biologiskt betingade förluster kan ge stora ekonomiska konsekvenser, då stora volymer spannmål hanteras.

Projektets hypotes är att CO₂-sensorer i kombination med fördjupad kunskap om lagringsförhållanden kan minska både kvalitetsproblem och TS-förluster. Traditionell övervakning bygger på temperaturmätning, men forskning visar att CO₂ är en snabbare och mer känslig indikator på biologisk aktivitet. Genom tidig upptäckt kan man undvika både kvalitetsförsämringar och TS-förluster som orsakas av cellandning, svampangrepp och insekter. I dag saknas dock tydliga riktlinjer för hur mätdata ska tolkas och omsättas i åtgärder.

Tidigare projekt har mest inriktats på att undvika kvalitetsförsämringar vid ogynnsamma förhållanden, medan vi vill här istället fokusera på hur hanteringen kan effektiviseras under mer normala förhållanden.

Inte minst viktigt är att studera hur ev. skillnader i vattenhalter och eller temperaturer inom ett parti kan orsaka problem.

Arbetet genomförs i tre paket:

Respirometerstudier – noggranna mätningar av CO₂-utveckling och torrsubstansförluster vid varierande temperatur och vattenhalt.
Pilotskaleförsök – lagring av höstvete och maltkorn under upp till ett år, med fokus på groningsegenskaper och samband mellan CO₂-nivåer och TS-förluster.
Fullskalestudier – studier av CO₂ och temperatur i både betong och stålsilos på Lantmännens anläggningar.

Förväntade effekter är att Lantmännen och lantbrukare får verktyg för att minska TS-förluster, sänka kostnader för torkning och lagring samt samtidigt säkra eller förbättra kvaliteten. Effektivisering kan dels bestå i att onödig hantering och torkning undviks, men även att man kortar transportvägar och lagerhållningstider. På samhällsnivå bidrar projektet till ökad livsmedelssäkerhet och beredskap, genom att större andel av skörden kan bevaras utan kvalitetsförsämring.