DON-konferensen i Skara gav viktigt forsknings- och erfarenhetsutbyte

Årets upplaga av öppet seminarium på temat Toxiner i spannmål fick byta till större lokal. Gröna Möten höll ihop det praktiska medan Nätverket för odling och kvalitet svarade för programmets innehåll. “Vi förstod redan efter förra årets konferens om DON i havre att detta är ett ämne som berör och påverkar flera led i värdekedjan”, förklarar Thomas Börjesson, Agroväst, initiativtagare till att bilda Nätverket för odling och kvalitet. Att hitta sätt att förebygga svampangreppen som leder till DON i spannmål har ett stort ekonomiskt värde och engagerar därför inte bara primärproducenter utan även spannmålshandeln, kvarnar och myndigheter.

Mindre problem med DON-halten 2017 än väntat

Erik Hartman, VD för Föreningen foder & spannmål, gav oss information om läget efter årets skörd. I augusti och en bra bit in i september såg det mycket bra ut men i Västsverige kom en brytpunkt runt vecka 37-38 då halterna ökade markant. Så de som lyckades få in sin skörd tidigt märkte inte mycket av DON i år. Totalt har det tagits 8800 analyser och när allt sammanställts kan Erik konstatera att 2017 är året då vi sedan starten av de intensiva mätningarna 2011 noterar minst problem av DON. Erik poängterar dock vikten av fortsatt omfattande och kontinuerlig provtagning och han pekar också på betydelsen av branschsamarbete.

Samverkan i forskning och datautbyte viktigt för framtiden

Thomas Börjesson har arbetat fram en vädermodell där data samlas samman. Genom att jämföra olika väderparametrar under känsliga perioder vad gäller svampangrepp kan man förutspå risk för DON. Målet med vädermodellen är att bidra med råd om vilka åtgärder som behövs för att minska de ekonomiska förluster som kommer av höga halter DON i framför allt havre.

Data som sammanställts av hur DON-förekomsten varit spridd i landet och hur utvecklingen sett ut över tid:

Bilden som bygger på inleveranser till Lantmännen visar på det utsatta området som finns framför allt mellan Vänern och Vättern. Vi kan också konstatera att det finns variationer mellan åren. Tidigt i år såg det ut enligt modellen ut som att vi kunde få ett svårt år med hög andel svampangrepp. Så skedde inte, tack före lägre temperatur än förväntat och torra perioder under senare delen av odlingssäsongen. Thomas kan konstatera att nya parametrar bör komplettera modellen för att göra den stabilare, t ex temperatur just vid havrens blomning. En annan faktor som bör studeras mer noggrant är fuktighet över tid, inte bara mängden nederbörd utan också hur långa perioder det regnar.

Liknande vädermodeller har utarbetats av LUKE, forskningsinstitut för naturresurser i Finland. Veli Hietaniemi, forskare, redogjorde för mykotoxinläget i Finland. Förekomst av DON i Finland var mer omfattande i Finland än i Sverige 2017. Här har man också under ett antal år använt väderdata för att förutspå svampangreppen. Under åren 2012 och 2016 drabbades ända upp till 30% av skörden på grund av för höga halter av toxinet DON och även 2017 hamnade andelen över EU:s gränsvärden på ca 30%. Veli menar, precis som Thomas, att det är faktorerna temperatur, regn och luftfuktighet som är mest avgörande för svamptillväxt. Särskilt då kombinationer av hög temperatur och hög fuktighet under blomning och skörd. Den finska prognosen visade i början av augusti på låga risknivåer, men mycket nederbörd och höga temperaturer under augusti gav högre DON-halter än förväntat. I Finland är det, som i Sverige, havre som är i fokus, men alltmer analyseras även vårvete. I Finland ser man också med ökat intresse möjligheten att sortera drabbade partier i efterhand. Både Veli och Thomas ser ett nordiskt forskningssamarbete för att utbyta redan bedriven forskning, men också sätta fokus på nya områden för gemensam forskning i ämnet Fusarium och Fusariumtoxiner.

Ytterligare ett internationellt inslag på konferensen var deltagandet av Ervin Taniy från RomerLabs, som är en del av Erber Group och Biomin, med huvudkontor i Getzersdorf, Österrike. Inom Biomin samlas analysdata från hela världen för att mäta förekomst av olika typer av mykotoxiner. Detta har man gjort sedan 2004. I deras sammanställda data framträder norra Europa som ett högriskområde när det gäller DON, endast i Östra och Sydöstra Asien uppmäts högre DON-halter.

Allt större lantbruksenheter som hanterar stora kvantiteter spannmål ställer krav på god torkningshantering

Dagen innehöll även viktig information om lagringstoxiner och vikten av kontroll på torkning av spannmål för att undvika t ex ochratoxiner. Här redogjorde Nils Jonsson från RISE för de studier som gjorts inom tidigare JTI (numera RISE) med fokus på olika konserveringsmetoder och lagringsskaderisker med dessa. Inte oväntat visar kalluftstorkning en högre risk för Ochratoxin A. Nils underströk att även om studien har några år på nacken är den högst aktuell. Med allt färre lantbrukare som hanterar allt större mängder spannmål gäller det att ha kontroll på logistik vid torkning av spannmål. Det gäller att våtlagringstiden hålls så kort som möjligt, att hålla så låg vattenhalt som möjligt vid mellanlagring och att kyla ner den torra spannmålen till under 15 grader så fort som möjligt. Nils tog även upp att baljväxter som åkerböna också löper risk för att drabbas av lagringstoxiner då dessa är svåra att torka på ett sätt som håller nere risken för bl a Ochratoxin A. Han påpekade även att 2017 är ett år då vi kan se en ökning av just lagringstoxiner på grund av den blöta perioden i samband med höstskörden.

Agroväst och Nätverket för odling och kvalitet tackade avslutningsvis för den goda uppslutning och bra diskussioner under dagen.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst

Fotograf Ulrika Åkesson