Tillsammans för framtidens lantbruk – Agroväst viktigaste händelser 2025
2025 har varit ett år präglat av utveckling, samverkan och viktiga steg framåt för Agroväst. Tillsammans med våra partners har vi stärkt vår roll som en drivande kraft för ett hållbart och konkurrenskraftigt lantbruk. Här lyfter vi några av årets viktigaste händelser.
Agroväst 2030+ - från strategi till genomslag
Under 2025 har Agroväst tagit avgörande steg i genomförandet av vår långsiktiga strategi, Agroväst 2030+ för att stärka hållbarhet och konkurrenskraft i lantbruket.
Genom förstärkt organisation, ökad projektkapacitet och tydligare nationell och internationell position har vi stärkt vår roll som drivande kraft i utvecklingen av framtidens lantbruk.
Ökad innovationskraft och strategiska projektbeslut
Under året drev vi över 30 innovations- och utvecklingsprojekt inom tre strategiska områden:
Konkurrenskraftigt och framgångsrikt företagande
Cirkulär och resurseffektiv produktion
Teknik och digitalisering i framkant
Fokus har varit tydligt: konkret nytta för företagen i de gröna näringarna. Samtidigt har 2025 präglats av strategiskt viktiga projektbeslut. Nya ansökningar som Land2Value, SmartAgri Boost och Grön omställningskraft har arbetats fram i samverkan med näringens aktörer. I december beviljades dessa satsningar, vilket är ett tydligt kvitto på kvalitet, relevans och genomförandeförmåga i vår verksamhet.
Kunskap som når ut - och gör skillnad
Kunskapsspridning är en förutsättning för att innovation ska få genomslag. Under 2025 genomfördes 119 evenemang inom ramen för Agroväst Gröna Möten i samverkan med våra partners.
Totalt deltog 4217 personer, 2 530 män och 1 687 kvinnor, i våra aktiviteter. Det breda deltagandet visar på ett starkt engagemang och ett tydligt behov av oberoende mötesplatser där forskning, akademi, teknik, lantbruksföretag och myndigheter möts.
Förstärkt organisation och ökad kapacitet
Under året har organisationen förstärkts med projektledare och projektutvecklingskompetens för att möta en växande projektportfölj och ökade förväntningar från näringen.
Parallellt har interna strukturer och arbetssätt utvecklats för att skapa ökad tydlighet, effektivitet och långsiktig robusthet. Sammantaget innebär detta att Agroväst idag står starkare – organisatoriskt och operativt – med kapacitet att hantera större, mer komplexa satsningar.
Tydligare nationell och internationell position
2025 har varit ett år då Agrovästs roll i innovationssystemet har blivit tydligare.
Internationellt representerar vi Sverige i Subgroup on Innovation and Knowledge Exchange inom EU:s CAP-nätverk, vilket stärker vår omvärldsbevakning och vår möjlighet att påverka utvecklingen på europeisk nivå. Nationellt har arbetet inom Gröna Kluster Sverige intensifierats, där Agroväst innehar ordförandeskapet. Föreningen är nu representerad i flera centrala forum, vilket ger de gröna näringarna en starkare och mer samordnad röst.
Regionalt har samverkan fördjupats genom engagemang i innovations- och utvecklingsplattformar samt dialog om framtida strukturella samarbeten. Parallellt har vårt varumärkesarbete slutförts och arbetet med en ny, modern webbplattform inletts – ett viktigt steg för att tydligare kommunicera vårt uppdrag och ytterligare stärka vårt genomslag.
Med dessa erfarenheter och resultat tar vi nu nästa steg i arbetet mot ett ännu mer hållbart, konkurrenskraftigt och innovativt lantbruk.
Vi ser fram emot ett spännande 2026.
Kunskapsdag om markhälsa och biologisk mångfald – från forskning till praktik
I veckan samlades lantbrukare, rådgivare, forskare, studenter och lärare för en heldag på Naturum på Läckö med fokus på markhälsa, biologisk mångfald och naturbaserade lösningar. Under dagen lyftes hur dessa faktorer stärker jordbrukets motståndskraft mot klimatförändringar, bidrar till ökad kolinlagring och skapar stabila skördar över tid.
Bakgrunden till träffen är dokumentärfilmen ”Vår Jord”, som visas på SVT Play. Filmen skildrar möten med forskare och lantbrukare i Skaraborg och andra delar av Sverige, där forskningsresultat vävs samman med konkreta exempel från verkligheten – från jord till bord.
Dagen inleddes av Emma Hansson, som hälsade deltagarna välkomna och presenterade Agroväst Livsmedel AB samt aktuella program och projekt inom området. Jan Malmgren, VD för Stiftelsen Läckö Slott gav ett inspirerande helhetsperspektiv kring samspelet mellan natur, mat och hållbarhet utifrån arbetet vid Läckö.
Även Johan Svensson, Sparbanken Lidköping och Eva Eriksson, Sparbanken Skaraborg lyfte fram bankernas engagemang i att stötta initiativ inom biologisk mångfald och möjliggöra kunskapsdagar som denna.
Filmen ”Vår Jord”har fått mycket positiv respons sedan lansering, inte minst för sitt sätt att tydliggöra lantbrukets viktiga roll i att förena biologisk mångfald med hållbar livsmedelsproduktion.
My Lindberg, på Scorpius Film & Television berättade om bakgrunden till filmen och arbetet bakom, där vi får följa hur förbättrad markstruktur, ökad mullhalt och en rik biologisk mångfald – från mikroliv i jorden till pollinerare i landskapet – bidrar till både produktivitet och långsiktig hållbarhet.
Under dagen presenterades även aktuell forskning: Professor Katarina Hedlund, Lunds Universitet lyfte markorganismernas betydelse för markens funktion och hälsa, och ProfessorChristel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola visade på effekterna av att inkludera vall i växtföljden – med vinster för både klimat och produktion.
Från praktiken delade Per Fredriksson, Storegården i Kestad med sig av sina erfarenheter kring ett cirkulärt system där växtodling kombineras med bete.
Genom att låta dikor efterbeta markerna sluts kretsloppet – med naturlig gödsling och förbättrad markhälsa som resultat.
- "Komockan är ”da shit”, enligt Per.
Anders Stålhand, VGR Naturbruksförvaltningen, betonade biologisk mångfald som en viktig resurs i ett långsiktigt hållbart lantbruk för att behålla.
På länk berättade Kristian Jochnick, Agroväst, om historiska åtgärder som dikning och torrläggning, och hur arbetet idag fokuserar på underhåll, återställning och stöd till lantbrukare genom Agrovästs program Mark och Vatten där han är verksamhetsledare.
Karin Lundqvist Öst från Länsstyrelsen bidrog med information om kostnadsfri kompetensutveckling och projektstöd kopplat inom tre områden för att stärka lantbrukets positiva miljöpåverkan och minska de negativa aspekterna.
Vi tackar alla deltagare och föredragshållare för en inspirerande dag på Naturum för fina lokaler, god mat och en fantastisk inramning ute på Läckö.
Ett extra stort tack till Sparbanksstiftelsen Skaraborg och Sparbanksstiftelsen Lidköping för gott samarbete och som även möjliggjort eventet tillsammans med Agroväst Gröna Möten.
Den 12–13 mars genomfördes en inspirerande studieresa till Halland och Skåne med fokus på framtidens hållbara växtodling. Under två intensiva dagar fick deltagarna ta del av konkreta exempel från praktiken, där markhälsa, odlingssystem, teknik och biologisk mångfald stod i centrum. Resan kombinerade gårdsbesök med fördjupande perspektiv från aktörer som HIR Skåne, RISE och Omya – och gav både ny kunskap och värdefulla insikter att ta med hem till den egna verksamheten.
Studiebesök den 12 mars på Heagård, Halmstad.
Philip tar emot oss framför den stora tegelbyggnaden som fram till 1960 var ett mjölkkostall. Före lunchen berättar han om odlingen på gårdens 250ha och dess uthyrningsverksamhet. All åkermark ligger samlat runt gårdscentrat. 2016 kom direktsådd och mellangrödor in i växtföljden och Philips intresse för ”conservation agriculture” och jordhälsa ökade.
Klimaten utanför Halmstadskusten är, enligt Philip, ungefär som en konstant höst. Både 2023 och 2024 var blöta år och det är mycket vatten som ska igenom marken. Behovet av dikning är stort i och med systemet med direktsådd som gör det extra känsligt med dålig dränering. Vissa tillfällen gör detta att det är svårt att välja tidpunkt för bearbetning.
Philip skojar och säger att det finns ett talesätt inom CA, jämfört med konventionell etablering sker sådden sker generellt tre veckor tidigare på hösten och tre veckor senare på våren.
Odlingen av gräsfrö, timotej kom in i växtföljden och tyvärr även hönshirs, främst vid infarterna till fälten. Gårdens byggnader värms med halm och drygt 400 Hestonbalar förbrukas årligen.
Heagård testar mycket själva och tar hjälp av danska rådgivare samt deltar även i ett projekt tillsammans med SLU och RISE. I fältförsöken undersöker de hur ”conservation agriculture” och regenerativt lantbruk fungerar i praktiken.
Gården använder fasta körspår, 24 meter, för sprutning, gödsling och transporter. Avkastningarna är, höstvete ca 9 ton och raps ca 4 ton/ha.
Fältvandring hos Philip på Heagård. Foto T. Johansson, Agroväst
Studiebesök den 12 mars på Wrams Gunnarstorp, Helsingborg
Jan Jönsson brukar 1700 hektar vid Wrams Gunnarstorp och det finns 25 000 m3 biogödsel från biogasanläggningen som ägs av St1 och Wram Gunnarstorp. Biogasanläggningen matas till viss del med med slaktavfall och hushållsavfall. Genom att pressa fram en mullfiberfraktion från rötresten separeras 95 % av fosforn och 20 % av kvävet bort. Mull med 19% fosfor sprids därefter med stallgödselspridare på gårdens lätta jordar.
Pressvätskan, nu med låg andel fosfor, sprids med hjälp av gårdens självgående bevattningsmaskiner, från kanadensiska företaget 360 rain. Torrstubstansen i pressvätska är låg, bara en halv procent, men är rik på kväve (gödselvatten). Vid bevattning är blandningsförhållandet, 4 delar vatten och 1 del gödselvatten. Blandningen är doftfri. Anläggningen klarar tekniskt pumpa gödsel upp till 6-7 % ts-halt.
Bevattningsmaskinerna når ca 3 km och 320 ha via 8 hydranter. En maskin bär 980m slang och täcker 70 ha. Koncentrationen på gödselvattnet och dess ledningstal övervakas vid spridning av en utrustning från Netafilm. I ett separat pumphus finns styr och reglerutrustningen och pumpar. När vattnet lämnar pumphuset är trycket ca 9 bar. Tryckförluster sänker trycket och vid dia 30mm munstycket är trycket lägre än 1 bar.
De två bevattningsmaskinerna beräknas köra ca 1000 timmar var under april, maj och juni. Målet är 50% fossilfri gödsel och en kväveeffektivitet på 40-50%. Maskinerna drivs av en 24 hk dieselmotor med en förbrukning på 2 l/ha. Motorn driver en generator som laddar batterierna i maskinens 56 voltssystem, vilka förser tre elmotorer med ström.
Bevattningsmaskin 360 Rain. Foto K. Jochnick ,Agroväst
Normalt vattnas vårsäden tre gånger och höstsäden fyra gånger. Hösten 2025 räddades höstrapsen tack vare bevattning. Efter sådd var det en lång torrperiod men med vattning tre gånger under hösten fick rapsen en bra start.
Ly-Ros har tack vare att inte plöja, betydligt minskat beståendet av renkalve. Färre frön på ytan underlättar för ogräsharven samt växande mellangrödor, såsom bovete, klöversorter och svart havre. Tidigare var det upp till 2 000 renkavleplantor/m2 men är nu nere i 2-3 stycken, berättar Jan.
Även hos Jan är dränering en prioriterad aktivitet. Omkring 120 hektar dräneras varje år. Lerhalten är så hög som 60 % på vissa delar.
Studiebesök 13 mars Krokstorp, Helsingborg
Krokstorp drivs idag av den nionde generationen. Under 50 talet fanns det kor på gården men från 60 talet dominerar växtodlingen. Jordarten varierar från sandig lera till lerig sand och det finns mark med kapillära problem. Gården är på 440 ha inom 5 km och använder en 7 årig växtföljd (korn, rörsvingel, rörsvingel, raps, vete, havre, vete).Under en period odlade garden specialgrödor åt Findus.
Nu används en halmharv som sprider växtresterna efter tröskan och en Väderstad Seedhawk. Krokstorp arbetar med ”conservaiton agriculture” och anser att en bra etablering av mellangrödor är nödvändig. Problem med sandflykt är borta och mängden småvilt, lärkor och vipor har ökat. Även markens infiltrationskapacitet har ökat. Mellangrödorna etableras överallt där det inte ska höstsås och de består exv. av oljerättika, honungsört, bovete och olika klöversorter, även vicker och lin sås in mellan spannmålsraderna vissa år. Gräsarter undviks i och med odlingen av frövall.
Martin är ute efter flera funktioner med mellangrödan, bland annat att locka pollinerare men även att de ska ha en luckrande funktion. Målet är att så direkt efter tröskan och gärna med skivritsar. Skivorna ger mindre sår i markytan. Utöver Seed Hawk används även HE-VA.
Tidigare hade Martin en Avatar (skiva). Den väckte färre ogräsfrön då den var mindre bearbetande. Dock är det en säkrare etablering med Seed Hawk då den lägger fröet på en fast botten.
Som jordbearbetare nämns även raps som med sin pålrot bearbetar sulan på 10-15 cm djup. En styvspetskultivator används också för att bearbetas sulan.
Vid sådd av raps eller vete används 25 cm radavstånd, 8 cm bandsådd och 16 cm mellanrum och hastighet 6-8 km/h. Bandsådden minskar problem med att korn och vårvete lägger sig, vilket de gärna gör vid radavstånd på 25 cm.
Rundvandring hos Krokstorp. Foto K. Jochnick, Agroväst
Tidiga sorter gynnar etableringen av mellangrödor. Krokstorp har noterat att mikrolivet i marken har ökat den tio senaste åren och säger att han gärna använder alla verktyg i verktygslådan. En fördel med regenerativt lantbruk och mindre jordbearbetning är mindre förbrukning av diesel och arbetstid.
Även Martin påpekade vikten av en fungerande dränering. När det handlade om att köpa ytterligare hektar eller dränera på egna gården var valet enkelt.
Bildkollage från fältvandringar på gårdarna, föredrag, presentation av utrustning och mycket, mycket mer.
Ett stort tack till de gårdar vi fick lov att besöka under resan till Skåne Halland. Tack även till våra föredragshållare och samtliga resenärer som förgyllde samvaron på resan.
Resan arrangerades av Agroväst Foi Program Mark och Vatten och Precisionsodling med verksamhetsledarna Kristian Jochnick och Tomas Johansson. Läs mer om programmen här:
Biologisk mångfald, betes-strategier och mjölkproduktion i Bretagne
Under två intensiva dagar, 18-19 mars, hölls det årliga partnermötet inom DivGrass som arrangerades av Chambre d'agriculture de Bretagne.
Vi var på försöksgården Trévarez och besökte ytterligare fem mjölkgårdar i området.
Flera mjölkbönder från de fem medverkande länderna deltog och det blev många intressanta och ingående diskussioner om vallfröblandningar, skördeintervall, betesstrategier, mjölkavkastning, kraftfoder och mycket mer.
Ett ämne som diskuterades ganska mycket är åtgången av kraftfoder (koncentrat, spannmål, princip allt som inte är grovfoder) per kg ECM och det skiljer sig mycket mellan länderna. Även mjölkavkastningen per ko skiljer sig väldigt mycket, någon av de gårdar vi besökte hade en avkastning på 4 000 kg medan ”vår” svenska lantbrukare som var med ligger på 13 200 i snitt. På de gårdar med avkastning på 4 000 kg får djuren inget kraftfoder, enbart grovfoder. I Sverige får i princip alla mjölkkor kraftfoder men mjölkar å andra sidan avsevärt mycket mer.
Även vallarnas sammansättning skiljer sig mellan länderna. I Bretagne har de precis som i Sverige 4-6 arter, medan det vanligast i Nederländerna, Belgien och i delar av Tyskland är att enbart ha rajgräs.
Rapport och foton från Andrea von Essen-Agroväst 2026-03
Projektet DivGrass - Gräsmarker i lantbruket med ökad biodiversitet och motståndskraft
Det övergripande målet i projektet DivGrass är att främja både den biologiska mångfalden och resiliensen mot klimatförändringar på gårdar med mjölkproduktion. Genom att öka den biologiska mångfalden i vall- och betesmarker med olika arter som tåler torka och även rikligt med nederbörd, ökas möjligheten för uthållighet och därmed resiliens mot klimatförändringar i gräsmarkerna.
Tillsammans för framtidens lantbruk – Agrovästs viktigaste händelser 2025
2025 har varit ett år präglat av utveckling, samverkan och viktiga steg framåt för Agroväst. Tillsammans med våra partners har vi stärkt vår roll som en drivande kraft för ett hållbart och konkurrenskraftigt lantbruk. Här lyfter vi några av årets viktigaste händelser.
Agroväst 2030+ - från strategi till genomslag
Under 2025 har Agroväst tagit avgörande steg i genomförandet av vår långsiktiga strategi, Agroväst 2030+ för att stärka hållbarhet och konkurrenskraft i lantbruket.
Genom förstärkt organisation, ökad projektkapacitet och tydligare nationell och internationell position har vi stärkt vår roll som drivande kraft i utvecklingen av framtidens lantbruk.
Ökad innovationskraft och strategiska projektbeslut
Under året drev vi över 30 innovations- och utvecklingsprojekt inom tre strategiska områden:
Konkurrenskraftigt och framgångsrikt företagande
Cirkulär och resurseffektiv produktion
Teknik och digitalisering i framkant
Fokus har varit tydligt: konkret nytta för företagen i de gröna näringarna. Samtidigt har 2025 präglats av strategiskt viktiga projektbeslut. Nya ansökningar som Land2Value, SmartAgri Boost och Grön omställningskraft har arbetats fram i samverkan med näringens aktörer. I december beviljades dessa satsningar, vilket är ett tydligt kvitto på kvalitet, relevans och genomförandeförmåga i vår verksamhet.
Kunskap som når ut - och gör skillnad
Kunskapsspridning är en förutsättning för att innovation ska få genomslag. Under 2025 genomfördes 119 evenemang inom ramen för Agroväst Gröna Möten i samverkan med våra partners.
Totalt deltog 4217 personer, 2 530 män och 1 687 kvinnor, i våra aktiviteter. Det breda deltagandet visar på ett starkt engagemang och ett tydligt behov av oberoende mötesplatser där forskning, akademi, teknik, lantbruksföretag och myndigheter möts.
Förstärkt organisation och ökad kapacitet
Under året har organisationen förstärkts med projektledare och projektutvecklingskompetens för att möta en växande projektportfölj och ökade förväntningar från näringen.
Parallellt har interna strukturer och arbetssätt utvecklats för att skapa ökad tydlighet, effektivitet och långsiktig robusthet. Sammantaget innebär detta att Agroväst idag står starkare – organisatoriskt och operativt – med kapacitet att hantera större, mer komplexa satsningar.
Tydligare nationell och internationell position
2025 har varit ett år då Agrovästs roll i innovationssystemet har blivit tydligare.
Internationellt representerar vi Sverige i Subgroup on Innovation and Knowledge Exchange inom EU:s CAP-nätverk, vilket stärker vår omvärldsbevakning och vår möjlighet att påverka utvecklingen på europeisk nivå. Nationellt har arbetet inom Gröna Kluster Sverige intensifierats, där Agroväst innehar ordförandeskapet. Föreningen är nu representerad i flera centrala forum, vilket ger de gröna näringarna en starkare och mer samordnad röst.
Regionalt har samverkan fördjupats genom engagemang i innovations- och utvecklingsplattformar samt dialog om framtida strukturella samarbeten. Parallellt har vårt varumärkesarbete slutförts och arbetet med en ny, modern webbplattform inletts – ett viktigt steg för att tydligare kommunicera vårt uppdrag och ytterligare stärka vårt genomslag.
Med dessa erfarenheter och resultat tar vi nu nästa steg i arbetet mot ett ännu mer hållbart, konkurrenskraftigt och innovativt lantbruk.
Välkommen på evenemang den 8 april - Odla för framtiden på Naturum, Läckö Slott
Välkommen på evenemang där vi presenterar dokumentärfilmen "Vår Jord" och får träffa och lyssna på några av de forskare och lantbrukare som medverkat i filmen och vi väver samman forskningsresultat med praktiska exempel från verkligheten.
Vi får följa hur förbättrad markstruktur, ökad mullhalt och en rik biologisk mångfald – från mikroliv i jorden till pollinerare i fält och trädgårdar – bidrar till både högre produktivitet och långsiktig hållbarhet. Under dagen lyfter vi fram lantbrukets viktiga roll för biologisk mångfald och hållbar matproduktion.
När: Onsdag den 8 april Tid: 9:30 - 15:00 Plats: Naturrum, Läckö Slott, Lidköping
Evenemanget arrangeras av Agroväst Gröna Möten och är kostnadsfritt. Vid frågor kontakta madeleine.vendel@agrovast.se. Information sänds ut dagen innan evenemanget till den mailadress du anger.
Bra drag på Lantbruksmässan Den Goda Jorden i Falköping
Det var en välbesökt mässa vilket märktes tydligt på det härliga sorlet i mässhallen. Under dagen fick vi möjlighet att träffa och prata med många lantbrukare och leverantörer inom branschen och informera om våra program och pågående aktiviteter på Agroväst. En och annan provade också på att Kasta gris för att vinna lite extra godis.
Föreläsningar med bredd
Under dagen lyftes flera aktuella frågor för lantbrukets framtid – från klimatomställning och energiberedskap till biologisk mångfald, precisionsodling och ny teknik i jordbruket. Genom föreläsningar från bland annat LRF, Hushållningssällskapet, Agtech Sweden och Länsstyrelsen fick deltagarna ta del av både omvärldsanalys, praktiska råd och konkreta exempel på hur lantbruket kan möta framtidens krav på hållbarhet, lönsamhet och robust livsmedelsproduktion.
Agroväst medverkade också under dagen och presenterar satsningar inom mjölkproduktionen i Västsverige, där samverkan mellan forskning, rådgivning och lantbrukare är en viktig nyckel för att stärka konkurrenskraften i regionens gröna näringar.
Tillsammans ger programmet en bred bild av hur innovation, kunskap och samarbete kan bidra till ett mer hållbart och konkurrenskraftigt lantbruk i Västsverige.
Agroväst var en av 40-talet utställare som hade anslutit sig till lantbruksmässan Den Goda Jorden i Falköping förra fredagen och vi hoppas på att det blir ett återkommande evenemang. Arrangörer för mässan var Falköpings Kommun och LRF.
Agroväst på SLU Alnarps branschdag – framtidens trädgårdsnäring i fokus
Amanda Ahlqvist, projektledare på Agroväst, deltog som utställare på trädgårdsstudenternas branschdag vid SLU Alnarp. Dagen präglades av stort engagemang och många givande samtal mellan studenter och branschrepresentanter.
Under förmiddagen medverkade Amanda i alumnpanelsamtalet där hon delade med sig av sina erfarenheter som hortonom, vägen in i yrkeslivet och sina perspektiv på nuläget i trädgårdsbranschen. Hon lyfte även konkreta tips och råd till studenterna kring karriärval, nätverkande och hur man kan positionera sig i en bransch i snabb utveckling.
Vid Agrovästs monter fördes många intressanta diskussioner om framtida jobbmöjligheter, examensarbeten och praktikplatser. Branschdagen blev också en viktig mötesplats för dialog med andra företag och organisationer. Fokus låg på framtida samarbeten, nätverksbyggande och nya projektidéer som kan stärka svensk trädgårdsproduktion.
Ett av dagens mest uppmärksammade ämnen var framtidens odlingssubstrat – en högaktuell fråga i takt med att torvanvändningen ifrågasätts och brytning av torv är en fråga som hotar branschen där odlare söker alternativ att använda i sina substrat.
Ämnet diskuterades under ett panelsamtal i aulan och knöt väl an till Tillväxt Trädgård Västs tematiska serie om substrat, som startade i februari och fortsätter med ytterligare två delar tillsammans med Sveaskog och Scanpeat.
Branschdagen visade tydligt att trädgårdsingenjörs studenterna är både nyfikna på branschen och att samverkan mellan akademi och näring är avgörande för framtidens trädgårdsproduktion.
Stort tack till alla som kom förbi och diskuterade framtidens trädgårdsproduktion
Vill du lära dig mer om hur man gynnar fåglar, groddjur, vilt och pollinerare i Jordbrukslandskapet?
Anmäl dig till en ny omgång av våra kommande kompetensutvecklingsträffar!
Agroväst i samarbete med Hushållningssällskapet,Svenska Jägarförbundet ochLänsstyrelsenmed flera, arrangerar under 2025-2027 kompetensutvecklingsträffar inom projektet Rikt odlingslandskap för företagare inom lantbruk och trädgård i Västra Götalands län.
Kunskap för att gynna hotade arter i jordbrukslandskapet
Detta är ett ypperligt tillfälle för dig att få kunskaper om hur man anlägger, restaurerar och sköter om livsmiljöer som gynnar olika hotade arter i jordbrukslandskapet. Under sammankomsterna kommer vi att få träffa flera rådgivare, forskare och experter som har gedigen erfarenhet och kompetens inom området. Den första träffen utgör en del i en serie av 6 träffar som kommer att arrangeras under 3 års tid. Hela serien är tänkt att äga rum på samma platser i länet; Vänersborg, Vara och Mariestad. Vi bjuder på fika vid varje tillfälle.
Välkommen på en ny omgång med träffar i mars 2026!
Vara
Tisdag den 17 mars, Kl. 09.00-11.45 Vara Folkhögskola Torggatan 41, 534 50 Vara Förlängd anmälningsdag: 15 mars
Nytt projekt: Kvalitetsförsämring och TS-förluster vid spannmålslagning
Spannmålslagring på gård har ökat under senare tid samtidigt som spannmålslagring för beredskapsändamål blir mer aktuellt. Ett varmare och blötare klimat gör också att vi ställs inför större utmaningar när det gäller att bevara spannmålskvaliten under lagring. Särskilt har man uppmärksammat att återfuktning av spannmål som lagrats vid hög temperatur kan ge lagerskador. Att höga lagringsvattenhalter ger kvalitetsproblem är väl dokumenterat, är det mindre känt vilka effekter lagring under längre tid och vid mer normala förhållanden får för effekter och hur man på bästa sätt övervakar den lagrade spannmålen. Även om kvalitetsförluster såsom mögelbildning och förlust av grobarhet är allvarliga kan även torrsubstansförlusterna under lagring vara betydande och påverka det ekonomiska utbytet, vilket vi också kommer att titta på i projektet.
Projektet syftar till att utveckla kunskap kring hur spannmål kan lagras mer resurseffektivt med högre utbyte, lägre kostnader och minskade torrsubstansförluster (TS-förluster). Även små biologiskt betingade förluster kan ge stora ekonomiska konsekvenser, då stora volymer spannmål hanteras.
