Konceptet Green Valleys rymmer olika perspektiv kopplat till cirkulär bioekonomi och ökad markeffektivitet. Under denna vecka genomförs tre webbinarier som beskriver konceptet utifrån en gårdsanpassad lösning där biogasproduktion kombineras med raffinering av gräs- och baljväxter. Utvecklingen går framåt och intresset ökar även i vårt närområde, Region Mittjylland, Danmark.
Digital workshop grön bioraffineringsindustri
Hur ser Green Valleys lösning för grön bioraffinering ut i industriell version? Vilken potential har konceptet i ett danskt sammanhang? Detta belyser Green Valleys experter inom bioenergi, miljövetenskap och kemiteknik. Utifrån läget i Skive kommune, Mittjylland, diskuterar vi status på grön bioraffinering utifrån ett lönsamhets- och kommersieliseringsperspektiv. Workshopen arrangeras 18 maj av Skive kommune inom ramen för Interreg ÖKS-projektet Green Valleys. Länk till evenemanget:
Robust och ekonomiskt hållbart
Demonstrationsplattformen för forskning och utveckling av grön bioraffinering vid Aarhus Universitet har nu pågått i 1½ säsong. Nu finns resultat framme som bekräftar potentialen och möjligheterna med grön bioraffineringsindustri. Framtidsscenariet visar flera olika möjliga teknologier för att producera högförädlade produkter av proteinkoncentrat, presskaka och brunjuice (restjuice). Dessa tre produktströmmer ger tillsammans en robust och ekonomisk hållbar produktion med gräs- och baljväxter som råvara. Genom att förstå en ökad vallproduktions positiva effekter på ekonomi, miljö och klimat blir konceptet Green Valleys en tydlig väg mot ökad regional cirkulär bioekonomi. Webbinariet belyser även viktiga förutsättningar, incitament i en dansk kontext och hur detta kan driva på omställningen till ett mer fossiloberoende lantbruk.
Om Green Valleys
Projektet finansieras genom medel från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak och Västra Götalandsregionens regionutvecklingsnämnd. Partners i projektet är förutom Skive kommune, även Sveriges Lantbruksuniversitet, Chalmers, Hushållningssällskapet Sjuhärad, Agroväst, Aarhus Universitet och Naturbruksförvaltningen.
Här kan du förbereda dig inför webbinariet eller bara läsa mer om grön bioraffinering och Green Valleys >>>
Ulrika Åkesson, Agroväst livsmedel Projektledare Green Valleys
REFRAME - kortare handelsvägar för lokal mat
Västra Götaland har varit pilot för Sverige inom satsningen REFRAME under drygt fyra år. Under den här tiden har en rad aktiviteter genomförts för att stimulera till kortare handelskedjor där småskaliga livsmedelsproducenter lättare och mer effektivt når slutkund. I slutet av mars var det final för de fem länder som deltagit i den europeiska satsningen. Det var en livesänd slutkonferens där Sverige, Danmark, Tyskland, Nederländerna och Belgien medverkade.
Intresset för lokal mat och regionalt producerade råvaror har ökat, vilket bidrog till relevans och uppmärksamhet både från producenter och konsumenter. Senaste året har arbetet kretsat kring effekterna av pandemin. Vi kan konstatera att för lokal mat i butik har effekten varit gynnsam medan den för lokal mat i offentlig sektor har varit tuff och definitivt ser vi negativa effekter inom restaurangbranschen.
Sett över en längre tid, fyra år, då insatser i Västra Götaland gjorts av Lokalproducerat i Väst, Agroväst och Naturbruksförvaltningen kunde många positiva, kortsiktiga effekter lyftas fram vid den internationella konferensen. Marcus Nyström, VD Lokalproducerat i Väst redogjorde för framgångar inom svensk dagligvaruhandel:
"Dagligvaruhandeln har haft en vilja att möta konsumenters önskan om mer lokala varor i butiken. Lokalproducerat i Väst har genom REFRAME kunnat utbilda och coacha flera småskaliga producenter till att ta steget in i matbutiken".
Och det visar sig i statistiken för västsvenska butiker. ICA Maxi redovisar 30% omsättningsökning för lokala varor mellan 2017-2019. Nästan en fördubbling av antalet artiklar meddelas från stormarknadskedjan. Under 2020 tappade många småskaliga producenter affärer inom restaurang pga pandemin. Detta uppmärksammade Lidl och från mars 2020 satsade kedjan på mer lokala varor. Detta genererade en omsättningsökning på 1,5 miljon första halvåret för sex nya lokala livsmedelsproducenter från Västra Götaland.
Den svenska trenden består
Det finns ett flertal utmaningar för småskaliga producenter som vill nå butikshyllan: Krångliga rutiner för att lista en produkt, oflexibla beställningssystem med volymgränser och logistikkrav som är riktigt tuffa för de mindre producenterna.
"Vi har inte kunnat arrangera de så viktiga lokala mässorna där dagligvaruhandelns inköpare kunnat möta nya producenter på traditionellt sätt. Istället har Lokalproducerat i Väst operativt stöttat enskilda handlare med minimässor i butik, demonstrationer av lokal mat och stöd i profilering av lokala produkter på hyllan", förklarar Marcus.
I Livsmedelsföretagens konjunkturrapport för Q4 2020 sägs att svenskt ursprung och lokalproducerat är en trend som kommer att bestå. Konsumenten gör allt fler medvetna val som rör varifrån maten kommer och var den har producerats.
Samtidigt ökar konkurrensen för småskaliga producenter inom premiumsegmentet både från de större livsmedelsproducenterna och från dagligvaruhandelns egna varumärken.Livsmedelsföretagen lyfter i sin rapport vikten av att säkra tillväxt genom en affärsmodell som inkluderar flera avsättningskanaler. Du kan läsa hela rapporten här >>>
Digital handel och digitala mötesplatser
Vi ser alltfler livsmedelsproducenter som satsar på digital handel. Till övriga länder inom REFRAME har svenska piloten delat framgången med REKO-ringar. Men vi ser även nya digitala butiker för lokal mat mer tillgängliga via webbplatser och sociala medier. Lokalproducerat i Väst har varit en viktig källa till vägledning, utbildning och inspiration för utveckling av digitala handelslösningar under en svår period.
Agroväst, som hållit samman den svenska piloten, kan summera att samarbetet med andra länder i att hitta nya sätt som utvecklar handel för småskaliga livsmedelsproducenter har varit värdefullt. Arbetet inom REFRAME har synliggjort insatserna till fler, nätverken har breddats både inom regionen och mellan de olika länderna. De fem piloternas arbete med att utveckla smarta sätt att tillgängliggöra lokal mat och skapa snabbare vägar till konsumenten finns samlat som best practises i REFRAME On-Line-Resource Centre. Du hittar dem här >>>
"Ett annat viktigt arbete är kompetenshöjande insatser för att lokal mat ska öka sin andel vid offentlig upphandling. REFRAME har genom Naturbruksförvaltningen arrangerat ett flertal seminarier för offentliga inköpare och skapat viktiga kontaktytor för producenter som vill arbeta med den offentliga livsmedelsaffären. De har även implementerat korta livsmedelskedjor i naturbruksskolornas utbildningar", förklarar Kristina Anderback, projektkoordinator REFRAME Sverige, Agroväst. "Lokalproducerat i Väst har en viktig funktion som resurscentrum och mötesplats dit småskaliga producenter kan vända sig för att komma vidare i sin utveckling. Tillsammans har vi stärkt vår samverkan och samlat ny kunskap om smarta lösningar, vilket bidrar till att en högre andel mat som producerats regionalt också konsumeras i regionen vilket bidrar till en ökad lönsamhet och fler arbetstillfällen på landsbygden.", säger Kristina avslutningsvis.
Du kan läsa mer om arbetet inom REFRAME på projektets webbsida >>>.
Ulrika Åkesson, Agroväst Text och textredigering
Miljonsatsning på lantbruksinnovation
Snabbfotade små och medelstora företags förmåga att utveckla idéer till lönsamma innovationer kommer skapa tillväxt och hög sysselsättningsgrad i Västra Götaland. Vi behöver främja nyföretagande, företagsetableringar och stimulera entreprenörskap för att upprätthålla konkurrenskraft. Detta säger den nya utvecklingsstrategin för Västra Götaland under rubriken långsiktiga prioriteringar.
Områden med särskilt stor betydelse för regionen är vår livsmedels- och bioenergiproduktion och det krävs satsningar på internationalisering, kompetens och kunskapsutveckling i samverkan med institut och akademi. Strategin talar också om vikten att det finns aktiva och för företagen naturliga nätverk som grund för nya samarbeten och kunskapsöverföring.
SmartAgri lotsar i din process
Regionalt producerade livsmedel och bioenergi är efterfrågat och många företag går på högvarv och i invanda hjulspår. Det behövs konkreta verktyg och stöd som är tillräckligt attraktiva för att företagen ska allokera resurser för kompetensutveckling och tid för implementering av ny teknik.
Innovationsplattformen SmartAgri har bred kompetens när det gäller att bygga nya samarbeten, allokera finansiering som kan frigöra resurser från företagen samt att driva idéutvecklingsprocessen i mål. Ett av de verktyg som visat sig fungera mycket väl är innovationsstödet EIP-Agri. Därigenom kan din idé utvecklas till innovation med finansiellt stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Verktyg som frigör resurser
I början av mars meddelade Jordbruksverket att det nu finns nya medel att söka inom EIP-Agri. Hela 110 miljoner finns totalt tillgängliga för projekt som ska vara avslutade senast 5 april 2025. Ansökningar kan lämnas in löpande under året och beslutsmöten hålls fyra gånger under 2021. SmartAgri känner väl till hur du ska planera inför en ansökan och ger stöd även i själva ansökningsförfarandet. Genom SmartAgri kan du även få tillgång till resurs för projektledning, kommunikation och administration.
Förverkliga din idé med oss
Har du en idé du vill vidareutveckla kopplat till lantbruk, är du entreprenören som drömmer om att starta eget företag inom de gröna näringarna baserat på din idé? Eller söker du kanske samarbete med drivande företagare som kan förädla din innovation och bära den ut på marknaden? Hör av dig till oss.
Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel Text och redigering
Smart teknik för effektiv spannmålsvägning
Logistiken och hanteringen av spannmål behöver bli både mer effektiv och kunna visa på mer miljö- och klimatreducerande affärsprocesser. Ett viktigt område för effektivisering utifrån ett lönsamhets- och hållbarhetsperspektiv är tunga transporter som fortsatt står för en hög andel av utsläppen. För att svenskt spannmål ska stå sig i konkurrensen på en global marknad behövs en ökad grad av digitalisering genom handelskedjan.
Detta har varit utgångspunkten i samverkansprojektet Dynabulk ”Effektivisering av bulktransporter med hjälp av IoT genom dynamisk vägning”. Genom samarbete mellan teknikutvecklingsbolag, vågleverantör, spannmålshandel, RISE och Agroväst har expertkompetens analyserat hur ett dynamiskt vägningssystem påverkar nedströms processer i en spannmålmottagning. Teamet fann den kritiska punkten i val av tippgrop.
"Det är en rad händelser som dirigerar spannmålslassen till rätt tippgrop och bara för att transporten kan passera vågen utan att stanna så blir inte flödet mer effektivt", förklarar Jens Juul, projektledare Agroväst. "Ett system som optimerar val av tippgrop kan både underlätta arbetet på en spannmålsmottagning och säkerställa spårbarhet. Detta ska ses i sammanhanget att under en hektisk dag i mitten av augusti kan det komma mer än 360 ekipage till Varaslättens lagerhus för att leverera spannmål".
Genom projektet har RISE tillsammans med Dynamic Precision Sverige och Varaslättens Lagerhus utvecklat en gropoptimeringsalgoritm som implementerades i en första version av gropoptimeringsverktyg. Parallellt har teamet även tagit fram en simuleringsmodell för att testa och verifiera med verklig invägningsdata från skörd.
”Verktyget hjälper i realtid till att visualisera kön och synliggöra väntetider, dels genom att ge förslag till hur de olika groparna ska användas för att minimera antalet renkörningar. En av utmaningarna i framtagandet av algoritmen har varit att hitta balansen mellan FIFU (först in, först ut) och så få byten av gröda i groparna som möjligt”, säger programutvecklaren Markus Mirevik, Dynamic Precision Sverige.
Branschöverskridande tekniklösning
Kortfattat innebär dynamisk vägning att traktor- eller lastbilsekipaget inte behöver stanna på vågen utan kan passera i en fart på cirka 10 km/h. Med endast en 6 meter lång vågbrygga registreras även axel- och boggivikter vid behov såväl som separata vikter för dragbil och släp. Motus Weighings teknik (MHS) för dynamisk vägning har certifierats enligt den internationella standarden OIML R134 enligt klass 0,2, dvs. ±0,1% onoggrannhet.
”Tekniken används redan i andra branscher. Vi ser ett stort behov av att väga fordon utan att försämra logistiken och bromsa trafikflödet. Genom samarbetet med innovationsteamet har vi kunnat behovsanpassa lösningen för spannmålstransporter och tillsammans sett nya smarta lösningar med hjälp av dynamisk vägning", säger Phär Oscar från Motus Weighing, som utvecklat tekniken för dynamisk vägning.
Sparar tid och drivmedel
Innovationsteamet har kunnat visa att förutom färre stopp som ger tidsbesparing kan det även ge en uppskattad minskad dieselförbrukning på 1-2 deciliter diesel per lastbilsekipage då räknat för in- och utvägning. Intressant är att dynamisk vägning sparar drygt en minut per transport och med många transporter blir det många minuter. För en större spannmålsmottagning uppnås return of investment (RoI) redan efter mindre än två år om dynamisk vägning tillämpas. Därutöver tillkommer positiva effekter genom minskad klimatpåverkan och minskad risk för förslitningsskador för chauffören som slipper hoppa ut och hämta vågsedeln.
”Kan vi effektivt lokalisera flaskhalsar, minimera tidsspill och snabba på processen vinner alla. Givetvis utan att kompromissa med säkerhet, noggrannhet och resultat. Ny teknik som stöttar våra processer på ett sätt som minskar miljö- och klimatbelastning av tunga transporter samtidigt som vi optimerar våra resurser är mycket värdefullt”, säger vd Fredrik Söderström, Varaslättens lagerhus.
Fakta om Vinnovaprojektet Dynamisk vägning
”Projektet som finansierats genom Vinnova FFI har varit ett lyckat exempel på hur samarbete över olika branscher och med ett engagerat innovationsteam kan vi öka digitaliseringsgraden inom lantbruket.”, säger Jens Juul, projektledare SmartAgri.
Målet för projektet som avslutas 31 december 2020 har varit att optimera vägning genom IoT och machine learning och på så sätt minska miljöbelastning och spara tid, anpassa administration, möjliggöra vägning på kortare vågbryggor och fordon längre än 24 meter. Partners i projektet har varit Agroväst, Elektornikutvecklingscenter i Västra Götaland (numera DP Sverige AB), Motus weighing AB, RISE Jordbruk och livsmedel och RISE Digitala system, Varaslättens lagerhus ekonomisk förening.
Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel Text och textredigering
Agroväst söker verksamhetsledare/coach
Agroväst är ett utvecklingsbolag med uppdraget att bidra till ett mer lönsamt och hållbart lantbruk i Västsverige. Agroväst omsätter ca 25 miljoner och drivs som ett icke vinstdrivande aktiebolag. Vi bedriver forsknings- och innovationsprogram inom sju områden: mjölk, kött, mark- och vattenvård, energi, precisionsodling, företagande och trädgård samt verksamhetsområdena Agroväst Gröna Möten och SmartAgri. I våra program jobbar vi tillsammans med lantbrukare, branschorganisationer, agtech-levererande företag och forskare för att initiera, finansiera och säkra ett effektivt och professionellt genomförande av olika forsknings- och innovationsprojekt.
Just nu söker vi:
Verksamhetsledare för framgångsrikt företagande /innovationscoach SmartAgri 100%
Det svenska lantbruket genomgår stora förändringar med ökade krav på hållbarhet och effektivitet. Större lantbruksföretag med större arealer och djurbesättningar ställer ökade krav på lantbrukaren i sin roll som företagsledare med kunskap om den nya tekniken. Samtidigt förändras omvärlden och det krävs nytänkande och nya affärsmodeller för att möta nya konkurrenssituationer och uppsatta miljö- och klimatmål.
Tvådelat uppdrag
Agroväst Livsmedel erbjuder ett uppdrag fram till februari 2023 som innebär en kombinerat tjänst som verksamhetsledare för forsknings- och innovationsprogrammet Framgångsrikt företagande (40%) och innovationscoach i SmartAgri (60%). Vi ser uppenbara synergier som för en erfaren förändringsledare med företagarbakgrund kan öppna upp för nya uppdrag efter avslutade projekt.
Innovationscoach SmartAgri
Tjänsten som innovationscoach innebär att i team arbeta uppsökande och genomföra behovsanalyser åt etablerade företag såväl som start-upföretag. Upplägget kan innebära antingen att du själv leder innovationsprojekt eller att du coachar andra att utveckla sin idé till innovation genom SmartAgris metod. Tjänsten innebär också rapportering och administration mot finansiärer. I uppdraget finns även att tillsammans med teamet planera, leda och genomföra presentationer vid nätverksaktiviteter.
Som person behöver du vara utåtriktad med förmåga att både inspirera och involvera andra i dialog kring frågor som rör ny teknik och lantbrukets digitalisering. Du förväntas ha god kunskap och upparbetade nätverk inom lantbruksnäringen. Ditt engagemang och drivkraft ligger i företagande och affärsutveckling med insikt i innovationsprocesser och utvecklingsarbete.
Verksamhetsledare Framgångsrikt företagande
Tjänsten som verksamhetsledare innebär att i dialog med företrädaren från branschen och forskare inom affärsutveckling och ledarskap lyssna in behov, initiera nätverksaktiviteter och söka finansiering för kompetenshöjande insatser inom området. Vi ser gärna att sökande till tjänsten har yrkeserfarenhet inom de gröna näringarna, som egenföretagare eller företagsledare. Akademisk examen inom företagsekonomi, business management är meriterande. Som person behöver du vara drivande och äga ett engagemang för svensk livsmedels- och energiproduktion med förmåga att utveckla programmet efter av näringen uttryckta behov.
Hör av dig till oss!
Tillträde till tjänsten är omgående och projektfinansiering finns fram till och med februari 2023. Tveka inte att sända in din intresseanmälan. Vi hanterar dessa i snabb takt och kallar löpande in matchande profiler för intervju. Sänd in ditt personliga brev med CV till info@agrovast.se. Vill du veta mer om uppdraget kontakta:
Mats Emilson, VD Jens Juul, projektledare SmartAgri Ulrika Åkesson, projektledare Robust matproduktion. Du hittar våra kontaktuppgifter här >>>
Om SmartAgri
Det övergripande målet är att utveckla en innovationsplattform och mötesplats som för samman kompetens- och kunskapsområden inom IT, automation och lantbruk/biologi, och därigenom skapa bättre förutsättningar för små och medelstora teknikföretag att utveckla och testa nya smarta tekniklösningar och metoder för en intensifierad, hållbar och säker livsmedelsproduktion.
Genom stärkt samhandling mellan de innovationsstödjande aktörerna Agroväst, Science Park Skövde och RISE (enheten för jordbruk och livsmedel) kan projektet erbjuda ett bättre utvecklingsstöd till målgruppen.
Samhandling för en mer robust västsvensk matproduktion
Inom ramen för Agrovästs tematiska forsknings- och innovationsprogram initieras utvecklingsprojekt, förstudier och försök i nära samverkan med aktörer inom branschen. Samhandling för en mer robust västsvensk matproduktion är ett treårigt projekt som genom rekrytering av verksamhetsledare stärker tre av programmen: Tillväxt Trädgård Väst, Mark och vatten samt Framgångsrikt företagande. Projektet finansieras genom medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Västra Götalandsregionen.
Faktorer som påverkar inhemsk köpkraft
En studie har gjorts inom den tvärvetenskapliga institutionen för internationell handel vid Hanze University of applied sciences, Groneingen där man kunnat visa att konsumenters attityder kring lokal mat även återspeglas i deras köpkraft och betalningsvilja. EU-projektet REFRAME såg studiens resultat och beslutade 2020 att genomföra en enkät där flera länder ingick för att se vilka likheter och skillnader som fanns att finna mellan länderna.
De fem länderna som ingick var Sverige, Belgien, Tyskland, Danmark och Nederländerna. Studien visar att faktorer som påverkar inköp av lokal mat är bland annat hälsomedvetenhet, oro för miljön och ekonomin samt kvalitet och livsmedelssäkerhet. Konsumentbeteenden som styr våra inköp är bland annat baserade på värderingar, kunskap, demografi och övertygelser.
Möt konsumentens behov
Den svenska enkäten bygger på svar från konsumenter som bor i Västra Götaland. Tre viktiga faktorer lyfts fram: Synliggöra lokal mat i handelsledet, lyfta fram lokala producenter och transparens om matens ursprung. Nästan alla länder i rapporten hade med en oro för den nationella ekonomin. Genom att förstärka dessa faktorer i affärsmodeller och marknadsföring ökas förutsättningen för att möta konsumentens behov och därmed öka den lokala köpkraften.
"Det finns i Sverige allt fler gårds- och livsmedelsbutiker som säljer mat från lokala livsmedels- och råvaruproducenter även från småskaliga producenter och direkt från gårdar", säger Madeleine Vendel som under hösten producerade en film om REKO-ringar i Sverige.
Konsumenternas ökade medvetenhet gör dem mer uppmärksamma på ett ökat utbud av lokal mat. Att man tar sig tid att åka till butiker med ett bredare utbud av svensk lokalt producerad mat. Samma sak gäller också REKO-ringarna. Det är lättillgängligt och du kan handla samtidigt som du stöttar företagare i närheten där du bor. För företagaren är REKO-ringen en affärsmodell som ett exempel på korta värdekedjor för småskaliga livsmedelsproducenter.
Se filmen om REKO-ringar
Rapporten speglar synen på hur konsumenten ser på livsmedel producerat i Sverige men att man också kan öka bredden på inköpen, inte bara ägg, kött och mejeri. De andra länderna hade även med bröd, grönsaker och frukt där vi också borde ligga med i dessa inköpskategorier.
Om REFRAME
Genom projektet ”REFRAME – Towards a regional food frame” jobbar fem pilotregioner i Nordsjöområdet för att åstadkomma en bättre matchning av efterfrågan och utbud på regionalt producerad mat i varje deltagande region. Målet är att små och medelstora matproducenter genom förstärkt samverkan och samordning ska kunna erbjuda bättre anpassade kunderbjudanden och etablera lönsamma affärsförbindelser med större regionala köpare av mat. Inom ramen för den västsvenska piloten samverkar Agroväst med Lokalproducerat i Väst och Västra Götalandsregionens naturbruksförvaltning.
I LRF:s gröna näringslivsindex som introducerades under 2020 bekräftas frukt och grönsaker som vinnare i kampen om konsumentens val i butik. Alltfler konsumenter ser efter svenska alternativ i butik och trädgårdsnäringen är alltså den näring som nått störst framgång. Den visar även en god och till och med förbättrad lönsamhet under 2020.
Mot bakgrund av detta aktualiseras utmaningen i att arbeta effektivt och pricksäkert när det kommer till produktionsuppföljning och skördeprognoser. Dagens metoder är mestadels manuella, vilket innebär att de är både tids- och resurskrävande. Och det är lätt att göra felbedömningar.
Tids- och resursbesparande
Med en tekniklösning baserad på avancerade lösningar som samlar information med hjälp av drönare, kameror och bildanalys kan uppföljning, prognostisering och planering bli både mindre tidskrävande och mer tillförlitlig.
”Odlare behöver tillgång till välutvecklad, pålitlig teknik för att kunna effektivisera en bransch som är mycket personalintensiv. Ökad automatisering är en viktig pusselbit för att möta en fortsatt hög efterfrågan på svensk frukt, bär och grönsaker”, säger Anette Borgström, affärsområdeschef på Mellansvenska odlare (MOEK).
MOEK ingår i innovationsteamet som ligger bakom utvecklingen av ny teknik för mer effektiva skördeprognoser riktat till just trädgårdsnäringen. Med utgångspunkt i näringens behov i en tid av goda affärsmöjligheter har en idé av Göteborgsföretaget Solvi blivit en viktig pusselbit i att ge stöd för en fortsatt positiv tillväxt inom svensk trädgårdsodling.
Lyckade tester i kålodlingar
Flera viktiga kompetenser har bidragit till att det nu snart finns en produkt på marknaden. Förutom Solvi och MOEK har även HIR Skåne, NIBIO och RISE bidragit med viktig kompetens. Agroväst har koordinerat projektet.
”De samarbeten som skapas genom innovationsstödet EIP-Agri inom Landsbygdsprogrammet har varit värdefullt för mig som företagare inom ny teknik. Projektet har inneburit att jag har kunnat anställa fler och knyta till mig kompetenta samarbetspartners. Samtidigt bidrar vi till att spara tid och resurser hos andra företagare”, säger Igor Tihonov, VD Solvi.
Foto I Tihonov
”Testarbetet har utförts i kålodlingar där vi med hjälp av en drönare utrustade med vanlig kamera kunnat följa upp antalet plantor, plantornas storlek och hälsa. Denna information har sedan använts för att få bättre uppfattning om optimal tidpunkt för skörd, vilka skördevolymer samt vilken kvalité på kålhuvuden man kan förvänta sig, förklarar Patrick Sjöberg på NIBIO.
Tester för validering och optimering av tekniken har utförts i Skåne och Mellansverige. Innovationen lyfts fram som en av de tio häftigaste under 2020 i ATL:s artikel som nu finns i en specialutgåva från 5 december. Läs mer här:
Om innovationsprojektet och EIP-Agri
Förutom innovatören Igor Tihonov på Solvi AB har följande aktörer en viktig roll i projektets genomförande: HIR Skåne, NIBIO, MOEK, RISE och Agroväst. EIP-Agris syfte är att hjälpa lantbruket att bli mer produktivt, uthålligt och få större möjligheter att klara rådande utmaningar som tuffare konkurrens, kraftigare prissvängningar, klimatförändringar och hårdare miljökrav. Genom innovationsstödet EIP-Agri kan din idé utvecklas till innovation med finansiellt stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Kontakta gärna oss på Agroväst om hur du gör för att finna lämplig finansieringsform för utveckling av din idé.
Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel Text & Textredigering
Smart teknik konkretiserar mjuka mervärden
Det pågår idag en bredd av utvecklingsinsatser för att samla in, bearbeta och presentera lantbruksdata som skapar värde i spannmålskedjan, från odlare till butik. Vilka behov kommer uppfyllas och vilka insatser krävas av den enskilde bonden?
Frågorna diskuterades vid ett webinarium arrangerat av Agroväst i januari 2021. Fokus var beräkningar av klimatavtryck i spannmålsproduktion. Fredrik Nilsson, VD Berte Qvarn, bekräftar inledningsvis att intresset för klimatfrågorna ökar och påverkar beslut och strategier framåt för kvarnen i Halland, och för svenska spannmålsproducenter.
Mätningsteknik i spannmålskedjan
”Svenskt ursprung på svensk marknad har ett mervärde idag, mycket tack vare introduktion av Från Sverigemärkningen. Den har betytt mycket för svensk spannmålsproduktion”, menar Fredrik.
Berte Qvarn, som har Sverige som huvudsaklig marknad, arbetar aktivt med hållbarhetsfrågorna genom hela kedjan. De nyckelfaktorer som mäts idag sker efter skörd, men många intressanta nya metoder öppnar upp för analyser som ger möjlighet till justering under innevarande säsong. Exemplet proteinprognoser presenterades av Thomas Börjesson, Agroväst, där tidiga predikterade proteinnivåer kan hjälpa odlaren att fatta beslut om sen kvävegödsling. Det kan också ge stöd i hur skörden bäst planeras, vilka fält som ska väljas utifrån förväntad proteinhalt. Längre fram i kedjan kan informationen också ge stöd till spannmålshandel genom tidiga prognoser om tillgången på spannmål med särskilda proteinnivåer. Lantmännens forskningsstiftelse har gjort det möjligt att under fyra säsonger testa denna nya innovativa metod.
Internationellt testad
Nästa steg är hur vi med digital teknik kan behålla mätparametrar på enskilda partier genom spannmålskedjan. Detta är något som testats i EU-projektet Smart Agri Hubs i ett så kallat Flagship Innovation Experiment, Valued grain chain. Drivkraften från marknaden idag är att spannmålspartierna hålls så homogena som möjligt. Ju jämnare man kan nå groning och proteininnehåll desto högre värde får ett enskilt parti.
Med GrainSense har man kunnat verifiera möjligheten att redan i samband med skörd göra analyser och selektera på proteinhalt. Till detta kan man vidare koppla mjukvara från Agro Intelli som utifrån prediktering av proteinnivåer skapar en optimal logistikplan för skörden. Med deras programvara kan man följa ett enskilt spannmålsparti från fält, till vagn och vidare till silo. Med en prognosticerad proteinhalt i de olika vagnarna ges möjlighet att få homogena batcher av spannmål i silon. Skandia Elevator fortsätter att utveckla deras Grain Cloud system som ger lantbrukaren enkel uppdatering på läget i lagret av spannmål. Utgångspunkten för vidareutveckling av deras applikation är att det i flera led i kedjan efterfrågas ökad tillgång till information om batcher i lager.
Affärsmöjlighet eller risk
Vi återkommer till frågan om äganderätten av data när Dataväxts Johan Martinsson målar upp trender inom lantbruksdata. Han menar det är viktigt att användare känner förtroende för produktens säkerhet och också att man själv bestämmer vem man vill dela sin data med. Och vi förstår att det ibland tar tid när vi lyssnar till lantbrukare Torbjörn Djupmarker.
”Ny teknik sätter sig inte riktigt med en gång. Jag har ju satts att testa mycket av den nya tekniken i verkligheten". Han betonar att det värde som man förväntas uppfylla genom kundnöjdhet är ju också förknippat med en risk för producenten.
Torbjörn pekar på många frågor som behöver belysas: Vad ger värde för kunden och vilken risk utsätter man sin produkt för genom transparens? Är det praktiskt genomförbart? Och kommer bonden få ersättning för extra manuellt arbete som krävs?
Automatiserad datainsamling på plats
Torbjörn menar att vi har kommit långt på vägen när det gäller att få tekniken att fungera bra och flera av systemen kopplade till fordon och fordonsverktyg är idag automatiserade. De mjuka mervärdena har inte den självklara drivkraften för bonden idag. Mervärden behöver bäras vidare in i handelsledet och samtidigt ge återbäring till bonden. Nästa steg är att enkelt per automatik sända vidare till en elektronisk marknadsplats som till exempel Skira i Sverige där insamlade data ger en detaljerad, verifierad produktspecifikation. Dessutom kan insamlad data ge en faktabaserad och tydlig bild över produktionskostnader, till exempel genom redovisning av energiåtgång. Tester som gjorts visar att systemen fungerar och är uppbyggda på ett sätt som framåt kan ytterligare automatiseras för att kunna presentera underlag för beräkning av klimatavtryck. LUKE i Finland har inom Smart Agri Hubs arbetat fram ett spännande simuleringsverktyg där man i primärproduktionsledet enkelt kan få presenterat klimatavtryck i spannmål.
Deras produkt, Ecomodules, utgår från primärproduktionen och hur man genom att följa klimatpåverkande aktiviteter kan få relevanta, gårdsspecifika data som ger stöd för ändringar som reducerar klimatavtrycket.
Den obesvarade frågan efter webinariet är vem som lyckas lösa den gordiska knuten där ny teknik redan fungerar i praktiken: Är det konsumentens ökade betalningsvilja för livsmedel med lågt klimatavtryck eller är det myndigheter som kommer sätta en högre lägsta nivå på det som står i butikshyllan? Budskapet från dagen var tydligt: Det är viktigt att man får betalt för insatserna, det får inte bara bli ett nytt lägsta pris. Det är här en verklighetsbaserad klimatberäkning kan komma till nytta genom att man redovisar uppnådd klimatnytta genom ökad kolinlagring spår teamet från Smart Agri Hubs.
Webinariet genomfördes i samverkan med Agroväst Gröna Möten 19 januari 2021.
Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel Text och bild
Prisbelönt innovation ger bättre grovfoder
Vallen behöver vårdas väl för att säkra optimalt utbyte och hög foderkvalitet. Dagens maskiner för vallproduktion medför ofta problem med markpackning och föroreningar i fodret, vilket i sin tur kraftigt försämrar kvaliteten på ensilaget. En fullskaleprototyp av vallskördemaskinen Multiflow som möter dessa utmaningar finns nu färdig för test och demonstration.
”Jag har tillbringat många timmar i traktorn med att fundera på hur jag ska kunna minska antalet körningar i vallen och på så sätt få en högre skörd och ett riktigt bra vallfoder”, berättar lantbrukaren och innovatören Inge Karlsson som driver Hults gård i Götaälvdalen.
Vallskördemaskinen Multiflow publicerades som en av de tio hetaste innovationerna i ATL:s artikel från 10 september 2020. Per Frankelius, Linköpings Universitet kommenterar i artikeln att Sverige behöver nya maskininnovationer som detta och nya växande företag. Inge själv tar framgången på ett mer ödmjukt sätt och menar att stödet från Agroväst och RISE med finansiering från innovationsstödet EIP-Agri har varit ovärderligt.
”Den expertis som finns inom Agroväst när det gäller att finna rätt finansieringsform och samarbeten har varit nödvändig. Och utan det personliga stöd jag fått ifrån SmartAgri och RISE i form av coachning och goda råd de senaste fyra åren hade jag nog inte orkat”, menar han.
Multiflow vårdar vallen
Multiflow klarar av fem olika moment i skördearbetet - slåtter, vändning, strängläggning, direktpressning och strängluftning. Maskinens goda markföljning och unika konstruktion gör att jord, gödsel och andra föroreningar inte blandas in i fodret, samt att man inte kör i fodret. Detta förbättrar möjligheterna att få en lyckad ensilering och ett foder med högre näringsvärde och kvalitet. Den stora arbetsbredden och fasta körspår i grödan stärker förutsättningarna för långliggande vallar med en hög och jämn andel baljväxter.
Foto Anders Jangtoft
Silverbillen 2020
Och fler framgångar har nått Inge för hans satsning på utveckling av ny maskinteknik. 19 november publicerades vinnaren av Jordbrukstekniska Föreningens utmärkelse 2020. Vinnare är Inge Karlsson och Multiflow. De skriver på sin webbsida att "Multiflow är en ny svensk vallskördemaskin som ska bidra till bättre vallfoderkvalitet genom att minska körskador och nedsmutsning av foder under fälttorkningstiden”.
Om innovationsprojektet och EIP-Agri
Ingående partners är förutom innovatören Inge Karlsson och hans företag Imsson Naturteknik: Agroväst, RISE, Gothia Redskap och H-Ide Henriksson. Landsbygdsprogrammets innovationsstöd EIP-Agri syftar till att utveckla nya produkter och tjänster som stärker konkurrenskraften för jordbruk, trädgård och rennäring, samt bidrar till att nå uppsatta miljö- och klimatmål. Genom innovationsstödet kan du få stöd att utveckla din idé till innovation med finansiellt stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Kontakta gärna oss på Agroväst om hur du gör för att finna lämplig finansieringsform för utveckling av din idé.
Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel Text och redigering
Smart resursanvändning i lantbruket
Nyligen beviljades medel för ny centrumbildning för att identifiera och utveckla djurens roll för utökad livsmedelsproduktion, hållbarhet och konkurrenskraft i framtidens svenska livsmedelssystem. Agroväst har en roll i bildandet av den västsvenska noden inom SustAinimal med finansiering från Formas. Dessutom finns förhoppningar om bildandet av svenska hubben för digital teknik inom lantbruk, Smart Agtech Sweden EDIH, som ska knyta samman innovationsmiljöer som Agtech 2030, Gigacow, SmartAgri, Testbädd för digitaliserat jordbruk, Photonic Sweden och Krinova. Agroväst långa erfarenhet av ett aktivt deltagande i innovationsprojekt med det praktiska lantbrukets perspektiv i fokus bidrar till ökad hållbarhet och lönsamhet för de gröna näringarna i Västra Götaland. Vi är väl medvetna om utmaningar som behöver lyftas fram i samverkan. Nätverk och fysiska mötesplatser är viktiga kanaler för att lantbruket ska hitta goda samarbeten och kunskap som på ett smartare sätt utnyttjar resurser ur ett ekonomiskt, socialt och miljö-/klimatperspektiv.
Etiken kring data är en allt oftare nämnd bromskloss för mycket av de nya resurseffektiviserande digitala innovationerna. Det finns många mycket intressanta och smarta lösningar som kommer kunna bidra till ökad flexibilitet och lönsamhet från jord till bord och åter till jord. Många goda initiativ och stödsystem tar till vara och stöttar företag från idé till prototyp. Parallellt uppvaktas politiker i dialog och debatt för att öppna vägen för en mer heltäckande digital infrastruktur.
I DN debatt 13 november "Europas matproduktion kan säkras med ny teknik" hävdar författarna att AI och "big data" är viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för den svenska matproduktionen. Produktchef Elin Nordmark, Siemens, säger i poddcasten Framtidens industri 20 maj 2020 att livsmedelsindustrin behöver bli smartare i användandet av resurser, både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Idag, menar hon, lägger livsmedelsproducerande företag alltför mycket fokus på sitt varumärke och allt för lite på resurseffektivisering i produktion.
Agroväst stöd för innovatörer
17 november uppvaktade Jordbruksverket Näringsdepartementet med rapportunderlag som visar exempel där digitalisering kan skapa större flexibilitet och lönsamhet inom livsmedelsproduktion. Ett av dessa exempel är rapporten "Digitaliserad teknik för att främja betesdrift". Digitaliserad tillsyn kan ge en bättre djurvälfärd på individnivå. Det är stora fördelar för alla i värdekedjan om man använder elektroniska öronmärken, vilket också särskilt lyftes fram till Näringsdepartementet. Finns detta på plats kan digital teknik för olika tillämpningar från bonden via industrin och slutligen till konsumenten skapa nyttor som både ökar effektivitet och konkretiserar mervärden genom möjlighet till spårbarhet. Digital teknik för spårbarhet på gårdsnivå utvecklas även inom spannmål. Smart Agri Hubs är ett utvecklingsprojekt där man i Finland och Sverige bland annat testar införande av en spårbarhetskedja ner till gård med insamling av både produktkvalitetsdata och klimatpåverkande insatser som t ex energiåtgång vid tröskning och torkning. Agroväst är ett etablerat och uppskattat stöd för aktörer inom lantbruksinnovation och forskning kring ny digital teknik. Nyligen listade ATL de tio största lantbruksinnovationerna i september 2020 och bland dessa fanns några av de projekt som initierats och drivits av Agroväst tillsammans med hög kompetens både från näringen och forskningsinstitut.
Riktad kommunikation och rådgivning
När väl hygienfaktorer som tillgängliggör stora mängder data i värdekedjan är på plats så handlar mycket om kommunikation och rådgivning. Inom EIP-Agri innovationsstöd har många digitala tjänster, metoder och produkter konkretiserats, testats och validerats. Agroväst har bland annat genom innovationsplattformen SmartAgri gett viktigt stöd till bildandet av innovationsgrupper för digitala lösningar för t ex högre och jämnare köttkvalitet, arbetsmiljö i stallar och ogräshantering i spannmålsodling. De projekt som kontinuerligt omvärderat sin marknadsanalys och haft en löpande kontakt med en tänkt målgrupp verkar komma längst inom ramarna för innovationsstödet. Att se nyttan av riktad kommunikation till en väl definierad målgrupp när det handlar om, som i många fall, komplex teknik är en viktig pusselbit. Därtill samverka med marknadsaktörer och rådgivningsaktörer för att synliggöra lösningen i rätt sammanhang. Här behövs mötesplatser där utrymme ges för erfarenhetsutbyte samt dialog med innovatörer och forskare.
Agroväst uppdrag är bland annat att aktivt förmedla kunskap baserad på forskning, ny teknik och framgångsrika metoder som möter aktuella behov och utmaningar inom de gröna näringarna. Agroväst har genom Gröna Möten lång erfarenhet av att bygga lokala, engagerade nätverk med moderna möten som riktar sig speciellt till företagare inom de gröna näringarna.
Kontakt gärna oss för att testa din innovationsidé och ge tips om aktuella teman att lyfta i kommande kunskapsspridande aktiviteter. Vi som arbetar på Agroväst hittar du här >>>
