Faktorer som påverkar inhemsk köpkraft

En studie har gjorts inom den tvärvetenskapliga institutionen för internationell handel vid Hanze University of applied sciences, Groneingen där man kunnat visa att konsumenters attityder kring lokal mat även återspeglas i deras köpkraft och betalningsvilja. EU-projektet REFRAME såg studiens resultat och beslutade 2020 att genomföra en enkät där flera länder ingick för att se vilka likheter och skillnader som fanns att finna mellan länderna.

De fem länderna som ingick var Sverige, Belgien, Tyskland, Danmark och Nederländerna. Studien visar att faktorer som påverkar inköp av lokal mat är bland annat hälsomedvetenhet, oro för miljön och ekonomin samt kvalitet och livsmedelssäkerhet. Konsumentbeteenden som styr våra inköp är bland annat baserade på värderingar, kunskap, demografi och övertygelser.

Möt konsumentens behov

Den svenska enkäten bygger på svar från konsumenter som bor i Västra Götaland. Tre viktiga faktorer lyfts fram: Synliggöra lokal mat i handelsledet, lyfta fram lokala producenter och transparens om matens ursprung. Nästan alla länder i rapporten hade med en oro för den nationella ekonomin. Genom att förstärka dessa faktorer i affärsmodeller och marknadsföring ökas förutsättningen för att möta konsumentens behov och därmed öka den lokala köpkraften.

"Det finns i Sverige allt fler gårds- och livsmedelsbutiker som säljer mat från lokala livsmedels- och råvaruproducenter även från småskaliga producenter och direkt från gårdar", säger Madeleine Vendel som under hösten producerade en film om REKO-ringar i Sverige.

Konsumenternas ökade medvetenhet gör dem mer uppmärksamma på ett ökat utbud av lokal mat. Att man tar sig tid att åka till butiker med ett bredare utbud av svensk lokalt producerad mat. Samma sak gäller också REKO-ringarna. Det är lättillgängligt och du kan handla samtidigt som du stöttar företagare i närheten där du bor. För företagaren är REKO-ringen en affärsmodell som ett exempel på korta värdekedjor för småskaliga livsmedelsproducenter.

Rapporten speglar synen på hur konsumenten ser på livsmedel producerat i Sverige men att man också kan öka bredden på inköpen, inte bara ägg, kött och mejeri. De andra länderna hade även med bröd, grönsaker och frukt där vi också borde ligga med i dessa inköpskategorier.

Om REFRAME

Genom projektet ”REFRAME – Towards a regional food frame” jobbar fem pilotregioner i Nordsjöområdet för att åstadkomma en bättre matchning av efterfrågan och utbud på regionalt producerad mat i varje deltagande region. Målet är att små och medelstora matproducenter genom förstärkt samverkan och samordning ska kunna erbjuda bättre anpassade kunderbjudanden och etablera lönsamma affärsförbindelser med större regionala köpare av mat. Inom ramen för den västsvenska piloten samverkar Agroväst med Lokalproducerat i Väst och Västra Götalandsregionens naturbruksförvaltning.

https://agrovast.se/eu-projekt/reframe-towards-a-regional-food-frame/

https://northsearegion.eu/reframe/online-resource-centre/regional-organization-in-a-cooperative-structure/reko-ring-vs2/

rapport-reko-rings_updated-201125 Ladda ner

Affärsdriven innovation för trädgårdsodlare

I LRF:s gröna näringslivsindex som introducerades under 2020 bekräftas frukt och grönsaker som vinnare i kampen om konsumentens val i butik. Alltfler konsumenter ser efter svenska alternativ i butik och trädgårdsnäringen är alltså den näring som nått störst framgång. Den visar även en god och till och med förbättrad lönsamhet under 2020.

Mot bakgrund av detta aktualiseras utmaningen i att arbeta effektivt och pricksäkert när det kommer till produktionsuppföljning och skördeprognoser. Dagens metoder är mestadels manuella, vilket innebär att de är både tids- och resurskrävande. Och det är lätt att göra felbedömningar.

Tids- och resursbesparande

Med en tekniklösning baserad på avancerade lösningar som samlar information med hjälp av drönare, kameror och bildanalys kan uppföljning, prognostisering och planering bli både mindre tidskrävande och mer tillförlitlig.

”Odlare behöver tillgång till välutvecklad, pålitlig teknik för att kunna effektivisera en bransch som är mycket personalintensiv. Ökad automatisering är en viktig pusselbit för att möta en fortsatt hög efterfrågan på svensk frukt, bär och grönsaker”, säger Anette Borgström, affärsområdeschef på Mellansvenska odlare (MOEK).

MOEK ingår i innovationsteamet som ligger bakom utvecklingen av ny teknik för mer effektiva skördeprognoser riktat till just trädgårdsnäringen. Med utgångspunkt i näringens behov i en tid av goda affärsmöjligheter har en idé av Göteborgsföretaget Solvi blivit en viktig pusselbit i att ge stöd för en fortsatt positiv tillväxt inom svensk trädgårdsodling.

Lyckade tester i kålodlingar

Flera viktiga kompetenser har bidragit till att det nu snart finns en produkt på marknaden. Förutom Solvi och MOEK har även HIR Skåne, NIBIO och RISE bidragit med viktig kompetens. Agroväst har koordinerat projektet.

”De samarbeten som skapas genom innovationsstödet EIP-Agri inom Landsbygdsprogrammet har varit värdefullt för mig som företagare inom ny teknik. Projektet har inneburit att jag har kunnat anställa fler och knyta till mig kompetenta samarbetspartners. Samtidigt bidrar vi till att spara tid och resurser hos andra företagare”, säger Igor Tihonov, VD Solvi.

”Testarbetet har utförts i kålodlingar där vi med hjälp av en drönare utrustade med vanlig kamera kunnat följa upp antalet plantor, plantornas storlek och hälsa. Denna information har sedan använts för att få bättre uppfattning om optimal tidpunkt för skörd, vilka skördevolymer samt vilken kvalité på kålhuvuden man kan förvänta sig, förklarar Patrick Sjöberg på NIBIO.

Tester för validering och optimering av tekniken har utförts i Skåne och Mellansverige. Innovationen lyfts fram som en av de tio häftigaste under 2020 i ATL:s artikel som nu finns i en specialutgåva från 5 december. Läs mer här:

Om innovationsprojektet och EIP-Agri

Förutom innovatören Igor Tihonov på Solvi AB har följande aktörer en viktig roll i projektets genomförande: HIR Skåne, NIBIO, MOEK, RISE och Agroväst. EIP-Agris syfte är att hjälpa lantbruket att bli mer produktivt, uthålligt och få större möjligheter att klara rådande utmaningar som tuffare konkurrens, kraftigare prissvängningar, klimatförändringar och hårdare miljökrav. Genom innovationsstödet EIP-Agri kan din idé utvecklas till innovation med finansiellt stöd från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Kontakta gärna oss på Agroväst om hur du gör för att finna lämplig finansieringsform för utveckling av din idé. 

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Text & Textredigering

Smart teknik konkretiserar mjuka mervärden

Det pågår idag en bredd av utvecklingsinsatser för att samla in, bearbeta och presentera lantbruksdata som skapar värde i spannmålskedjan, från odlare till butik. Vilka behov kommer uppfyllas och vilka insatser krävas av den enskilde bonden?

Frågorna diskuterades vid ett webinarium arrangerat av Agroväst i januari 2021. Fokus var beräkningar av klimatavtryck i spannmålsproduktion. Fredrik Nilsson, VD Berte Qvarn, bekräftar inledningsvis att intresset för klimatfrågorna ökar och påverkar beslut och strategier framåt för kvarnen i Halland, och för svenska spannmålsproducenter.

Mätningsteknik i spannmålskedjan

”Svenskt ursprung på svensk marknad har ett mervärde idag, mycket tack vare introduktion av Från Sverigemärkningen. Den har betytt mycket för svensk spannmålsproduktion”, menar Fredrik.

Berte Qvarn, som har Sverige som huvudsaklig marknad, arbetar aktivt med hållbarhetsfrågorna genom hela kedjan. De nyckelfaktorer som mäts idag sker efter skörd, men många intressanta nya metoder öppnar upp för analyser som ger möjlighet till justering under innevarande säsong. Exemplet proteinprognoser presenterades av Thomas Börjesson, Agroväst, där tidiga predikterade proteinnivåer kan hjälpa odlaren att fatta beslut om sen kvävegödsling. Det kan också ge stöd i hur skörden bäst planeras, vilka fält som ska väljas utifrån förväntad proteinhalt. Längre fram i kedjan kan informationen också ge stöd till spannmålshandel genom tidiga prognoser om tillgången på spannmål med särskilda proteinnivåer. Lantmännens forskningsstiftelse har gjort det möjligt att under fyra säsonger testa denna nya innovativa metod.

Internationellt testad

Nästa steg är hur vi med digital teknik kan behålla mätparametrar på enskilda partier genom spannmålskedjan. Detta är något som testats i EU-projektet Smart Agri Hubs i ett så kallat Flagship Innovation Experiment, Valued grain chain. Drivkraften från marknaden idag är att spannmålspartierna hålls så homogena som möjligt. Ju jämnare man kan nå groning och proteininnehåll desto högre värde får ett enskilt parti.

Med GrainSense har man kunnat verifiera möjligheten att redan i samband med skörd göra analyser och selektera på proteinhalt. Till detta kan man vidare koppla mjukvara från Agro Intelli som utifrån prediktering av proteinnivåer skapar en optimal logistikplan för skörden. Med deras programvara kan man följa ett enskilt spannmålsparti från fält, till vagn och vidare till silo. Med en prognosticerad proteinhalt i de olika vagnarna ges möjlighet att få homogena batcher av spannmål i silon. Skandia Elevator fortsätter att utveckla deras Grain Cloud system som ger lantbrukaren enkel uppdatering på läget i lagret av spannmål. Utgångspunkten för vidareutveckling av deras applikation är att det i flera led i kedjan efterfrågas ökad tillgång till information om batcher i lager.

Affärsmöjlighet eller risk

Vi återkommer till frågan om äganderätten av data när Dataväxts Johan Martinsson målar upp trender inom lantbruksdata. Han menar det är viktigt att användare känner förtroende för produktens säkerhet och också att man själv bestämmer vem man vill dela sin data med. Och vi förstår att det ibland tar tid när vi lyssnar till lantbrukare Torbjörn Djupmarker.

”Ny teknik sätter sig inte riktigt med en gång. Jag har ju satts att testa mycket av den nya tekniken i verkligheten".
Han betonar att det värde som man förväntas uppfylla genom kundnöjdhet är ju också förknippat med en risk för producenten.

Torbjörn pekar på många frågor som behöver belysas: Vad ger värde för kunden och vilken risk utsätter man sin produkt för genom transparens? Är det praktiskt genomförbart? Och kommer bonden få ersättning för extra manuellt arbete som krävs?

Automatiserad datainsamling på plats

Torbjörn menar att vi har kommit långt på vägen när det gäller att få tekniken att fungera bra och flera av systemen kopplade till fordon och fordonsverktyg är idag automatiserade. De mjuka mervärdena har inte den självklara drivkraften för bonden idag. Mervärden behöver bäras vidare in i handelsledet och samtidigt ge återbäring till bonden. Nästa steg är att enkelt per automatik sända vidare till en elektronisk marknadsplats som till exempel Skira i Sverige där insamlade data ger en detaljerad, verifierad produktspecifikation. Dessutom kan insamlad data ge en faktabaserad och tydlig bild över produktionskostnader, till exempel genom redovisning av energiåtgång. Tester som gjorts visar att systemen fungerar och är uppbyggda på ett sätt som framåt kan ytterligare automatiseras för att kunna presentera underlag för beräkning av klimatavtryck. LUKE i Finland har inom Smart Agri Hubs arbetat fram ett spännande simuleringsverktyg där man i primärproduktionsledet enkelt kan få presenterat klimatavtryck i spannmål.

Deras produkt, Ecomodules, utgår från primärproduktionen och hur man genom att följa klimatpåverkande aktiviteter kan få relevanta, gårdsspecifika data som ger stöd för ändringar som reducerar klimatavtrycket.

Den obesvarade frågan efter webinariet är vem som lyckas lösa den gordiska knuten där ny teknik redan fungerar i praktiken: Är det konsumentens ökade betalningsvilja för livsmedel med lågt klimatavtryck eller är det myndigheter som kommer sätta en högre lägsta nivå på det som står i butikshyllan? Budskapet från dagen var tydligt: Det är viktigt att man får betalt för insatserna, det får inte bara bli ett nytt lägsta pris. Det är här en verklighetsbaserad klimatberäkning kan komma till nytta genom att man redovisar uppnådd klimatnytta genom ökad kolinlagring spår teamet från Smart Agri Hubs.

Webinariet genomfördes i samverkan med Agroväst Gröna Möten 19 januari 2021.

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Text och bild

Prisbelönt innovation ger bättre grovfoder

Vallen behöver vårdas väl för att säkra optimalt utbyte och hög foderkvalitet. Dagens maskiner för vallproduktion medför ofta problem med markpackning och föroreningar i fodret, vilket i sin tur kraftigt försämrar kvaliteten på ensilaget. En fullskaleprototyp av vallskördemaskinen Multiflow som möter dessa utmaningar finns nu färdig för test och demonstration.

”Jag har tillbringat många timmar i traktorn med att fundera på hur jag ska kunna minska antalet körningar i vallen och på så sätt få en högre skörd och ett riktigt bra vallfoder”, berättar lantbrukaren och innovatören Inge Karlsson som driver Hults gård i Götaälvdalen.

Vallskördemaskinen Multiflow publicerades som en av de tio hetaste innovationerna i ATL:s artikel från 10 september 2020. Per Frankelius, Linköpings Universitet kommenterar i artikeln att Sverige behöver nya maskininnovationer som detta och nya växande företag. Inge själv tar framgången på ett mer ödmjukt sätt och menar att stödet från Agroväst och RISE med finansiering från innovationsstödet EIP-Agri har varit ovärderligt.

”Den expertis som finns inom Agroväst när det gäller att finna rätt finansieringsform och samarbeten har varit nödvändig. Och utan det personliga stöd jag fått ifrån SmartAgri och RISE i form av coachning och goda råd de senaste fyra åren hade jag nog inte orkat”, menar han.

Multiflow vårdar vallen

Multiflow klarar av fem olika moment i skördearbetet - slåtter, vändning, strängläggning, direktpressning och strängluftning. Maskinens goda markföljning och unika konstruktion gör att jord, gödsel och andra föroreningar inte blandas in i fodret, samt att man inte kör i fodret. Detta förbättrar möjligheterna att få en lyckad ensilering och ett foder med högre näringsvärde och kvalitet. Den stora arbetsbredden och fasta körspår i grödan stärker förutsättningarna för långliggande vallar med en hög och jämn andel baljväxter.   

Foto Anders Jangtoft

Silverbillen 2020

Och fler framgångar har nått Inge för hans satsning på utveckling av ny maskinteknik. 19 november publicerades vinnaren av Jordbrukstekniska Föreningens utmärkelse 2020. Vinnare är Inge Karlsson och Multiflow. De skriver på sin webbsida att "Multiflow är en ny svensk vallskördemaskin som ska bidra till bättre vallfoderkvalitet genom att minska körskador och nedsmutsning av foder under fälttorkningstiden”.

Om innovationsprojektet och EIP-Agri

Ingående partners är förutom innovatören Inge Karlsson och hans företag Imsson Naturteknik:  Agroväst, RISE, Gothia Redskap och H-Ide Henriksson. Landsbygdsprogrammets innovationsstöd EIP-Agri syftar till att utveckla nya produkter och tjänster som stärker konkurrenskraften för jordbruk, trädgård och rennäring, samt bidrar till att nå uppsatta miljö- och klimatmål. Genom innovationsstödet kan du få stöd att utveckla din idé till innovation med finansiellt stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Kontakta gärna oss på Agroväst om hur du gör för att finna lämplig finansieringsform för utveckling av din idé. 

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Text och redigering

Smart resursanvändning i lantbruket

Nyligen beviljades medel för ny centrumbildning för att identifiera och utveckla djurens roll för utökad livsmedelsproduktion, hållbarhet och konkurrenskraft i framtidens svenska livsmedelssystem. Agroväst har en roll i bildandet av den västsvenska noden inom SustAinimal med finansiering från Formas. Dessutom finns förhoppningar om bildandet av svenska hubben för digital teknik inom lantbruk, Smart Agtech Sweden EDIH, som ska knyta samman innovationsmiljöer som Agtech 2030, Gigacow, SmartAgri, Testbädd för digitaliserat jordbruk, Photonic Sweden och Krinova. Agroväst långa erfarenhet av ett aktivt deltagande i innovationsprojekt med det praktiska lantbrukets perspektiv i fokus bidrar till ökad hållbarhet och lönsamhet för de gröna näringarna i Västra Götaland. Vi är väl medvetna om utmaningar som behöver lyftas fram i samverkan. Nätverk och fysiska mötesplatser är viktiga kanaler för att lantbruket ska hitta goda samarbeten och kunskap som på ett smartare sätt utnyttjar resurser ur ett ekonomiskt, socialt och miljö-/klimatperspektiv.

Etiken kring data är en allt oftare nämnd bromskloss för mycket av de nya resurseffektiviserande digitala innovationerna. Det finns många mycket intressanta och smarta lösningar som kommer kunna bidra till ökad flexibilitet och lönsamhet från jord till bord och åter till jord. Många goda initiativ och stödsystem tar till vara och stöttar företag från idé till prototyp. Parallellt uppvaktas politiker i dialog och debatt för att öppna vägen för en mer heltäckande digital infrastruktur.

I DN debatt 13 november "Europas matproduktion kan säkras med ny teknik" hävdar författarna att AI och "big data" är viktiga verktyg för att skapa förutsättningar för den svenska matproduktionen. Produktchef Elin Nordmark, Siemens, säger i poddcasten Framtidens industri 20 maj 2020 att livsmedelsindustrin behöver bli smartare i användandet av resurser, både ur ett ekonomiskt perspektiv och ur ett miljö- och hållbarhetsperspektiv. Idag, menar hon, lägger livsmedelsproducerande företag alltför mycket fokus på sitt varumärke och allt för lite på resurseffektivisering i produktion.

Agroväst stöd för innovatörer

17 november uppvaktade Jordbruksverket Näringsdepartementet med rapportunderlag som visar exempel där digitalisering kan skapa större flexibilitet och lönsamhet inom livsmedelsproduktion. Ett av dessa exempel är rapporten "Digitaliserad teknik för att främja betesdrift". Digitaliserad tillsyn kan ge en bättre djurvälfärd på individnivå. Det är stora fördelar för alla i värdekedjan om man använder elektroniska öronmärken, vilket också särskilt lyftes fram till Näringsdepartementet. Finns detta på plats kan digital teknik för olika tillämpningar från bonden via industrin och slutligen till konsumenten skapa nyttor som både ökar effektivitet och konkretiserar mervärden genom möjlighet till spårbarhet. Digital teknik för spårbarhet på gårdsnivå utvecklas även inom spannmål. Smart Agri Hubs är ett utvecklingsprojekt där man i Finland och Sverige bland annat testar införande av en spårbarhetskedja ner till gård med insamling av både produktkvalitetsdata och klimatpåverkande insatser som t ex energiåtgång vid tröskning och torkning. Agroväst är ett etablerat och uppskattat stöd för aktörer inom lantbruksinnovation och forskning kring ny digital teknik. Nyligen listade ATL de tio största lantbruksinnovationerna i september 2020 och bland dessa fanns några av de projekt som initierats och drivits av Agroväst tillsammans med hög kompetens både från näringen och forskningsinstitut.

Riktad kommunikation och rådgivning

När väl hygienfaktorer som tillgängliggör stora mängder data i värdekedjan är på plats så handlar mycket om kommunikation och rådgivning. Inom EIP-Agri innovationsstöd har många digitala tjänster, metoder och produkter konkretiserats, testats och validerats. Agroväst har bland annat genom innovationsplattformen SmartAgri gett viktigt stöd till bildandet av innovationsgrupper för digitala lösningar för t ex högre och jämnare köttkvalitet, arbetsmiljö i stallar och ogräshantering i spannmålsodling. De projekt som kontinuerligt omvärderat sin marknadsanalys och haft en löpande kontakt med en tänkt målgrupp verkar komma längst inom ramarna för innovationsstödet. Att se nyttan av riktad kommunikation till en väl definierad målgrupp när det handlar om, som i många fall, komplex teknik är en viktig pusselbit. Därtill samverka med marknadsaktörer och rådgivningsaktörer för att synliggöra lösningen i rätt sammanhang. Här behövs mötesplatser där utrymme ges för erfarenhetsutbyte samt dialog med innovatörer och forskare.

Agroväst uppdrag är bland annat att aktivt förmedla kunskap baserad på forskning, ny teknik och framgångsrika metoder som möter aktuella behov och utmaningar inom de gröna näringarna. Agroväst har genom Gröna Möten lång erfarenhet av att bygga lokala, engagerade nätverk med moderna möten som riktar sig speciellt till företagare inom de gröna näringarna.

Kontakt gärna oss för att testa din innovationsidé och ge tips om aktuella teman att lyfta i kommande kunskapsspridande aktiviteter. Vi som arbetar på Agroväst hittar du här >>>

Ulrika Åkesson
Agroväst Livsmedel

Innovativa förpackningslösningar blir film

Det är viktigt att noggrant välja inte bara förpackning utifrån butikskommunikation och produktsäkerhet. Hållbarhetsperspektivet där hänsyn tas till klimat- och miljöpåverkan genom värdekedjan är allt oftare högt prioriterat hos livsmedelsproducenters kunder och konsumenter. Detta är en utmaning för småskalig livsmedelsproduktion som står inför en uppskalning när efterfrågan ökar på regionalt producerade livsmedel.

Detta tema var högst aktuellt redan vintern 2019 i dialog som fördes med småskaliga livsmedelsproducenter i Västra Götaland och satsningen på kompetenshöjande insatser inom EU-projektet Affärsboosten - samverkan för mer regional mat. Ett virus satte stopp för genomförandet. Kompetensteamet inom Affärsboostens del Uppskalning tillsammans med Agroväst Gröna Möten såg ett viktigt värde i att nå ut med information och kunskap på annat sätt. Det resulterade i en film om framtidens livsmedelsförpackningar.

Marcus Nyström och Jens Juul, Affärsboosten

"Det gäller att se till helheten inför en investering och välja lösning som för varje process bäst uppfyller kraven på en säker och hållbar produkt. De tydliga kraven från svensk handel om att all plast i butik ska vara 100% återvinningsbar år 2030 gör frågan om val av förpackning högaktuell", säger Marcus Nyström, VD Lokalproducerat i Väst.

"Med tydliga mål om reducering av mängden fossil plats och styrning mot ökad plaståtervinning inom EU menar vi att ska man behålla sin plats på marknaden och hänga med i konkurrensen behöver livsmedelsproducenterna ta aktiv del av pågående forskning och innovation inom området.", säger Jens Juul, Agroväst, en av kompetensteamet i Affärsboosten.

"Att producera film när fysisk kunskapsträff uteblev var helt rätt när vi nu ser resultatet. Genom dialog med fler kunskapsbärare i vår region har vi kunnat bidra med en bredare bild på temat framtidens förpackningar. Filmen är tänkt att inspirera till att söka mer kunskap när man står inför uppskalning", säger Ulrika Åkesson, Agroväst Gröna Möten.

Ulrika Åkesson, Agroväst Gröna Möten och Hanna Paradis, Science Park Johanneberg

Fler intressanta medverkande bidrar till kunskap i filmen. Förutom Affärsboostens kompetensteam medverkar IDC Skövde, Science Park Johanneberg Göteborg och Paper Province Karlstad. Dessutom har Agroväst Gröna Möten genomfört intervjuer med marknadsaktörer inför och efter filmen producerats.

Om Affärsboosten

Den växande efterfrågan på regionala livsmedel ger goda möjligheter till nya affärer för dig som producerar mat lokalt, från råvara till förädlad livsmedelsprodukt. Vi har samlat viktig kompetens för dig som är beredd att ta steget framåt, uppåt med sikte att möta kunders behov och samtidigt öka din egen konkurrenskraft och lönsamhet – vi kallar det för AFFÄRSBOOSTEN. Lokalproducerat i Väst erbjuder tillsammans med Agroväst och Länsstyrelsen Västra Götaland verksamhetsstöd inom processteknik, marknadsföring och affärsutveckling genom gruppaktiviteter, enskild rådgivning och riktade insatser. Projektet möjliggörs genom finansiering från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Om Agroväst Gröna Möten

Agroväst Gröna Möten förmedlar aktivt kunskap baserad på forskning, ny teknik och framgångsrika metoder som möter aktuella behov och utmaningar inom de gröna näringarna. Fokus för kunskapsspridning är i samverkan arrangerade fysiska möten lokalt genom noder i Skaraborg, Sjuhärad, Fyrbodal och Halland, kompletterat med riktad digital kommunikation. Mötesplatsen drivs i projektform med finansiering från europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), Västra Götalandsregionen, Region Halland och LRF.

Ulrika Åkesson, Agroväst

Så skapar vi ett svenskt lantbruk i framkant

Den 13 november lyfts viktiga framtidsfrågor för svenskt lantbruk i DN Debatt. Bakom artikeln står Agroväst tillsammans med en mängd andra aktörer inom lantbruks-Sverige.

”Vi vill med artikeln visa att vi vill göra en kraftsamling för att minska gapet mellan teknikutveckling och tillämpningen inom lantbruket. Vi vill bidra till att västsvenskt lantbruk fortsatt ligger i framkant när det gäller implementering av tekniska lösningar som ökar konkurrens- och attraktionskraft för svensk livsmedels- och energiproduktion. Vi ser ett värde i att digitaliseringsinitiativ kopplat till lantbruk samordnas. Med en gemensam digital innovationshubb ökar vi bredden av starka nätverk inom både teknikutveckling och näringsliv”.
Mats Emilson, VD Agroväst

Länk till DN Debatt 2020-11-13:

https://www.dn.se/debatt/europas-matproduktion-kan-sakras-med-ny-teknik/

Svenskt lantbruk lyfts ofta som ett föredöme i andra länder när det kommer till teknisk nivå och djuromsorg. En studie från OECD visar samtidigt att Sveriges lantbruksnäring tappar konkurrenskraft (OECD Food and Agricultural Reviews: Innovation, Agricultural Productivity and Sustainability in Sweden, 2018). Innovationstakten är ändå hög i landet, även vad gäller ny teknik riktad till gröna näringar. Genom att minska detta gap skapas förutsättningar för ett lantbruk i framkant.

OM SMART AGTECH SWEDEN EDIH

EU avser att under de kommande åren göra en stor satsning på att stödja den digitala omvandlingen i Europa. En del i detta är att etablera så kallade European Digital Innovation Hubs (EDIH) runt om i Europa. För att ta vara på denna möjlighet har Agroväst tillsammans med ett flertal samarbetspartners i Sverige samlats kring ett gemensamt initiativ för att forma en EDIH för svenskt lantbruk.

Den 23 oktober kom det glädjande beskedet från Vinnova att de ställer sig bakom vårt initiativ. Det innebär att vi kommer att få möjlighet att i konkurrens med initiativ från övriga Europa söka medel från EU-kommissionen för att forma en digital innovationshubb. En hubb som ska underlätta införandet av digitala tjänster och teknik hos såväl lantbruksföretag, såsom företag som levererar produkter och tjänster till det svenska lantbruket.

Hubben, men namnet Smart Agtech Sweden EDIH, ska knyta samman innovationsmiljöer såsom Agtech 2030, Gigacow, SmartAgri, Testbädd för digitaliserat jordbruk, Photonic Sweden och Krinova – koordinerade av aktörer som Agroväst, RISE, Linköpings universitet, Innovation Skåne och SLU, och verka genom regionala noder. Bland annat genom Agroväst och SmartAgri som tillsammans med SLU, RISE och Science Park Skövde är tänkta att utgöra noden i Västsverige.

OM SMARTAGRI

SmartAgri verkar som en innovationsplattform och mötesplats som för samman kompetens- och kunskapsområden inom IT, automation och lantbruk/biologi, och ger konkret och handfast stöd till små och medelstora teknikföretag som vill utveckla och testa nya smarta tekniklösningar och metoder för en intensifierad, hållbar och säker livsmedelsproduktion. SmartAgri söker samarbeten såväl regionalt, nationellt och internationellt. och tillsammans med olika partners skapar vi värdefulla projekt för branschen. Samverkansinitiativet Smart Agtech Sweden EDIH är ett exempel på arbete. SmartAgri drivs av Agroväst Livsmedel tillsammans med Science Park Skövde och RISE.

Vill du veta mer om SmartAgri eller Smart Agtech Sweden EDIH, kontakta:

Jens Juul, projektledare 0761 – 078172
Kristina Anderback, projektutveckling och finansiering 0705–166116

Hästen främjar hälsa

Hästnäringen växer från år till år och just i Västra Götaland räknar man med att det finns 56 400 hästar. Näringen har en sysselsättning på 2 500 helårsarbeten med en direkt omsättning på 4,2 miljarder svenska kronor (varav spel 1,2 miljarder). LRF satsar under 2020 på att synliggöra affärsmöjligheter och bygga nätverk för yrkesverksamma hästföretagare under projektledning av Petra Wirtberg, hästentreprenör med lång erfarenhet av att driva egen hästverksamhet. Till vardags arbetar Petra som företagsutvecklare inom LRF Västra Götaland. I samarbete med Agroväst Gröna Möten arrangerade LRF i september en workshop för att lyfta fram hästunderstödda insatser som en möjlig väg att utveckla landsbygdsbaserade tjänster.

One-healthperspektivet

Hästen som resurs inom vård och omsorg är sedan länge ett beprövat koncept. Trots detta är det ett tjänsteutbud som bygger på enstaka skickliga team av yrkesutövare. Det krävs nämligen, som i alla djurunderstödda insatser, flera kompetenser i samarbete för ett fungerande vårderbjudande, till exempel fysioterapeut, beteendevetare och hästskötare. Sveriges Lantbruksuniversitet pekar på många anledningar till att forska inom området och Lena Lidfors förklarade universitetets paraplysatsning genom ett helhetsperspektiv där samspelet mellan människor, djur och natur är i fokus.

Lena Lidfors är programchef inom SLU Framtidens djur, natur och hälsa (Future One Health från 1 januari 20201). Relationer mellan sällskapsdjur och människor är en bidragande faktor till människors psykiska och fysiska välmående och djurs betydelse inom vård och omsorg har en positiv effekt på människors psykiska välmående. Det är väsentligt att föra en forskningsdialog kring effekterna av att människor och djur förflyttar sig över jordklotet och bidrar till nya risker för smittspridning. Coronapandemin aktualiserar de så kallade zoonoserna, överföring av smittämnen mellan djur och människor.

Intresse bland hästföretagare

Många hästföretagare är nyfikna på vad hästunderstödda insatser är och hur man kan utveckla tjänster inom området. Workshopen belyste både möjligheter, fallgropar och utmaningar i en satsning på tjänster med kommunal och regional vård som kundbas. Fyrtiotalet deltagare fick en god bakgrundsbild utifrån forskningsläget med kompletterande erfarenheter från de som drivit och utvecklat hästunderstödda insatser som kommersiell tjänst. Margareta Håkanson från organisationen för hästunderstödda insatser menar att trots att man hållit på under så lång tid i Sverige syns verksamheten knappt på kartan. När det gäller forskning och utveckling av landsbygdsföretag är Norge och Holland länder som nämns som föregångsländer.
Ett sätt att komma vidare är just att skapa bredare nätverk av företagare med vårdkompetens som kan samarbeta och påverka att till exempel utlysningar formas så det öppnar upp även för de gröna vårdtjänsterna.

Hästen gör gott för både kropp och själ

Djuren hjälper oss reglera ner stressnivån. Margareta förklarar att hästen som riddjur har en unik förmåga att påverka vår hälsa. Den hjälper oss bland annat att träna kroppsbalansen. Den ökar vår kroppsmedvetenhet eftersom många delar av kroppen samspelar vid ridning. Förutom de rent fysiologiska förutsättningarna bidrar hästen till människors förbättrade mentala och emotionella hälsa. Detta gör hästen högst användbar inom rehabilitering. Margareta påpekar vikten av en duktig hästskötare med god kännedom om sina egna hästar. Hästens egna tecken på stress är mycket sublima. Här krävs erfarenhet och lyhördhet för att samspelet ska fungera på ett sätt som gör att både djur och människa mår bra.

Åter till temat för dagen, vilka affärsmöjligheter finns för yrkesverksamma hästföretagare? Det är komplicerat och kräver långsiktighet att lyckas kommersialisera tjänster som vänder sig till kommunal vård- och omsorg. Under dagen framhölls att det finns närliggande hästaktiviteter som kan främja människors hälsa utan att vara kopplade till avtal eller tillståndsplikt. Människor med olika funktionsnedsättningar kan ha stor nytta av aktiviteter med häst som bas. Det ger både mental och fysisk träning som stärker färdigheter och självkänsla hos många och här kan man även vända sig en bredare allmänhet, menar Jeanette Kobilsek, som driver Stallyckan i Mark. Jeanette gav deltagarna en avskalad bild av vardagen av att driva ett hästföretag baserat på hästunderstödda insatser. Det har varit en lång resa att nå dit hon och hennes medarbetare är idag. Här arbetar man framför allt som privat utförare av daglig verksamhet, men också som en extra resurs för skolan där elever tillfälligt kan få stöd som stärker självförtroende och självkänsla samt bidrar till lust att lära. Ett inspirerande exempel på företag som tagit steget och nått framgång.

Här är några länkar där du kan läsa mer om hästunderstödda insatser:

https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/vastra-gotaland/2020/10/hastnaringen-vaxlar-upp-i-vastra-gotaland/

https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/slu-framtidens-djur-natur-och-halsa/temaomraden/djurs-och-naturs-betydelse1/manniska-djur/hast-manniska/

http://www.stallyckan-mark.se/hem/

Ulrika Åkesson, Agroväst Gröna Möten
Text och foto

Agroväst som klustermotor för västsvenskt lantbruk

Sedan 1992 har Agroväst haft uppdraget att identifiera och konkretisera behov och utmaningar inom de gröna näringarna i Västsverige. Detta genom sju forsknings- och innovationsprogram som i direkt samverkan med näringen leder och initierar projekt som ger ny kunskap till lantbruket. 2020 blir ett annorlunda år som på olika sätt utmanar och stärker oss i vårt uppdrag.

"Även vi i Västsverige har många saker att förhålla oss till när vi nu går emot en ny period för de europeiska jordbruksstöden. Västra Götalandsregionen arbetar just nu på den nya regionutvecklingsplanen som kommer visa vägen för flera år framåt. Tillsammans med andra satsar vi målmedvetet på att skapa goda förutsättningar för den regionala livsmedels- och energiproduktionen, att den ska bli lönsam och hållbar för de gröna företagen", säger Agroväst VD Mats Emilson. "Agroväst stärks genom nya, viktiga samarbeten och genom att vi knyter till oss viktig kompetens för att möta behoven och genomföra våra uppdrag effektivt med hög kvalitet".

Nya medarbetare

Sedan september arbetar Maria Hjortmark för Agroväst i Interreg ÖKS-projektet Green Valleys. Hon är också projektledare för samverkansprojektet Affärsboosten. Maria har sin bakgrund inom energiområdet med stadiga fötter i lantbruket. Med sina tidigare uppdrag inom till exempel Biototal tillför hon i Green Valleys både god kunskap och nätverk när utvecklingsplattformen för grön bioraffinering med dess koncept kring cirkulär bioekonomi ska presenteras för näringen. Närmast hålls workshop för intressenter i Sverige 7 oktober och i Danmark 11 november.

Maria Wannelius har anställts som ekonom/controller på Agroväst. Maria kommer närmast från Swegon, Kvänum. Agroväst har ofta rollen som sammanhållande projektägare för forsknings- och innovationsprojekt. Projekten har varierande finansieringsformer med olika krav på rapportering och rekvirering av medel. Tillsammans med Åke Fridolfsson, Agrovästs ekonom, förstärks därmed ekonomi- och administrationsfunktionen.

Förutom att initiera och driva projekt som bidrar till ny kunskap och nya samarbeten satsar Agroväst på att vidareutveckla kommunikationskonceptet Gröna Möten. Under hösten lanseras den nya grafiska profilen Agroväst Gröna Möten som mer tydligt visar på avsändaren för kompetenshöjande aktiviteter riktat till gröna näringar. Satsningen möjliggörs genom Västra Götalandsregionen, Region Halland, LRF och europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Rikard Brax från Åmål börjar sitt uppdrag inom Agroväst Gröna Möten i oktober. Som lokal samordnare kommer han bli ansiktet utåt för evenemang och resultatspridningsinsatser i Fyrbodal. Rikard har lång erfarenhet av att arrangera evenemang, har ett brett nätverk inom livsmedelsproduktion och handel. Du har möjlighet att möta Rikard redan 8 oktober då vi har nypremiär i Fyrbodal med tema regionalt producerade gröna proteiner.

Agroväst ser möjligheter i att öka samverkan och samarbetet i uppdraget om ett hållbart västsvenskt lantbruk, inte minst genom Agroväst Gröna Möten. När vi nu startar evenemang även i Halland stärks både bredd och djup i nätverkande och kunskapsspridning, vilket ger oss ökat utbyte mellan våra regioner.

Från oktober kommer Emelie Oskarsson från Laholm att ha uppdraget som lokal samordnare i Halland. Emelie har lång erfarenhet och goda nätverk genom sitt tidigare arbete inom Svensk Mjölk och sin nuvarande anställning på Växa Sverige. Du möter Emelie redan 1 oktober vid premiären av Gröna Möten i Halland.

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel

Grain Cloud – ökar spårbarheten i spannmålskedjan

Pressmeddelande 2020-09-30

Framtidens spannmålsköpare kommer ställa högre krav på transparens i värdekedjan. Det finns ett uttryckt behov av att genom spårbarhet öka livsmedelssäkerhet på spannmålsbaserad mat. En nystartad innovationsgrupp bestående av sju partners med expertkompetens har beviljats stöd för att tillsammans med Skandia Elevator förverkliga innovationsidén och utvecklingen av Grain Cloud.

Lars Rönnholm, torkansvarig, Vadsbo Växtodling
Foto: Thomas Harrysson

Under 3 år arbetar gruppen fram ett digitalt beslutsstödsystem för kontroll, styrning och spårbarhet inom spannmålshanteringen.

– Vi tror på att framtidens lagringsanläggningar måste automatiskt kunna hålla ordning på mängden spannmål som tagits in från fälten, vart det lagras, hur det lagrats och hur länge. Framtidens anläggning kommer också behöva kunna förutse underhållsbehov innan haveriet uppstår, och hjälpa lantbrukare med servicepåminnelser, säger Joakim Larsson VD och delägare på Skandia Elevator.

Arbetet med Grain Cloud går ut på att göra lantbrukets vardag smidigare. Bolaget tog fram en vision och fann en ny nisch som var efterfrågad på marknaden. Visionen för Grain Cloud är att skapa ett digitalt beslutsstödsystem för kontroll, styrning och spårbarhet för spannmålshanteringen på gården. Systemet ska göra lantbrukarens vardag smidigare, effektivare och säkrare. Detta genom att i real tid optimera och informera om flödet igenom anläggningen och varna för avvikelser. Grain Cloud ska samla all information om lagringsanläggningen på ett och samma ställe så att lantbrukaren där kan få en samlad överblick över vad som händer och har hänt. Utifrån informationen om vad som hänt kan lantbrukare få nya insikter om hur användandet av sin anläggning kan optimeras.

Systemet är främst designat för nya anläggningar men kommer även kunna integreras i äldre maskinsystem.

– Vi är väldigt glada för att Jordbruksverket tror på vår idé om den digitala lagringsanläggningen. Vi ser fram emot att jobba med innovationsgruppens olika partners för att skapa verkligt nytta för lantbrukare, fortsätter Joakim Larsson.

Grain Cloud drivs som ett EIP-projekt som leds av Matilda von Rosen på Agroväst.

– Idag är det mycket som kan gå fel i samband med lagringen av spannmålen. Detta är ett stort steg i rätt riktning i att kunna ge lagerhållaren mer information kring att fatta bättre och ekonomiskt mer fördelaktiga beslut, säger Matilda von Rosen som tidigare jobbat som spannmålshandlare.

Kontakt

Joakim Larsson, VD Skandia Elevator: joakim.larsson@skandiaelevator.com, 0706-71 91 61

Matilda von Rosen, projektledare EIP-Agri Grain Cloud: matilda.vonrosen@dev.agrovast.se, 0722- 34 16 00

Om EIP-Agri

Europeiska innovationspartnerskapet syftar till ökad konkurrenskraft och hållbar produktion. Det ska bidra till våra behov av livsmedel, foder, bioenergi och biobaserade material. EIP-Agri är en del av en större satsning på innovationer inom tillväxtstrategin Europa 2020. Detta innovationsstöd har gett unika möjligheter. Med full finansiering från stödet har innovatörerna kunnat utveckla sina idéer och hittat lösningar på utmaningar. Det har gjorts tillsammans med andra i innovationsgrupper. Innovationsstödet söks hos Jordbruksverket som sköter handläggning. Det är när idén kommit till användning eller efterfrågas på marknaden som det blir en innovation.
Länk till mer information kring EIP-Agri: Landsbygdsnätverket