Är du vår nästa talang? Sök tjänsten som projektledare hos oss!
Vi erbjuder en spännande roll som projektledare på Agroväst där du kommer att spela en nyckelroll i att utveckla och driva projekt och aktiviteter som bidrar till en konkurrenskraftig och hållbar jordbruks- och trädgårdssektor som inte bara anpassar sig till framtiden, utan aktivt bidrar till dess utveckling.
Du ansvarar för att planera, genomföra och följa upp projekt, från idéstadiet till avslut. Tjänsten innebär att du arbetar nära både interna och externa parter, såsom företag, forskare och finansiärer.
Kort om tjänsten som projektledare
Tjänsten är en heltidsanställning på 100%. Din arbetstid kommer att fördelas 60 % i projektet Green Valleys - grön bioraffinering av vall och 40 % i angränsande projekt och program som rör lantbruket som energiproducent samt cirkulär och resurseffektiv produktion. Resor utomlands i olika projekt förekommer.
Som projektledare har du det övergripande ansvaret för projektens framdrift, genomförande av aktiviteter, rapportering mot finansiärer samt projektens budget.
Tillträde till tjänsten: Snarast Inkom med ansökan senast: 15 oktober, men vi behandlar ansökningar löpande. Det innebär att tjänsten kan tillsättas före sista ansökningsdag.
Jobba hos oss
Vill du ha ett arbete där du kan göra skillnad och bidra till en mer hållbar och lönsam verksamhet inom de Gröna Näringarna i Västsverige? Då är Agroväst rätt arbetsplats för dig. Hos oss finner du en trivsam arbetsplats med god gemenskap, ett stort engagemang för innovation och utveckling, kollegor som brinner för gröna näringar och goda möjligheter till personlig utveckling.
Låter det spännande? Läs mer och sök tjänsten redan idag!
Det är den innovativa lösningen Solhybridbaserad varmluftsprocess för spannmålstorkning som testas för att kunna ersätta eller minska eldningsolja vid torkning av spannmål. Med hjälp av solenergi är tanken att man ska kunna ersätta oljepannan vid torkprocessen.
"-Fördelen med lösningen är att det tar bort ett oljeberoende så man ökar sin självförsörjandegrad, vilket är bra för svenskt lantbruk", säjer Anders Johansson, projektledare Agroväst/SmartAgri.
"-Jag tror att i det läge en lantbrukare behöver ersätta en panna, så bör det här vara med som ett alternativ att räkna på", avslutar Anders.
Nedan är några ”Behind the scene” foton från veckans filmning när SVT var på besök på Dick Anderssons gård i Brålanda.
Foto: Anders Johansson
Effektivare hantering med elektronisk identifiering
Kunskapsnav animalieproduktion har i juni publicerat en artikel från Agroväst Gröna mötens lunchseminarie som var i samverkan med SmartAgri och Länsstyrelsen Västra Götaland. Läs artikeln genom att trycka på gröna knappen, där får du också information om Kunskapsnav animalieproduktion.
Elektronisk identifering (EID) med hjälp av RFID kan underlätta och effektivisera arbetet I lamm, mjölk och nötköttsproduktionen. Tekniken bygger på en lågfrekvenssignal och är ISO standardiserad vilket gör att den inte är bunden till något särskilt företag eller varumärke. Märket är litet och runt och innehåller ett litet chip (samma som används för hund och katt medn som då sätts under huden). Med hjälp av en handhållen eller stationär avläsare, läser den av vilket djur som passerar. Handhållaren sträcker sig ca 25 cm och den stationära avläsaren ca en meter.
Avläsaren kan med hjälp av bluetooth kopplas till annan utrustning som tex vågar. Insamlad data kan även tankas över till PC via USB.
Nyfiken på Agroväst? Besök oss på JOBB SKARA mässan den 17 januari
Emma och Agnes finns på plats under JOBB SKARA-mässan där Agroväst och Skaras övriga arbetsgivare visar upp sig och de yrken som finns. Är du nyfiken på Agroväst och vårt uppdrag och våra pågående projekt? Välkommen till oss i vår monter!
Datum: 17 januari 2024 Plats: Vilanhallen, Skara
Besök mässan och få ökad kännedom om vårt lokala arbets- och näringsliv.
På mässan vill vi inspirera till kommande utbildnings- och yrkesval och ge studenter och övriga besökare möjlighet att ställa frågor och möta olika yrkesgrupper
Alla är välkomna att besöka mässan som Skara kommun arrangerar vartannat år.
Bonde Compagniet mot ett mer klimatneutralt lantbruk
Interreg-projektet ”Steg mot ett mer klimatneutralt lantbruk” har som övergripande mål att bidra till en snabbare implementering av ny teknik och kunskap i lantbruket för att dels minska branschens beroende av fossil energi, dels öka branschens bidrag till negativa utsläpp genom ökat nyttjande av biokol vilket ökar kolinlagringen i marken.
För att uppnå detta vill vi stärka naturbruksskolornas och deras elevers roll som förändringsledare i omställningen till ett mer klimatneutralt lantbruk. Detta genom att stödja skolorna att utveckla fler och bättre verktyg i form av metoder och aktiviteter. Även genom att överföra kunskap och best practise över regions- och landsgränser, samt utveckla ny kunskap och erfarenheter tillsammans.
Den 16 juni var Göran Fredriksson och Madeleine Vendel med projektet ”Steg mot ett mer klimatneutralt lantbruk” på Gunnarstorp och träffade Magnus Karlsson som är en av delägarna och ordförande i Bonde Compagniet i Grästorp. Bonde Compagniet består av lantbrukare som gått ihop och bedriver en maskinstationsrörelse och spannmålsodling för ett mer hållbart och klimatneutralt lantbruk.
Produktutveckling och förädling av premiumsortimentet
I slutet av mars 2022 hölls en digital kunskapsträff på temat förädling av svenska proteingrödor. Deltagarna fick veta mer om vad som händer i förädlingsledet och hur du kan lyckas med en ny produkt – och även får ut den på marknaden. Evenemanget arrangerades av projektet Rätt från Slätt, Naturbruksförvaltningen och Agroväst Gröna Möten.
Margaretha Månsson, Forskning och utveckling vid Lantmännen, delade med sig av erfarenheter från projekt inriktat mot specialkvalité/specialgrödor lett av Lantmännen Cerealia. Projektet undersökte möjligheten att odla nya grödor för den svenska marknaden. Flera grödor testades i mindre skala de första åren, lupin, kikärt, Quinoa, Emmervete, enkornsvete, bovete, linser med flera. Efter att ha testat vad som fungerade bäst att odla, visade sig linser och Quiona vara allra mest intressanta. Quinoa bar dock med sig vissa utmaningar kopplat till rensning och skalning. Linser däremot var möjligt att odla, gav bra skörd och det fanns ett högt affärsintresse för grödan.
Odling av gula linser Utifrån specialgrödeprojektets resultat startade Lantmännen odling av gula linser i lite större 2018. Första året var det Svalövs garden som odlade och gav en skörd på cirka 4 500 kg på två hektar. 2019 hade Lantmännen fem odlare av linser. En av odlarna fick cirka 17 000 kg på fem hektar. Året efter var totalt nio odlare engagerade och fem av dem tröskade sina linser med lite olika resultat.
Erfarenheter från projektet En viktig lärdom som drogs i projektet var vikten av att hitta rätt trösktidpunkt för linserna. Andra erfarenheter Margaretha berättade om var:
Såförberedelser.
Sådatum, utsädesmängd, samsådd, radavstånd.
Gödning, mikronäring.
Ogräsbekämpning.
Sniglar.
Före skörd, omväxling, ogräs.
Strängläggning/direkttröskning.
Tröska, inställningar.
Torkning, värme, torktyp.
Lansering av produkten Slutresultatet av satsningen blev en produkt som konsumenten tycker om och som tagits fram genom svensk odling och utveckling. De gula linserna som säljs genom Go Green uppskattas dels för sin smakbild och dels därför att linsen har även en unik och uppskattad textur. Just nu jobbar man med att utveckla sortimentet och det kommer att lanseras fler produkter under 2022.
Lansering, segmentering och marknadsföring av en produkt mot Foodservice Mattias Dernelid Jobbar på Sorundahallarna som består av Grönsakshallen, Kötthallen och Fiskhallen, samtliga dotterbolag till Martin & Servera. Martin ansvarar för varumärket Smakriket, ett sigill för råvaror och produkter med ett mycket tydligt ursprung och hög kvalitet. Hans föredrag i mötet handlade om att gå från en idé till att kunna marknadsföra den på marknaden.
Smakriket startade som ett LRF projekt 2003 och blev så småningom ett eget varumärke, idag bedrivs verksamheten med 200 leverantörer runt om i Sverige och omsätter cirka 30 miljoner. De jobbar med ursprung kopplat till landskap och har sin tagline; "Smaken av en plats". Mattias beskriver en ständig strävan efter rätt råvara på rätt plats genom samarbete och hantverk som får kosta genom att producenten själv sätter sitt pris. Flera av produkterna inom Smakriket jobbas fram tillsammans med svenska kocklandslaget. Mattias understryker många gånger vikten av kunskapsöverföring i samverkan och av att jobba tätt tillsammans med marknaden. Samarbetet med kocklandslaget skapar även bra ambassadörer för produkterna väl de lanserats.
Lansering, segmentering och marknadsföring Hitta flera produkter att jobba med! Ett av de viktiga budskapen under Mattias dragning. Ska du exempelvis jobba med baljväxter så välj att jobba med flera, de kan ha olika smak, upplevd kvalitet och olika volym som exempel. Det ökar möjligheten att få träff på marknaden berättar Mattias. Under resans gång hittar du många gånger den produkt som blir varumärkesbyggande, då ökar volymen och du kan så småningom även kunna jobba fram bra marginal i din försäljning.
Ta position på marknaden med differentiering Kan du lansera en innovativ produkt och en mer varumärkesbyggande produkt kommer du att börja låta lite mer på marknaden, stora aktörer kommer att vilja samverka och påverka. När du till sist lyckas täcka in hela triangeln så har du en produkt med bra marginal och stor volym. När du har produkter i alla delar av strukturen har du även förutsättningar att våga göra nya satsningar.
Så lyckas du med att marknadsföra din nischprodukt Lupinta är en produkt som redan har nått marknaden, produkten består av sötlupin i förädlad form att ersätta soja. Företaget har tagit sig långt på kort tid, de startade sin resa 2019. Alexandra Silén var eftermiddagens tredje talare och har sedan 2021 jobbat som produktionschef på Lupinta.
Varför lupiner? Produkten har en hög proteingrad, mycket fiber och låga halter av kolhydrat och fetter. Dessutom är den rik på vitamin C, järn och zink. Lupinta producerar i Malmö och äger hela produktionskedjan. Alexandra bekräftar som tidigare talare också nämnt att torkning och skalning av grödan är en flaskhals och understryker behovet av att fler aktörer för denna del av produktionen. Lupinta jobbar just nu i första fasen med produktionsutveckling och med olika variationer av den första produkten.
Skifte till gröna proteiner I samtal med slutkunder är det tydligt att smaken i hög grad är grunden i produkten. Produkterna innehåller hälsosamma rena ingredienser som smakar bra. Det är även viktigt med den lokala närheten till produktion och värden i djuretiken.
Marknadsföring och kunskapsöverföring Som de flesta små företag är marknadsföringsbudgeten liten. De satsar mycket på sociala medier och tycker det är en bra kanal för att lyssna till kunden. En av de största utmaningarna är att det är en ny gröda, så marknadsföringen handlar inte bara om att berätta om produkten utan även om att lära konsumenten mer om grödan och hur den används. Alexandra bekräftar Mattias resonemang om vikten av att ha ett samskapande med restaurangbranschen i syfte att utveckla produkten och differentiera sortimentet. Och vikten av kunskapsöverföring.
Se evenemanget och föreläsarna som spelades in här:
Bekämpa ogräs med drönare
En produkt för målstyrd och platsspecifik applicering av herbicider/ogräsmedel i stråsäd som ersätter bredsprutning, det är resultatet av EIP-projektet Platsspecifik ogräsbekämpning. Lösningen är obemannade flygfarkoster, UAV (drönare), för datainsamling i kombination med algoritmer som sedan bedömer mängden ogräs och gröda.
Ett fungerande flöde hela vägen från datainsamling till platsanpassad bekämpning av ogräs i stråsäd har utvecklats inom projektet. De finns två särskilt viktiga komponenter i lösningen. Dels den applikation som används för att på ett optimalt sätt samla in bildanalysdata från ett fält med hjälp av drönare. Och dels ett dosanpassningsverktyg där data från bildanalysen kombineras med annan data för att få fram en karta över rekommenderade doser för ett fält samt en tilldelningsfil för fältet. Produkten är i samband med att projektet avslutas i princip klar för marknadsintroduktion.
Användning av appen
Den här lösningen ger konventionella lantbrukare ett redskap som kan användas för att begränsa användningen av herbicider/ogräsmedel. I de tester som utförts har man i genomsnitt kunnat spara 0,3 liter preparat per hektar med bibehållen effekt. Platsspecifik ogräsbekämpning bör i första hand användas vid en stor förmodad (baserad på till exempel. jordartsskillnader eller skillnader i förfrukt) eller känd inomfältsvariation i ogräsförekomst. Verktyget ger en dokumentation på att man valt rätt dos enligt dosnyckeln. Dosnyckeln är i detta fallet ett utmärkt redskap för att bestämma optimal dos.
Om projektet
Projektet genomfördes utifrån behovet att begränsa och bättre behovsanpassa användningen av herbicider/ogräsmedel inom spannmålsodlingen. Av den svenska bekämpningsmedelsanvändningen utgör herbiciderna huvuddelen och under senare år har dessutom användningen ökat.
Projektpartners
Partners i projektet är Sveriges Lantbruksuniversitet, Solvi, Hushållningssällskapet Skaraborg, RISE, Naturbruksförvaltningen, Dataväxt, Drönarbolaget Bankert.
Forskning har visat att så mycket som 10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring*. För den enskilde lantbrukaren står stora ekonomiska summor på spel om inte torkning och lagring fungerar. Torkning är extra viktigt i länder som Sverige där fukthalten på skördade produkter kan vara betydande. Behovet av kunskap kring kvalitet vid torkning av spannmål ökar också bland lantbrukarna. Ämnet är hett!
En illustration över Smart Agtech, samverkansprojektet som förbinder de två innovationsplattformarna smartagri och agtech 2030. Är du intresserad av samverkan – kontaktuppgifter finns på respektive plattforms hemsida; agtech 2030 och SmartAgri.
Att ämnet var högaktuellt visade sig inte minst på deltagarlistan till webbinariet på temat torkning och lagring av spannmål. Fler än 150 personer hade anmält sig för att få ökad kunskap i årets första webbinarium inom ramen för kommunikationskonceptet Agroväst Gröna Möten. Här kan du se programmet.
Smart Agetch, ett samverkansprojekt mellan de båda innovationsplattformarna Agtech 2030 och SmartAgri var arrangör till nätverksträffen.
Gröna Möten är Agrovästs kommunikationskanal och ett helhetskoncept för oberoende kunskapsspridning för dig inom de gröna näringarna. Länk till Gröna Mötens hemsida >>>
Lantbruksbranschen leder produktivitetsligan
Per Frankelius, Linköpings universitet/Agtech 2030, modererade dagen och började med en historisk överflygning. Han berättade bland annat om hur man redan 11 000 år före Kristus använde silos för att lagra spannmål och det mödosamma arbetet fram till ungefär mitten av 1900-talet med manuell hantering av spannmålen i säck.
– Det är väldigt viktigt med torkning, lagring och andra konserveringsmetoder för dagens lantbrukare. De behöver hålla koll på både tekniken och ekonomin och noga välja vad som är den bästa lösningen för varje enskild gårds behov och typ. Jag hör ofta att det finns ett behov av oberoende rådgivning, säger Per Frankelius.
Per berättade även att lantbruksbranschen leder produktivitetsligan i jämförelse med exempelvis tillverkningsindustrin, och även möts av utmaningar i form av bland annat invasiva ogräs, negativ klimatpåverkan och påverkan på biologisk mångfald som exempel.
Sammanfattning av dagen
Webbinariet bjöd totalt nio talare inom olika områden och alla deltagarna bidrog med stort engagemang och mycket kommentarer som besvarades löpande och i chatten. Per Frankelius sammanfattade upplevelsen i slutet av dagen med tio ”Bullet Points”;
Vi lever i en ny tid nu. I de uppkopplade systemens värld.
Att väga är att veta.Lantbrukare har vägt i alla tider men dagens teknik erbjuder nya möjligheter.
Prognosernas betydelse. Möjligheter i att kunna ta vara på de prognoser som finns och hitta indikatorer är under kraftig utveckling.
Fossila alternativ.Ersätter diesel som varit central som energikälla för torkning.
Helhetssynen är avgörande. Skördekapaciteten är alltid viktig men ofta är inte mottagningskapaciteten i tork och silo på gården i samma nivå – alla delar måste hänga ihop.
AI kommer närmre. Nu kopplar vi ihop flera tork- och siloanläggningar på samma sätt som lantbruksmaskiner pratar med varandra. Ovanpå detta adderas förstås artificiell intelligens.
Spårbarheten driver hållbarheten. Genom att dela information om hela värdekedjan kan vi argumentera för enskilda gårdars mervärden.
Nya torkmetoder.RISE berättade om nio olika tekniker, ex: infraljudsteknik, IR- och mikrovågsteknik.
Torkteorin som grund. Kunskapen kring de biologiska processerna behöver öka än mer.
Planlager och kalluftstorkar. Genom moderna högtrycksfläktar kan klassiska koncept få sin renässans.
Ett första steg av flera
Intresset för nya trender, forskning och ny teknik inom området torkning och lagring är stort och det kommer att skapas fler evenemang på ämnet framöver. Deltagarna ombads berätta om önskemål och behov i den digitala utvärderingen av dagen.
* Källa till ingressen hänvisning om att "..10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring": Orke, E.C.; Dehne, H.W.; Schönbeck, F. and Weber, A. (1994). Crop production and crop protection: Estimated losses in major food and cash crops. Amsterdam: Elsevier.
Forskningsnyheter - torkning och lagring
Nils Jonsson, forskare, RISE, Jordbruk och trädgård(fd JTI och SIK), berättade om torkning och hantering av spannmål under svenska förhållanden. Han har jobbat med utvärdering/utveckling av olika konserveringsmetoder för våra sädesslag sedan 1980-talet. Energieffektiv och skonsam torkning är viktigt när det kommer till resurseffektiv skörd, konservering och lagring av biomassa för att uppfylla kraven på lönsamhet, kvalitet och låg miljöpåverkan.
Nils visade att odlingsområdet för vete i huvudsak ligger inom den tempererade klimatzonen. Normalt produceras mellan 5-6 miljoner ton spannmål i Sverige. Skördeförhållandena varierar och ett år med hög avkastning och höga skördevattenhalter kan dubbelt så mycket vatten behöva torkas bort jämfört med medelåret, varför det är viktigt att torken har en tillräckligt hög torkningskapacitet.
Nio av tio lantbrukare har sålt eller arrenderar ut
Strukturrationaliseringen i svenska slättbygder fortsätter och nio av tio lantbrukare har slutat under de senaste 25 åren. I regel arrenderas marken ut eller säljs till grannar vilket inte alltid leder till optimal arrondering eller logistik. Torkar med mekanisk ventilation började användas på gårdsnivå någon gång under 1950-talet som en följd av införandet av tekniken att tröska fuktig spannmål i fält. Flertalet projekterades av rådgivningen dimensionerade efter JTI:s riktlinjer. Kalluftstorkar (planbottentorkar) med möjlighet till tillsatsvärme (+5-7C) blev populära men användningen har sedan dalat då det många gånger var små gårdar som använde dem. Strukturrationaliseringen har i stället drivit en ökning av varmluftstorkar och sedermera även silotorkar.
– Problemet med torkar idag är att de bara används ett par månader per år, för att öka användningstiden och därmed förbättra torkningens ekonomi bör torkarna i framtiden utformas så att de även kan användas för torkning av biomassa, berättar Nils Jonsson.
Trender och risker
Trender inom lagring sammanfattades så här:
Gårdslagring ökar i omfattning
Längre lagringsperioder
Oisolerade utomhussilos blir allt vanligare
Stora lagringssilor
Direktleverans till förädlingsledet
Gårdslagring ökar alltmer i omfattning och gör det möjligt att leverera spannmålen direkt till kund utan extra transporter till en central tork. Nils berättade om risker för kvalitetsskador efter skörd som exempelvis mikrobiell tillväxt, termiska skador och insekter. Idag är den rådande mätmetoden för övervakning av lagrad spannmåls temperatur. Andra tänkbara metoder är Rh (aw), CO2, flyktiga metaboliter samt kombinationer av dessa. En billig och bra lösning för ändamålsenlig provtagning är en sigillprovtagare att sätta i toppen på elevatorn.
Spannmål som livsmedel redan på gården sedan 2002
Under webbinariet lyftes vikten av att hålla koll på de nationella branschriktlinjerna för livsmedels- och fodersäkerhet vid produktion av spannmål, oljeväxter och trindsäd. EU:s lagstiftning från 2002 klassar spannmålen som livsmedel redan på gården vilket innebär att lantbrukaren är skyldig att följa lagstiftningen. Här finns Livsmedelsverkets översiktliga branschriktlinjer att läsa.
Hugo Westlin, projektledare, RISE, Jordbruk och trädgård berättade att torkning är det alternativ som används mest och att det även finns andra metoder så som kylning, ensilering eller syrabehandling. Oavsett metod är principen densamma, att förhindra tillväxt av skadliga mikroorganismer. För livsmedelsproduktion är det endast torkning som är tillåten konserveringsmetod, övriga kan användas för foder. I torkning används luften för att transportera bort vatten, matrisen nedan visar olika jämvikter. Exempel: för att kunna kalluftstorka vete till 14% vattenhalt kan vi inte använda luft som har högre än 65% luftfuktighet.
Planbottentork som alternativ
Som alternativ till konventionella varmluftstorkar finns även metoder för att torka spannmål i tjocka skikt. De tekniker som är mest vanliga är silotorkar och planbottentorkar eller plansatstork som de också kallas. De torkar spannmål i tjocka skikt, upp till 8 meter (i silotork) Spannmålen ställer in sig i jämvikt med luftfuktigheten i torkluften och det bildas en så kallad torkzon, som vandrar uppåt. Det kritiska är att få igenom torkzonen ända upp innan det översta lagret har fått problem. Ju längre fram på hösten vi kommer desto svårare blir det att torka spannmål utan att tillföra värme.
Torkning i tjocka skikt
Stora partier gör det svårt med särhållning men metoden har en hög mottagningskapacitet och en låg investeringskostnad.
Stora mängder vatten som ska bort
Vid ett parti på 400 ton är det enligt tabellen nedan 18,6 ton vatten som ska torkas bort då vattenhalten sänks från 18% till 14%. Diagrammet nedan visar tiden man har på sig innan man når betydande mögeltillväxt. När en viss mängd kalluft inte räcker får man öka luftflödet. Nästa steg blir sedan att börja värma luften och på det sättet öka kapaciteten.
DON är en förkortning av deoxynivalenol, ett fusariumtoxin som kan bildas i spannmål, bland annat när det är fuktiga förhållanden under blomning och runt tiden för mognad och skörd. DON-halten varierar mycket geografiskt och över tid. Idag är problemen försumbara till stor del. Många hade dock problem med höga DON-halter i havre i början av 2010-talet. Och syftet med utvecklingsprojektet är att ge lantbrukaren ett bra underlag kring huruvida det behövs bekämpning eller ej utifrån information om när förhöjda DON-halter kan förväntas. Målet är att ta fram ett beslutsstöd utformat som en webbapplikation, fokus har varit på att göra det så enkelt som möjligt. Användaren anger sitt geografiska område och ges sedan rekommendationer utifrån det, se exempel i bildspel nedan.
InfoFusion är ett pågående EIP-projekt med flera samarbetspartners; SLU, Högskolan i Skövde, Dataväxt/Nifitech, Lantmännen, Hushållningssällskapet Väst och Wageningen University. Projektet finansieras av europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Energieffektiv och skonsam torkning – en testbädd vid RISE Research Institutes of Sweden
Torkning kräver mycket energi och tid och RISE testbädd Energieffektiv och skonsam torkning syftar till att stärka konkurrenskraften och bidra till förnyelse hos industri, lantbruk samt medverka till förnyelse i offentlig sektor. Det kan exempelvis handla om att utvärdera, utveckla och skapa innovationer tillsammans med behovsägare som industri och lantbruk, institut och akademi.
Branschgemensamma frågeställningar – en oberoende plattform
Testbädden finns i gränslandet mellan akademi och behovsägare och är tillgänglig för lantbrukare och näringsliv med frågeställningar som:
Hur kan vi torka mer effektivt och med önskad/bibehållen kvalitet på det torkade materialet?
Hur vet jag vilken torkningsteknik som passar min process och produkt bäst?
Vart vänder jag mig för oberoende rådgivning om val av teknik, jämförelse mellan tekniker innan jag fattar beslut om min investering?
Var kan jag testa i mindre skala och i pilotskala, göra simuleringar av vad uppskalning skulle innebära innan en torkningsprocess införs industriellt?
I ett tidigare projekt genomfördes två workshops där behovsägare bjöds in och fick möjlighet att påverka testbäddens inriktning och fokus. Här deltog bland annat lantbrukare, branschföreningar, näringsliv, skogsbruk och klusterorganisationer och fick möjlighet att påverka. Testbädden bidrar till att lantbrukare, utrustningsföretag, näringsliv och andra behovsägare inom branschen kan möta de krav som samhället ställer på teknikutveckling som möter miljökrav.
Innovativa system för att anpassa lagringsprocessen
Vidare berättade Birgitta även om UDI-2 projektet Torkning och lagring: Innovationspartnerskap genom samverkan längs hela livsmedelskedjan. I projektet finns aktörer längs med hela livsmedelskedjan ”från ax till limpa”. Fokus är på hur spannmål och oljeväxter bör omhändertas efter skörd för att genom minskade förluster och energieffektivisering minska jordbrukets klimatpåverkan och samtidigt säkra en trygg tillgång till hållbara, säkra livsmedel med god kvalitet. Olika inriktningar i projektet är:
Vidareutveckling av torkningsteknik
Nya innovativa tekniker som exempelvis infraljudsteknik, IR- och mikrovågsteknik
Styrsystem och smarta detektorer för lagring
Kontakta Birgitta Raaholt, RISE, för mer information, e-post: Birgitta.Raaholt@ri.se
Översikt över alternativa torkningstekniker
Det finns flera exempel på nya tekniker som ger mer energieffektiv och skonsam torkning samt kortare torktider. Exempel är torkning med mikrovågor, infrarödtorkning, impingement (varmluft med hög hastighet) samt förbehandling med pulsande elektriska fält (PEF). Just nu pågår även flera projekt i syfte att testa och ta fram underlag för implementering av mer energieffektiv torkningsteknik vilket förväntas bidra väsentligt till minskad energianvändning.
Produkter på marknaden just nu
Under eftermiddagen fick även kommersiella aktörer med relevanta lösningar för torkning och lagring möjlighet att berätta om de senaste innovationerna och lösningarna på marknaden.
En plattform för spårbarhet
Grain Cloud – en plattform för spårbarhet, utvecklat av Skandia Elevator. Ett av sätten att visa data från Grain Cloud är via en app som ger användaren en överblick över alla processer och enheter på anläggningen. Spårbarheten står i fokus och plattformen delar och levererar information till flera program med strävan att all överföring ska vara automatiserad. Exempel på komponenter vars data tas in i systemet är sensorer för invägning, provtagning i processen, sensorer i lagring/övervakning samt maskinerutrustning i anläggningen. Länk till mer information om GrainCloud
Dynamisk vägning
Mothus Weighing säljer en svensk innovation som effektiviserar fordonsvägningen på ett nytt sätt. Lösningen väger lastbilar eller andra fordon medan det rullar över vågen vilket reducerar tidsåtgången, gör att vågen endast behöver vara sex meter lång (jmfr normala 18-24 meter) och automatiserar vägningsprocessen. Svensk samverkanspart är Tamtron men lösningen kan kombineras med befintliga vågar om förutsättningarna medger. När fordonet kört över vågen skickas all information direkt in i mobiltelefonen. Vägningen tar cirka 10 sekunder. Länk till mer information om Mothus Weighing
Automatiserat styrprogram
Tornum är en globalt ledande leverantör till både spannmålsindustrin och lantbruket. De säljer hela system och byggnation av torkanläggningar. De erbjuder en webbapplikation: Atlas intelligenta styrsystem, som ger lantbrukaren en översikt över sin anläggning från mobilen. Plattformen har röststyrningsfunktion och kommer att utvecklas i riktning att öppna upp för andra system som ger information om exempelvis spannmålspriser, väder och nyheter. I lösningen finns även ett prognossystem som är AI-baserat där du kan starta och styra torkprocesser och transportprocesser utifrån dataset som beskriver olika förutsättningar. Länk till mer information om Atlas styrprogram
En spårbar livsmedelskedja för hållbar matproduktion
Skira har utvecklat en spårbarhetsplattform som möjliggör enkel delning av data i mellan lantbrukare och konsumentvarumärken. För att konsumentvarumärken ska kunna arbeta med hållbarhet och ta ansvar för hela sin värdekedja krävs spårbarhet, och för att lantbrukare ska kunna ställa om till hållbar produktion krävs en lönsam affär. Tack vare Ceres kan lantbrukaren nu ersättas för en varas hela värde, inklusive hur den har producerats, finansierat av konsumentvarumärket. Med en skalbar lösning kan spårbarhetsplattformen och ersättningen appliceras ovanpå redan existerande affärsrelationer och stora delar av datainsamlingen är automatiserad för att göra det enkelt för odlaren. Länk till mer information om Skira.
