Erik Hartman, Föreningen foder & spannmål

Årets DON-konferens hölls i Skara 4 december och hade i år tema ”Nya gränsvärden för mjöldryga och fusariumtoxiner". Erik Hartman, Föreningen foder & spannmål inledde traditionsenligt med att ge en översiktsbild över skördeläget utifrån förekomst av toxiner i spannmål. Totalt har 8100 analysprover gjorts framför allt i havre och företrädesvis i Västsverige. 2019 visar en mycket låg förekomst av DON. Detta trots att säsongens förutsättningar gav en skördeprognos om medelhög risk för förekomst av fusariumtoxiner. Med detta kan åren 2011-2019 visa på en avklingande trend av DON i havre. Trots detta menar Erik inte att man bör montera ner arbetet med kvalitetskontroller. Branschen har investerat mycket av sin trovärdighet i den goda kontroll man genom dessa år skaffat sig. Sverige anses ha god kontroll på kvalitetsläget i havre utifrån det arbete som branschen gemensamt satsat på.

Innovationsprojekt och forskning gällande förekomst av DON

Under årets säsong har en studie genomförts på gårdsnivå gällande förekomst av DON. Syftet med studien är att finna underlag för utveckling av ett nytt beslutsstödssystem baserat på bland annat vädermodellering, men man tittar även på andra påverkansfaktorer ner på skiftesnivå. Till exempel jordart och topografi. Thomas Börjesson, Agroväst, driver projektet tillsammans med en rad aktörer från branschen. Under konferensen redovisades resultat för studie gjord i Brålandaområdet. Trots den låga förekomsten av DON även i detta område menar Thomas att man har skaffat sig erfarenhet och förslag till metod för att samla in information i samband med mottagning. Projektet fortsätter ytterligare ett år med möjlighet att förfina underlag för det nya webbaserade beslutstödssystemet. Projektet drivs som ett EIP-projekt: Infofusion Fusarium.

Ida Karlsson, SLU, fortsatte med att berätta om det arbete som flera forskare bedrivit när det gäller att kartlägga svampsamhällen som kan ge upphov till toxinbildning. Tydligt är att det varierar väldigt kraftigt både inom fält men kanske framförallt mellan olika landsdelar. I Västra Sverige har man betydligt större förekomst av de fusariumsvampar som bildar DON än i övriga delar av landet. Det finns olika sätt att kartlägga förekomst av fusariumarter och Ida arbetar både med mer traditionella PCR-metoder där man kvantifierar olika fusariumarter genom att uppföröka specifika DNA-sekvenser, men även så kallad metabarcoding där man snabbt kan få en överblick över vilka arter som är de mest förekommande. Metoderna kan även kombineras. Ida berättar också att det kan vara vanskligt att göra analyser av svampsamhällen i jord, eftersom det är andra arter som trivs i jord än på spannmål. Bättre då att kartlägga förekomsten i skörderester.

Oklar orsak till ökad förekomst av mjöldryga

Eftermiddagens föredrag fokuserade på mjöldryga och ergotalkaloider. Lars Johansson, Jordbruksverket, menade att mjöldryga inte följs i de inventeringar som görs av Växtskyddscentralen. En ökning av förekomst av sklerotier i spannmål och utsäde kan vara en konsekvens av att vi bytt sorter av råg på senare tid. Mjöldryga är också vanligt i odlade och vilda gräs. Det gör att förra årets torka då mångåriga gräsmarker togs till vall i större utsträckning än vanligt kan ha ökat risken. Likaså åtgärder för ökad biologisk mångfald i kantzoner med gräsarter känsliga för mjöldryga kan eventuellt bidra till ökade angrepp i gräsogräs. Svårigheten ligger i att det är endast förebyggande åtgärder och rensning av sklerotier som kan minska smittrycket. Det är därför viktigt att spannmålsodlare uppmärksammar råd som ger jämna bestånd och håller rent i anslutning till gräsmarker. Deltagare ser också utmaningar i att foderblandningar oftare innehåller råg, vilket ökar risken för att även djuren infekteras.

Alexandrs Versilovski, Wageningen university

Förväntat beslut nya gränsvärden för ergotalkaloider 2020

Alexandrs Versilovski, Wagningen universitetet, arbetar på uppdrag av EU:s kommission inom EURL, EU:s referenslaboratorium. Här testas nya analysmetoder för alla typer av toxiner. Ett grundläggande arbete har gjorts gällande de 12 varianter av ergotalkaloider som anses vara toxiska och nu ligger för beslut om nya, lägre gränsvärden. De nya gränsvärdena kan förväntas komma upp till beslut under 2020, menar Alexandrs.

De ELISA-metoder för detektion av ergotalkaloider som finns på marknaden har testats inom EURL. Alexandrs menar att kvalitetsmässigt finns det alternativ som håller god standard. Värre är det med kvantiteten, det vill säga effektiviteten och snabbheten i hur prov tas ut, preparering och analys.

Kjell Ivarsson, LRF

Nätverkande och kunskapsutveckling framhölls

Kjell Ivarsson, LRF, leder den avslutande diskussionen om hur vi förbereder oss i samverkan. Kjell pekar på framsteg som gjorts tack vare samverkansprojekt inom till exempel EIP där olika kompetenser utvärderar och vidareutvecklar en gemensam innovationsidé. Nätverk som de vi under flera år byggt upp gällande fusariumtoxiner är betydelsefullt för att snabbt agera när väl de nya gränsvärdena är på plats.

Gröna Mötens arrangemang gjordes tillsammans med Agrovästs nätverk för odling och kvalitet.

Ulrika Åkesson
Text & bild