Det tvååriga samverkansprojektets "Efterfrågedriven samverkan för kortare livsmedelskedjor och stärkt konkurrenskraft" eller som det numera heter Affärsboostens beskrivning av det pågående arbetet lyder:

Den växande efterfrågan på regionala livsmedel ger goda möjligheter till nya affärer för dig som producerar mat lokalt, från råvara till förädlad livsmedelsprodukt. Vi har samlat viktig kompetens för dig som är beredd att ta steget framåt, uppåt med sikte att möta kunders behov och samtidigt öka din egen konkurrenskraft och lönsamhet – vi kallar det för AFFÄRSBOOSTEN.

Det övergripande målet är att korta livsmedelskedjan, stärka de mindre livsmedelsproducenternas förutsättningar att nå ut på den regionala marknaden och främja samverkan för marknadsföring, försäljning och distribution. Vi utvecklar och förstärker effektiva arbetsformer och metoder för att livsmedelsförädlande jordbruks- och trädgårdsföretag når ut och etablerar sig på den regionala marknaden, samt etablerar samarbeten som kortar livsmedelskedjorna.

Projektet utvecklar och förstärker även samverkan mellan Lokalproducerat i Väst, Länsstyrelsen Västra Götaland och Agroväst, vilket ökar dessa aktörers förmåga och genomförandekapacitet att ge ett relevant och effektivt stöd till jordbruks- och trädgårdsföretag att nå ut på den regionala marknaden genom effektiva samverkansformer gällande marknadsföring, försäljning och distribution.

Smart Agtech är ett projekt som binder samman de båda innovationsplattformarna SmartAgri i Västra Götaland och Agtech 2030 i Östergötland. Det övergripande målet är att utveckla en samverkan mellan innovationsplattformarna SmartAgri i Västra Götaland och Agtech 2030 i Östergötland, och därigenom skapa bättre förutsättningar för svenska små och medelstora teknikföretag att utveckla, testa och kommersialisera nya smarta tekniklösningar och metoder för en intensifierad, hållbar och säker livsmedelsproduktion.

Genom att sammanföra våra miljöers kompetens och våra nätverk inom allt ifrån IT och automation till lantbruk och biologi, kan vi på ett bättre sätt tillvarata regionala konkurrensfördelar i form av långa värdekedjor samt relevanta forsknings- och utvecklingsstrukturer, och erbjuda små och medelstora teknikföretag relevant och högkvalitativt stöd för utveckling av nya, smarta och internationellt konkurrenskraftiga lösningar. Lösningar som möjliggör en ökad produktion av mat (och andra lantbruksprodukter) på samma areal med minskad miljöpåverkan, bidrar till en förbättrad arbetsmiljö, samt bidrar till förbättrade förutsättningar för kvinnor och män att driva företag inom lantbrukssektorn.

Inom S3 Piloten har Agroväst beviljats projektmedel för att utveckla och utöka Agroväst serviceutbud. Syftet med satsningen är stärka klustrets förmåga att bidra till utveckling av konkurrenskraften hos företag som verkar inom lantbruks- och livsmedelssektorn i Västsverige.

Områden som Agroväst nu satsar extra på 2019-2020 är: FoI-programmen Tillväxt Trädgård Väst och Framgångsrikt företagande, utökning och breddning av kommunikationskonceptet Gröna Möten, genomförande av Agri Venture Sweden 2019 samt kompetensutveckling för personal.

Snart får vi se en helt ny teknik för vallskörd, en ny vallskördemaskin som ger lantbrukaren förbättrad lönsamhet i form av effektivare vallskörd och också genom ett grovfoder med högre kvalitet. Detta tack vare Imsson Naturtekniks innovationsidé om en helintegrerad vallsköredemaskin där fyra olika arbetsmoment görs med en och samma maskin.

Genom beviljade anslag från Innovationsstödet inom Landsbygdsprogrammet  (EIP-Agri) kan idén nu vidareutvecklas och snart lanseras för marknaden. Projektet kommer att ledas av Agroväst Livsmedel tillsammans med Imsson Naturtekniks grundare, Inge Karlsson. Övriga partners i projektet är bland annat  SP Jordbruk och Livsmedel och SSAB.
Projektets målsättning är att minska investeringskostnaderna för lantbrukaren och samtidigt utföra ett mer hållbart jordbruk där markpackning reduceras. Första steget blir nu att ta fram en fullskalig prototyp och därefter även plan för serietillverkning.

I förstudien "Hur digitaliserat är lantbruket i Västra Götaland" samlas data in för att beskriva läget gällande lantbrukets digitaliseringsgrad. Lantbrukets digitalisering har pågått i decennier, men är asymmetriskt utvecklad och dåligt känd utanför sektorn. Medan vissa områden ligger i yttersta framkant, tekniskt och användningsmässigt, har andra en lång digitaliseringsresa framför sig.

Digitaliseringen blir en allt viktigare konkurrensfaktor på den internationaliserade livsmedelsmarknaden. Trots det har de största hindren och behoven i sammanhanget inte kartlagts.

Förstudien syftar till att samla in, analysera och föreslå åtgärder för att hantera de största hindren och behoven i Västra Götalands lantbruk. Genom att identifiera ett antal konkreta möjligheter och utmaningar för lantbrukets digitalisering blir det lättare för aktörer i andra sektorer att bidra till en effektiv hantering av dessa.

Innovationen är en digital lösning som väger levande grisar och nötboskap för produktionsuppföljning under uppfödningstiden. Tekniken är baserad på kamerateknik och självlärande bildbehandling. Lösningen möter behovet av att på ett effektivt och riskfritt sätt kunna följa djurens tillväxt från liten gris eller kalv till slakt.

Projektet drivs av Agroväst med Jens Juul som projektledare. Tillsammans med ytterligare sju projektpartners kommer man ta fram en komplett produkt för att digitalt väga grisar och nötboskap i stallmiljö. Att slakta grisar och nötkreatur vid rätt levande slaktvikt är mycket viktigt för djurproducentens betalning och marknadens förväntan på köttkvalitet. I princip kan hela täckningsbidraget försvinna för djurproducenten om man missar bäst betalda viktgrupper eller styckningsdetaljers storlek. För en exportmarknad är viktintervallen ännu snävare och då har rätt vikt än större betydelse.

En av grönsaksodlarnas återkommande utmaningar är skördeprognoser.  Att ta fram skördeprognoser är tids- och resurskrävande för odlaren och ger ofta en hög felmarginal. Dagens metod går ut på att anställda dagligen går i fält och räknar plantor på slumpvis valda platser. Utifrån detta görs uppskattningar på när och hur mycket man kommer kunna skörda. Denna metod ger en skördeprognos med 10-30% felmarginal.

Projektet inleds med en förstudie för att identifiera vilka parametrar som är viktiga att mäta för de utvalda grödorna vitkål och morötter, vad gäller kvalitet, jämnhet i storlek och skördeprognos. Därefter startar ett arbete med att samla in, bearbeta och analysera data ifrån flygningar i ett flertal olika fält i Västergötland och Skåne. Parallellt med flygningarna utvecklas en programvara för att effektivt kunna samla in data, samt algoritmer för att analysera data. I den avslutande fasen görs slutliga tester, finjusteringar av produkten och avstämningar med en testgrupp av odlare. Utifrån dessa utarbetas en affärsplan och en strategi för marknadsintroduktion.