Markens betydelse i ett rurbant perspektiv

Skaraborgs Agronomförbund tillsammans med Nonnens Vänner lyfte fram temat vid Agroväst Gröna Möten 14 april 2021. Magnus Ljung, statskonsulent vid SLU Skara inom institutionen för människa och samhälle, menar att det behövs en synvända i frågan. Ekosystemtjänster som omfattar alltifrån landsbygdens försörjande tjänster i form av råvaror, till reglerande och kulturella samt de stödjande som bidrar med fotosyntes, markbördighet och biogeokemiska kretslopp behöver ingå i bioekonomiska affärsmodeller. Målkonflikter behöver synliggöras och diskuteras lokalt.

I december 2020 kom Tillväxtverkets rapport "Städer och landsbygd - forskning, fakta och analys". Där står att läsa att: "Relationer mellan städer och landsbygder behöver belysas utifrån olika perspektiv för att främja en hållbar regional utveckling". Vi behöver utgå från de lokala styrkor som finns och samtidigt klara av att hantera svagheter och utmaningar som till del skapar intressekonflikter mellan verksamheter på landet och i staden. Nils Björling, forskare vid Chalmers introducerade begreppet rurbana regioner, förklarar Magnus Ljung. "Det urbana kan ha nått vägs ände. Vi behöver lära oss att föra dialog samtidigt och inte var för sig i frågor som rör hållbar landsbygdsutveckling", säger han vidare.

Agroväst Gröna Möten Markanvändning i rurbana regioner

Sverige sämst i klassen?

Det faktum att vi mellan 2000-2006 i Europa förlorade 252 hektar odlingsbar mark har gjort att frågan om hur vi säkerställer åkermark för produktion av råvaror för livsmedels- och energiproduktion uppmärksammats inom EU. I september publicerades rapporten "Caring for soil is caring for life" av EU kommissionens fokusområde Soil health and food. Där sätter man upp en målsättning om att till 2050 ska vi inom EU ha ökat graden återvunnen mark från cirka 13% till 50%. I deras presentationsfilm menar man att kostnaderna för försämrad mark inom EU kan uppgå till mer än 50 miljarder euro om året.

Anders Larsson, forskare vid institutionen för landskapsarkitektur, menar att jämför man olika länders lagstiftning är Sveriges Plan- och bygglag sämst i klassen gällande värnandet av jordbruksmark. Han påpekar vidare att det är viktigt att påminna om att även om EU sätter målsättningar så är det på nationell nivå det drivs och verkställs. Anders menar vidare att ett stort hot mot hållbar regional utveckling är principen tätortsutglesning framför förtätning. Stora ytor asfalt orsakar ökad risk för översvämningar och det är fördyrande att bygga horisontellt när vi talar om vatten- och avloppsystem.

Markens varierande funktioner

Marken är ett av de mest komplexa biologiska system vi har och det är uppbyggt av faktorer som är påverkarbara och sådant vi inte kan påverka. Bo Stenberg, forskare vid institutionen för mark och miljö vid SLU Skara, låter deltagarna dyka ner en stund i jorden. Marken är en viktig resurs för alla i samhället, samtidigt bidrar jordbruket till både positiva och negativa miljöeffekter. Bo poängterar att i många sammanhang är det värdefullt med ett begrepp som ökar medvetenheten och förståelsen för marksystemet. Idag finns olika begrepp där markkvalitet beskriver just markens funktioner medan jordhälsa beskriver en viss marks tillstånd vid ett specifikt tillfälle. Bo framhåller att oavsett vilket begrepp som används kan kunskapen om markens funktioner och tillstånd ge stöd för hur den bäst används. Om vi förstår markens betydelse för samhällets hållbara utveckling och bidrag till ekosystemtjänster kommer vi kanske också att värdera den högre än vad vi gör idag?

Magnus Ljung menar att just ekosystemtjänsterna är något som landsbygden kan erbjuda samhället och därmed gör dessa tjänster anspråk på att driva mot en mer biobaserad ekonomi.

Stad och land i samverkan

Det finns ett växande politiskt intresse i frågan. Ett uppskattat arbete i bred samverkan har gjorts i vårt områden genom Strukturbild Skaraborg, som nyligen vann pris för sin insats. Juryn i Sveriges Arkitekter motiverade utnämningen i mars 2021 så här: "När hållbarhet har blivit en av samhällsplaneringens viktigaste uppgifter behövs planarbete som ifrågasätter normer och tar tag i komplexa frågor. Ett utvidgat tillväxtbegrepp ger sociala, kulturella och ekologiska värden större utrymme samt en planering som kan verka för jämnare geografisk utveckling. Uthållighet och ett utforskande arbetssätt visar respekt för kunskapsbyggande. På ett seriöst, kritiskt sätt hanteras frågan om den dynamiska regionen, där stad och landsbygd har lika viktiga roller att spela och resultat uppstår när konkurrens mellan kommunerna ger plats för samverkan". Ansvariga för Strukturbild Skaraborg är Nils Björling, arkitekt SAR/MSA och universitetslektor; Magnus Fredricson, Strateg hållbar samhällsutveckling; Samhällsbyggnadschefer i alla Skaraborgs kommuner, ansvariga implementering. Magnus Ljung talar avslutningsvis om behovet av ett nytt samhällskontrakt där ekosystemtjänsterna får en bärande roll för landsbygdsutveckling med offentliga aktörer som drivande motor och stöd för det lokala entreprenörskapet. Det är många som måste vara med: Finansiärer och aktörer nationellt, regionalt och lokalt, menar han.

Agroväst Gröna Möten lyfter teman som är aktuella lokalt och som belyser möjligheter och utmaningar för ett hållbart västsvenskt lantbruk. Har du något tema som du vill vi belyser och som berör gröna näringar i Västra Götaland och Halland? Kontakt gärna oss på Agroväst Gröna Möten. Vi har lokala samordnare för webbinarier och fysiska evenemang i Skaraborg, Fyrbodal, Sjuhärad och Halland.

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Text och bild

Programnyheter

Nyhetsarkiv

© 2017 - 
2021
 Agroväst. All rights reserved. Hemsidan är skapad av AlizonWeb AB.