Gröna Möten är på Stallbergs Lantbruk i Arentorp utanför Vara. Det är mitt i vallskörden så det är förvånande att en del lantbrukare har tagit sig hit. Line Strand från Hushållningssällskapet i Uppsala är här för att demonstrera en teknik för surgörning av stallgödsel, en av många demonstrationer som görs just nu. Flera baltiska länder ingår i utvärderingen av tekniken. Första försöken i Sverige gjordes 2014 på Lanna (SLU) och Rådde (Hushållningssällskapet) i samverkan med Kjell Gustafsson, Agroväst. I Uppsala gjordes försök 2016 och även i år görs nya försök där.
Vanligt nötflytgödsel har ett pH-värde på mellan 7-8. Genom surgörning ökas antalet vätejoner i gödseln och på så vis blir ammoniakavgången lägre vid lagring och spridning beroende på när svavelsyran tillsätts. Spridning av stallgödsel under sommaren är idag förknippat med höga kväveförluster. Det beror på gödselns innehåll av ammoniumkväve som vid högt pH och under varma och blåsiga dagar i samband med spridningen lätt kan avgå i form av ammoniak. Det råder en kemisk jämvikt mellan ammoniak och ammonium när de är lösta i en vätska som är beroende av pH och temperatur. Om pH sänks till 5,5 blir nästan allt lättlösligt kväve i form av ammonium, vilket i praktiken innebär försumbar ammoniakavgång.
Det finns olika tekniker att surgöra stallgödsel: i stallet, i lagret eller ute i fält. Surgörning i gödselbrunnar är på många sätt positivt. Sänker man pH-värdet till 5-5,5 så stiger sällan pH-värdet över pH 6,4. Under detta pH-värde stannar det mesta av ammoniumkvävet i gödseln. Kan man komma ner till pH 5-5,5 så bibehåller flytgödseln godkända pH-värde upp till ett år. Detta är något som är intressant att studera vidare, menar Line Strand: "Tänk om vi kunde effektivisera genom att inte behöva svämtäckning genom att surgöra flytgödseln istället?" Svämtäckning är ett krav i Sverige idag och det kan vara svårt att få till om man separerar flytgödsel. Det är helt klart intressant att påvisa fördelarna med att surgöra i brunn. Nackdelen är att det krävs mer svavelsyra för att komma ner i rätt pH pga att gödsel buffrar. Det är en ekonomisk balansgång, menar Line.
Viktigt att tänka på om man har tankar på att bygga egna lösningar för surgörning av flytgödsel är riskerna med att hantera svavelsyra. "I Danmark, som har utarbetat mycket av den teknik vi utvärderar, arbetar man i princip bara med helt slutna system", berättar Line. Detta för att bygga bort skaderiskerna.
Att surgöra flytgödsel i fält var målet för dagen. Med sig till Stallbergs Lantbruk hade Line och hennes kollega Flemming ett unikt ekipage för surgörning och spridning av flytgödsel i fält. Ekipaget är det enda i sitt slag i Sverige just nu.
Demonstrationerna och försöken ingår i ett EU-projekt inom Interreg Baltic Sea Region. I Sverige leds projektet av RISE (tidigare JTI). Målet med projektet är att minska kväveavgången från jordbruket genom att utnyttja ny teknik. Flera länder runt Östersjön deltar i projektet, därutöver även Ryssland och Vitryssland.
I denna modell sitter IBC-tanken fäst i fram och svavelsyra tillsätts kontinuerligt till gödseln vid spridning. Antingen tillsätter man en bestämd mängd syra per kubikmeter gödsel, eller så låter man en pH-mätare justera under körning med målet att gödseln ska hålla ett pH under 6,4 hela tiden. Ekipaget kör nu runt i Sverige för att praktiskt visa hur tekniken fungerar ute på lantbruket.
Är denna teknik något för Sverige? Nackdelar finns främst då när det gäller svavelsyran, dess hantering och regelverket kring den. Line pekar på flera fördelar:
Vill ni följa arbetet vidare så läs gärna på projektets egen webbsida >>>
Ulrika Åkesson, Agroväst
Fotograf Ulrika Åkesson