1933 kom Lagen om ägofred, vilket gäller än idag. Denna lag reglerar hur du håller dina stängsel. Lagen är dispositiv, den är alltså förhandlingsbar. "Tänk på att stängsel tillhör gårdens fasta inventarier. Ha detta i åtanke om du byter ut ett stängsel på en arrendegård. Syna alltid ett stängsel före tillträde så det kan lämnas i samma skick". Tipsen kommer från Anders Råsberg, lantbrukare med lång erfarenhet av hur du hägnar dina betesmarker effektivt och hållbart. "Om stängslet gränsar till annans mark med betesdjur på båda sidor ska kostnaden för stängsling delas".
Anders förklarade vidare vid seminarium som hölls på Rådde Gård i veckan, att om djuren kommer utanför stängslet och skadar omgivningen är det flera olika lagstiftningar som träder in, beroende på vilken skada som sker: ägofredslagen, skadeståndslagstiftningen, trafiklagstiftningen.
Betesdrift i små fållor i skogsdominerade landskap är kostsamt och arbetsintensivt, det är svårt att få lönsamhet i många av dagens betesmarker. Detta lät deltagarna sig förstå när Karl-Ivar Kumm från SLU i Skara talade under rubriken “Lönsamma naturbetesmarker”. Han menar att vi behöver finna lösningar för att skapa större betesmarker, till exempel genom att skapa betes-/skogsmosaik. Naturbete är i allmänhet ett dyrt foder utan stöd och ersättningar. Det fordras stöd och ersättningar på minst nuvarande nivå och därtill större fållor i många fall för att få ordentligt betalt för arbetsinsatsen. Det finns utmaningar i svensk betesdrift inte bara genom små betesmarker utan också genom vår jämförelsevis korta vegetationsperiod och tuffa byggnadskrav. Och för att skapa betes-/skogsmosaik ställs betesdrift mot skogsbruk, som i många fall har en högre lönsamhet.
Det är mot denna verklighetsbakgrund många ställs inför frågan om att utöka sin betesdrift för att bättre möta konsumenters efterfrågan om mer hållbar animalieproduktion. Naturbeteskött lyfts idag fram som ett klimat- och miljöanpassat alternativ. Där räknar man in mervärden som kolinlagring och biologisk mångfald. Något som har betydelse för ett minskat miljö- och klimatavtryck.
Länsstyrelsen Västra Götaland har ett tydligt fokus på att öka den biologiska mångfalden i länet. Marina Bengtsson förklarar att idag dör fler arter än vad som nybildas. I Västra Götaland finns det gott om rödlistade arter som är värda att bevara. Många kräver speciell skötsel och att man har betesstrategier som gynnar arterna. Ett hot är vildsvinen när de bökar sönder beten, men även hästar är ett hot när de går ute och ”skaver” under vintern när det inte är någon betestillväxt.
Lotten Wahlund, RISE Jordbruk och Trädgård, driver ett projekt som undersöker om och hur vi skulle kunna använda virtuella stängsel för att öka och styra betesdriften i framtiden. Tekniken, som bygger på att GPS-halsband ger ifrån en ljudsignal om djuren passerar en förutbestämd visuell gräns, är inte godkänd i Sverige. Ljudet har som uppgift att signalera till djuret att det ska vända om och gå tillbaka in i hagen i annat fall avger halsbandet en svag elstöt. Lotten beskriver ett system som är i bruk i Norge idag där man gjort studier utifrån teknikens påverkan på djurvälfärd. Förutom att hålla djuren i "rätt" betesfålla får man en god överblick över djurens rörelsemönster och kan också agera på avvikande beteende i tidigt skede. Flera har visat intresse för tekniken i Sverige och Lottens förhoppning är att finna vägar för att göra praktiska studier även i Sverige.
Gröna Möten kommer att tillsammans med RISE fördjupa sig i teknikens användningsområden, dess för- och nackdelar. 31 mars 2020 i Skara arrangeras en workshop med deltagande forskare från Norge, representant från Naturbeteskött Sverige, Länsstyrelsen Västra Götaland och Jordbruksverket.
Workshopen är kostnadsfri och du anmäler dig enkelt här >>>
Evenemanget om stängsling arrangerades av Gröna Möten Sjuhärad, ett Leader Sjuhäradprojekt, hölls på Rådde Gård 25 februari. På plats fanns Sveriges Radio som gjorde en kortare intervju med Lotten Wahlund. Lyssna till inslaget här >>>.
Caroline Dahren, Agroväst
Text och bild
Ulrika Åkesson, Agroväst
Textredigering