Hållbart lantbruk är ett uttryck som delvis förlorat slagkraft i och med att det tolkas på så många olika sätt. Det behövs ett tydligt sammanhang för att skapa förståelse i frågan om hur vi ställer om. För företag inom gröna näringar handlar det om att finna balans mellan miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Detta var del av Sandra Wilssons inledning till Gröna Möten Sjuhärads digitala träff om hur du minskar fossilberoende med ökad eldrift. Sandra arbetar med hållbarhetsfrågor inom LRF och representerar även Klimat 2030, fokusområde hållbart lantbruk. "I lantbruksbranschens fossilfria färdplan har områdena drivmedel, torkning och värme identifierats som viktiga faktorer att arbeta med för att aktivt bidra till minskad koldioxidavtryck", förklarar hon och säger vidare:

"Det gäller att komma ihåg att det vi gör idag ser vi inte resultatet av utan generationer efter oss. Det gäller att konkretisera sina egna värderingar och förhållningssätt till de förändringar som behöver ske – för framtiden".

Solel för lantbrukare?

David Larsson, utredare och innovatör på Solisten, har arbetat med solkraft som energikälla i ett par decennier. Och han ser ett tydligt ökat intresse i investering i solceller. Nätansluten solcellseffekt i Sverige har haft en mycket positiv utveckling de senaste fem åren. Antalet aktörer som kan lämna offert på solcellsinstallation, både mindre och större, ökar och idag är det relativt enkelt att få in jämförbara offerter och finna attraktiva priser. Däremot är regelverken fortsatt krångliga och kräver ofta konsultinsats, menar David. Störst potential idag är småhusmarknaden och de ligger i de skattemässiga fördelarna, förklarar han vidare.

Den mest ekonomiska solcellsanläggningen för lantbruksverksamhet får man om den ger 30 000 kilowattimmar per år i överskott som säljs ut på elnätet. Detta beror på hur det nuvarande skattereduktionssystemet för överskottsel är utformat och det faktum att lantbruksverksamhet redan från start bara betalar 0,6 öre/kWh i energiskatt och därmed inte har lika mycket att vinna på att producera egen el som privatpersoner. Det behövs ofta en mer noggrann analys där man kan simulera vilket överskott man kan förväntas få över dygnet och året för att få underlag till investeringen. Detaljerna kring det nya gröna avdraget på 15% för privatpersoner är också dåligt anpassade till de mindre lantbruk som har ett gemensamt elabonnemang för både privatbostaden och verksamheten, menar David, som på olika sätt försöker påverka Skatteverkets hantering av frågan. Han menar att dagens hantering i praktiken snarare kommer att dämpa investeringstakten av solceller inom lantbruket, vilket förmodligen inte var regeringens intention.

Energigemenskaper

EU lyfter möjligheten att nationellt stimulera till ökad solel genom att skapa intressanta regelverk för så kallade energigemenskaper.

David menar att Sverige ligger efter och förväntas presentera regelverk först under 2022. Grundtanken är att flera elkunder ska kunna gå samman, sätta upp solceller, elbatterier och därefter kunna fördela elkraft sinsemellan. På detta sätt kan energigemenskaper fungera som solelsproducenter till sig själv med möjlighet att leverera till andra.

Grön dieselersättning viktigast

Omsättningshastigheten på lantbruksmaskiner är väsentligt lägre än för andra tunga fordon. De traktorer som säljs i Sverige idag kommer att rulla minst till 2037. Eldrivna lantbruksmaskiner kommer under den tiden ta alltmer plats även i fält. "Grön dieselersättning kommer ändå behövas under många år framåt för att befintlig maskinpark ska rulla sin levnadslängd", förklarar Ola Pettersson, RISE. Ola har arbetat med lantbruksmaskiner i hela sitt yrkesverksamma liv och en alltmer vanlig fråga från lantbrukaren är hur man bäst ställer om. Det finns en tydlig vilja men också en oro över vilka val som är mest rätt. Och det är helt klart en begränsande faktor att dagens lösningar bygger på flytande bränsle, menar Ola. Men också en möjlighet, det finns redan bra lösningar framme med FAME och HVO som inte nödvändigtvis behöver bli så mycket dyrare för bonden.

Nytt fokus för maskinutvecklare

Maskinutveckling har under lång tid fokuserat på lösningar som minskar de personella kostnaderna för drivning av maskiner. Det har gjort att maskiner blivit större, bredare, tyngre. Utifrån dagens krav på minskat miljö- och klimatavtryck kanske inte den mest optimala lösningen. Eldrivna autonoma lantbruksmaskiner börjar nu nå ut på marknaden. De är ofta dyra att köpa men väsentligt lägre driftskostnader vad gäller energi och service. "Det senare väger upp med tydlighet", säger Ola. "En traditionell traktor på 160 kW kan ersättas av två autonoma batteridrivna maskiner på 36 kW, 113 kWh. Dessutom:

– 15% lägre kostnader
– 58% lägre energianvändning
– 92% lägre växthusgasutsläpp
– 70% lägre vikt
– Inga lokala emissionerna

Ola nämner även vätgas som alternativ för att lagra energi och driva fordon. Han menar att tekniken är relativt mogen men har inte blivit den kommersiella framgången ännu. Vätgas är mer än 14 gånger lättare än luft och den späds snabbt i luft. Den har också den högsta förbränningsenergin per viktenhet bland alla jämförbara och vanligt förekommande material. Det är en explosiv gas som ska hanteras med goda säkerhetsföreskrifter anpassat efter dess egenskaper, men behöver inte ses som mer farlig än dagens drivmedel, menar Ola.

Gröna Möten Sjuhärad tillsammans med Agroväst Gröna Möten genomförde detta evenemang delvis inom ramen för kraftsamlingen Klimat2030 - hela Västra Götaland ställer om.

Om Gröna Möten Sjuhärad

Arrangemang med syfte att öka kunskap baserad på forskning och ny teknik riktat till företagare inom gröna näringar möjliggörs genom Leader Sjuhärad och europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Under pandemin när vi haft begränsade möjligheter att genomföra fysiska träffar har digitala evenemang genomförts i samarbete med Agroväst Gröna Möten.

Om Agroväst Gröna Möten

Kommunikationskonceptet Gröna Möten sprids geografiskt över hela Västra Götaland och Halland genom finansiering av europeiska regionala utvecklingsfonden, Västra Götalandsregionen, Region Halland och LRF. Med lokala noder i Fyrbodal, Skaraborg och Halland fångar vi upp aktuella teman som företagen lokalt vill särskilt belysa och diskutera. Under pandemin har vi anpassat vårt evenemangsutbud till att även omfatta webbinarier med målsättning att inte tappa den lokala förankringen och närheten till lantbrukets vardag.

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Projektledare Gröna Möten