Under två år har Gröna Möten drivits som ett projekt för att skapa en oberoende mötesplats för de gröna näringarna. Hittills har fokus varit Skaraborg, men den långsiktiga målsättningen är att kunna verka i hela Västra Götaland. 52 evenemang har under 2016-2017 genomförts med drygt 1300 deltagare totalt. Det har från flera håll kommit in önskemål om att erbjuda Gröna Mötens evenemang i hela Västra Götalandsområdet, framför allt ifrån företagarledet. En oberoende mötesplats där man fysiskt kan träffas för diskussion och erfarenhetsutbyte är viktigt för att stärka den gröna näringen lokalt. Det är utifrån det perspektivet nya kontakter knutits för att hitta möjliga vägar att nå lantbruksnäringen lokalt i Sjuhärad.

Samverkan kvalitetssäkrar Gröna Möten

"Det personliga mötet är viktigt, att få möjlighet att föra en dialog i aktuella frågor som direkt påverkar företagarnas lönsamhet och tillväxt. Vi har ju också ett viktigt uppdrag i att belysa hur vi kan nå detta på ett långsiktigt och hållbart sätt. Under de två år som Gröna Möten bedrivit verksamhet i Skaraborg har vi sett flera exempel på hur våra evenemang lyft enskilda företag till nästa steg genom ny kunskap, nya kontakter och goda förebilder", säger projektledare Ulrika Åkesson, Agroväst.

Föredragshållare från ett par av Gröna Mötens evenemang i Skaraborg. Till vänster(överst): Lotta Fabricius Kristiansen Pollinera Sverige, Elisabeth Thisner Hushållningssällskapet, Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket. Till höger (underst) Ingemar Gruveaus Yara, Hans Alvemar SOYL, Marcus Pedersen Bayer.

Idag drivs Gröna Möten Skaraborg i samverkan med flera viktiga samverkansaktörer. Det finns en stor kunskapsbank inom SLU-campusområdet i Skara och grundidén är att i en gemensam form sprida kunskap genom olika evenemang, t ex seminarier, studieresor, workshops. Innehållet och formen anpassas för att matcha aktuella utmaningar och behov som behöver lyftas fram och diskuteras. Detta så att forskning och innovation fortsätter ske inom områden som ger effekt och nytta för befintliga företag och som också ökar entreprenörskap och nysatsningar inom de gröna näringarna. Gröna Möten förmedlar inte bara kunskap utan får också tillbaka viktiga erfarenheter som vidare kan spridas över regiongränserna. Detta möjliggörs nu konkret i och med att Leader Sjuhärad går in som finansiär via Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Lokal förankring en viktig förutsättning

"Viktiga kontakter i Sjuhärad togs redan förra sommaren och intresse fanns att skapa ett liknande upplägg som Gröna Möten Skaraborg. I Sjuhärad finns lantbruksverksamhet som liknar den i Skaraborg, men det finns också viktiga skillnader att ta fasta på. Verksamheten i Sjuhärad kommer att anpassas efter de behov som lyfts fram just i detta området", berättar Ulrika vidare. "Vi kommer att ha en lokal samordnare på plats i Sjuhärad för att säkerställa den lokala förankringen i bygden".

Projektet ska drivas under tre år och basen i verksamheten är Gröna Mötens evenemang. Fokus kommer också vara kommunikation om evenemang och samverkansinitiativ genom publicering av reportage på webbsida, facebooksida och information till samverkansaktörers spridningskanaler samt även till externa media. Gröna Möten Sjuhärad kommer drivas av Agroväst och projektledare för både Gröna Möten Skaraborg och Sjuhärad är Ulrika Åkesson.

Premiärevenemanget i Sjuhärad hålls på temat svensk mjölk på Rådde Gård 22 maj. Arlas Peter Kofoed och Anders Christenson från European Dairy Farmers talar under rubriken "Hur kan vi öka investeringsvilja och tillväxt inom svensk mjölkproduktion?" Vi möter även den lokala mjölkproducenten Kristoffer Kullingsjö från Vårgårda.
Läs mer om detta på Gröna Möten

Har du idéer på teman som Gröna Möten borde ta upp? Kontakta oss via gronamoten.se

Gröna Möten Skaraborg finansieras av:

Gröna Möten Sjuhärad finansieras av:

Ulrika Åkesson, Agroväst

I mitten av mars 2018 satte Gröna Möten fokus på honungsbins ekonomiska betydelse som pollineringstjänst. Thorsten Rahbek Pederson, Jordbruksverkets rådgivningsenhet, har i en utredning från 2011 visat på ett värde av mellan 260 till 466 miljoner kronor. Det omfattar då alla kommersiella grödor där äpple och jordgubbar är de grödor som tjänar mest på att utnyttja honungsbin som pollinatörer. Denna dag ville vi fokusera extra på oljeväxter och framför allt raps eventuella beroende av pollineringstjänster. Elisabeth Thisner, växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet, gav oss intressanta fakta. Det är framför allt linjesorterna som vinner på att strategiskt nyttja honungsbin som pollinatörer. "Tyvärr är utbudet av linjesorter av raps begränsat. Här görs få utvecklingsinsatser idag. Kanske beror det på att linjesorterna också kan användas som utsäde, men också på att hybridsorterna är odlingssäkrare". Linjesorter förädlas traditionellt, medan hybridsorter tas fram genom styrd korsning av inavlade, men helt obesläktade föräldrasorter. Hybridsorterna sägs vara mer högavkastande än linjesorterna, medan priset för hybridsortsutsäde är väsentligt högre.

Honungsbin ger ökad avkastning

Men det är mycket som påverkar en god rapsskörd. Att odla raps kräver planering och förberedelser. "Det går inte att tulla på växtföljden, inte om man odlar ekologisk raps", säger en av deltagarna. "Det här med spillraps är en utmaning för oss eko-odlare", säger en annan. Elisabeth pekar på fler faktorer att beakta när man odlar raps. Marken måste vara väldränerad och kalkad. Att så i rätt tid är avgörande. Sår man för tidigt får man problem med loppor och ogräs, sår man för sent hinner inte grödan etablera sig ordentligt. "80% av rapsskörden byggs på hösten", konstaterar hon. Många väljer hybridsorter idag, de är mer robusta och klarar en senare sådd bättre. Det finns också många fler sorter att välja på. Elisabeth gav tips om att så med brett radavstånd, radhacka ogräs i rapsens rosettstadie samt tidig vår. Tänk också på att efter skörd inte bearbeta marken för tidigt. Det räcker att frön kommer under jord för att de ska kunna övervintra ett decennium för att sedan gro och uppträda som spillraps. Dessvärre ökar förekomst av den fruktade klumprotsjukan i Sverige och den angriper gärna tidig höst. Klumprotsjuka är en av de allvarligaste sjukdomarna i svensk rapsodling och kan orsaka total skördeförlust vid kraftiga sjukdomsutbrott.

"Raps är en gröda som ger minst lika bra skörd ekologisk som konventionell", menar Elisabeth. "Lägger man rapsen efter klövervall som bryts vid första skörd har men mycket goda förutsättningar till en hög skörd. Plöjer man dessutom ner hönsströbädd kan man klara sig helt utan gödsling på våren".

2016 kom en slutrapport från ett försök där man bland annat tittade på insektspollineringens betydelse för rapsskördens kvantitet och kvalitet. Doktorandprojektet gjordes av Sandra Lindström, Hushållningssällskapet i Skåne. Jämförelsen mellan hybridsorter och linjesorter visade där på en 11% ökning i linjesorter vid pollinering. Liknande försök i Italien visade på ännu högre effekt vid honungsbipollinering. För hybridsorterna ingen skördeökning, enligt samma studie. Det kan ändå finnas mervärde i insektspollinering vid odling av hybridsorter, det ger en bättre avmognad i o m lägre klorofyllhalt. Att placera ut honungsbin är ett sätt att säkerställa att det finns rikligt med pollinerande insekter under rapsblomningen. Raps är känt som särskilt attraktivt för polllinatörer, detta pga mycket nektar och pollen av bra kvalitet.

Finns det däremot grödor i området med högre sockerhalt väljer pollinatörerna dessa framför rapsen. I Sverige mäter vi inte normalt nektarhalt. I andra länder mäts detta och aktuell information förmedlas till biodlare. Vid diskussion kom det fram att vi saknar nätverken mellan bioodlare och växtodlare i Sverige för att utbyta kunskap och samarbeten som gynnar båda näringarna. Det behövs kanske också mer samverkan mellan biodlare för att klara att serva med tillräckligt kvantitet och kvalitet av pollineringstjänster.

Biodlare viktiga samverkanspartners för växtodlare

Thorsten Rahbek Pedersen bekräftar att honungsbin och då gärna tillsammans med humlor gör skillnad i skördeutfall och kvalitet. Honungsbin är viktiga pollinatörer för både höst- och vårraps med skördeökningar på mellan 5-20%. Det är mycket som spelar in för att nå de stora effekterna. Bisamhällena behöver sättas ut vid rätt tidpunkt, just vid blomningen. Högre skörd nås om bisammhällena placeras vid mer vindskyddade platser med tillgång till vatten. Sätter man ut permanenta bisamhällen bör man också tänka på att ha blommande grödor inom flygavstånd över hela säsongen.
Thorsten gick också igenom hoten mot dagens bisamhällen. Vilda honungsbisamhällen är idag helt borta i princip i alla europeiska länder. Detta framför allt beroende på Varroakvalster. Vi är alltså beroende av att det finns duktiga och engagerade biodlare i Sverige för att kunna erbjuda bra pollineringstjänser som kompletterar vilda pollinerare.

Ambassadörer ska tydliggöra värdet av pollineringstjänsterna

Ett nytt initiativ har startats i Sverige av Lotta Fabricius Kristiansen och Anna Lind Lewin från Svenska Bin: Pollinera Sverige. Målsättningen är att skapa ett nätverk där hela värdekedjan finns representerad. Genom Pollinera Sverige vill man synliggöra och lyfta pollineringens betydelse på flera plan. "Vi arbetar utåtriktat, genom oss själva och genom viktiga ambassadörer som vi knyter till oss", förklarar Lotta. Det är viktigt att informera om att vi i Sverige har en relativt låg försörjningsgrad av honung, cirka 50 procent. Varför importera honung när Sverige har mycket goda förutsättningar för bisamhällen och honungsproduktion med en mångfald av svenska smaker?

I nyheter från Europaparlamentet kan vi läsa från 24 januari 2018 att "Bin är väldigt viktiga både för vår miljö och vår ekonomi. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att bättre skydda dem och bekämpa fusk med honungsimport...84 procent av växtarter och 76 procent av Europas livsmedelsproduktion är avhängig av binas pollinering. Det ekonomiska värdet beräknas uppgå till 14,2 miljarder euro varje år." Det finns också ett intitiativbetänkande från EU som kräver ökad finansiering till nationella biodlingsprogram. Där står också att läsa att honung är den tredje mest förfalskade produkten i världen. Läs hela nyheten här >>>

Pollinera Sverige satsar på upplysning till oss konsumenter på många sätt. Genom fröpåsar med slogan "Pollinera mera", knyta samma kända kockar med en specifik biodlare och genom att tillhandahålla spännande skolmaterial.
Nyligen inleddes samarbetet med SSPPG, Swedish Society of Public Parks & Gardens, där man i dagarna startar kampanjen #surrandeparker. Pollinera Sverige arrangerar i år för första gången Pollineringsveckan 19-27 maj då man med en rad olika aktiviteter i landet. Det kommer helt klart att surras en del i maj.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & foto

Under februari 2018 har elva innovationsidéer vidareutvecklas med stöd av Växthus Agtech, ett program utvecklat av Lantmännen för att på ett koncentrerat och strukturerat sätt plocka fram det spetsigaste värdeerbjudandet. För första gången körs programmet i Skara och i samarbete med Agroväst. Sista workshopen hölls i Skara 1 mars 2018 och då var det hårdträning som gällde.

Investera i marknadsföring

Lantmännens forskningsansvarige inom Lantbruk & Maskin, Per-Johan Lööf, höll i förmiddagens seminarium. Han gick själv det allra första programmet av Växthuset och visste precis vad deltagarna stod inför. "Lägg tid på er marknadsplan", säger Per-Johan. "Ju mer man marknadsför, desto mer säljer man, så här det bara", konstaterar han vidare. Det är det upprepade budskapet om din produkt eller tjänst som i slutändan ger resultat. En annan viktig framgångsfaktor är timing, vilket är svårt att styra över. När det öppnar sig ett tillfälle att utvidga verksamheten gäller det att vara snabb, modig och såklart även riskbenägen. När man sedan växer ger Per-Johan tipset att hela tiden analysera var i kedjan den svagaste länken är och snabbt vidga flaskhalsarna.

Lär känna kunden

Ulf Brandels, säljcoach,  gav gruppen en uppfriskande säljcoachning sista dagen före Draknästet i Stockholm. Det gäller att ta reda på hur kunden för produkten eller tjänsten ser ut. "Identifiera ett smalt kundsegment - byt hellre om ni märker att det landar fel", råder Ulf. Det är viktigt att fokusera på kundperspektivet och vilken nytta produkten i praktiken gör för kunden. Det är också viktigt att förstå bondens hela affärsverksamhet för att veta hur viktigt ditt erbjudande faktiskt är. "Er värsta konkurrent är ofta att kunden inte, trots ditt välanpassade erbjudande, gör något alls. Att hitta lönsamhetsfaktorerna är viktigt för att göra ditt erbjudande intressant."

Ulf och Jakob var nöjda med deltagarnas insatser i säljträningsmomentet, en viktig förberedelse för att driva sin affärsidé vidare.

Nu bär det iväg till Stockholm för deltagarna där de möter Lantmännens eget Draknäste som kommer värdera och ge feedback på Växthus Agtech:s innovationsidéer. Vi på Agroväst önskar alla deltagare lycka till!

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och bild

Regionutvecklingsnämnden delar ut sitt pris för fjärde året i rad och två unga företagare har chans att vinna 25 000 kronor vardera.

Driver du företag på landsbygden eller känner någon ung entreprenör som gör det?

Nominera senast 18 mars 2018.

För att ha chans att vinna priset ska man vara 15-30 år, bo och vara verksam med sitt företag på landsbygden eller i tätort med mindre än 10 000 invånare.

"Under prisets fyraåriga historia har vi fått in nästan 100 nomineringar och fantastiska exempel på ungdomars företagsamhet. Landsbygden myllrar av driftiga unga entreprenörer och det ger gott hopp om framtiden", säger Moa Boëthius Lind, regionutvecklare och ansvarig för priset.

Kriterier för priset

Pristagarna ska på ett framgångsrikt sätt ha drivit sitt företag med den huvudsakliga omsättningen på landsbygden. Det kan vara såväl traditionellt lantbruksföretagande eller företagande inom helt andra branscher. Priset värdesätter ekonomiskt framgångsrikt företagande, miljöhänsyn, sociala aspekter, samhällsnytta och nya arbetstillfällen. Pristagaren ska vara mellan 15-30 år och priset delas ut för insatser gjorda till och med 2017 års slut. Som landsbygd räknas i praktiken hela Västra Götaland, utom de 20 största tätorterna.

En del av Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap

Pristävlingen instiftades 2014 för att mobilisera och synliggöra ungt företagande på landsbygden. Numera genomförs priset som en del av Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap där unga på landsbygden är en särskilt utvald målgrupp. Många mindre orter påverkas kraftigt av urbaniseringen. I dessa områden behövs därför en särskilt hög grad av företagsamhet och kreativa attityder, inte minst bland ungdomar, för att skapa goda förutsättningar för framtiden.

Kontakt: Moa Boëthius Lind, moa.boethius.lind@vgregion.se

Läs mer Formulär för att skicka in nomineringar, mer information om priset och tidigare pristagare finns här >>>

På bild en av förra årets pristagare, nämligen Malin Jakobsson, VD för Dalsspira mejeri.

Ulrika Åkesson

Agroväst Livsmedel

Paret Olle och Cecilia Ryegård har lyckats skapa ett engagemang kring ekologisk mat som vi inte kan annat än uppskatta. Med sitt familjära och samtidigt professionella sätt har de lyckats samla hela värdekedjan,

som Olle på sin gotländska dialekt säger "Från mylla till hylla”. De målar upp marknadsläget för eko i Sverige vackert, konstnärligt, med siffror i svart och vitt mot en bakgrund av färgstarka entreprenörer som visar att det går att satsa ekologiskt. Och detta i en förgylld, glittrande sal. Ja, inte ens regeringens ministrar kunde hålla sig borda detta året. Det är inte utan att man bländas och rycks med i den positivism som finns om framtiden för svensk, ekologisk mat.

KRAV - en fyr som ska lära oss konsumenter att navigera rätt

Årets inledande föredrag hölls av Anita Falkenek från KRAV. Hon presenterade ny strategi för en certifiering som haft ett tufft år där fler mervärden konkurrerat om uppmärksamheten i butik.
Anita lovar att göra KRAV till den fyr som ska lysa riktigt tydligt och hjälpa kunden navigera rätt – mot ett mer hållbart val i butik. De bygger också upp ett attraktivt lojalitetsprogram där medlemmar kan ta del av bra avtal för t ex investering i solenergi.

Sveriges ekoandel på förgylld plats

2017 års marknadsrapport sammanställd av Ekowebb redovisar en svensk ekoandel i butik på 9,3%. Det borde ge oss silvermedaljen, enligt Cecilia. Vi ligger inte långt efter Danmark som är bäst i klassen med en ekoandel på 11%. Cecilia menar att i Danmark finns en mer tydlig diskussion kring viktiga frågor om renare vatten som bidrar till fortsatt försäljningsökning av eko. Det finns också en politisk diskussion om möjligheten att sänka matmomsen på ekologiska livsmedel. I Sverige har mervärden som närproducerat/lokalt vuxit sig starka och påverkat ekoförsäljningen negativt under 2017. Under 2017 var det följande produktgrupper som var störst (i storleksordning): mjölk, vin, banan, ägg, färska kryddor.

Cecilia pekade på en ny viktig trend som redan etablerats i USA, High dense food, med fokus på vilka näringsämnen enskilda produkter har.

EU:s ekoförordning behöver moderniseras enligt Domeij

Åsa Domeij, miljöchef Axfood, tog tillfället i akt att påpeka att nuvarande ekoförordningen behöver moderniseras. "Vi har ett vägval att göra framåt", menade hon. Antingen driver vi gemensamt frågan gentemot EU eller låter vi KRAV blomstra och utveckla sitt regelverk där den nuvarande förordningen saknar tydliga riktlinjer. "Smaka på tanken på en märkning av hållbar mat utan styrning av byråkrati och förordningar", var Åsas visionära idé till publiken och de två ministrarna på plats: landsbygdsministern och miljöministern. Ekomarknaden är i sin mognadsgrad och har fått starka konkurrenter i t ex vegomat. Det finns dock potential att fortsätta växa inom eko, inte minst bland färdigrätter och andra mer förädlade livsmedel som marmelader och sylter, menade Åsa.

Bucht visar nyckeln till framgång

Kopplingen mellan mat och hälsa blir tydligare, menar landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han påpekade också att det fortfarande är så att vi producerar mindre än efterfrågan. Dessutom har den nya upphandlingslagen gett möjligheter att lägga in ökade krav om miljömedvetenhet. "Nästa steg är nu att utbilda upphandlare så vi styr dessa nya möjligheter mot mer svenskt och mer ekologiskt", fortsätter Bucht. "Lägger man där till det ökade intresset för våra råvaror och ekologiska produkter i andra länder så har svenska råvaruproducenter en fantastiskt framtid. Nyckeln till att lyckas heter hållbar produktivitet genom hela livsmedelskedjan", säger en engagerad landsbygdsminister i sitt tal till gästerna på Grand Hotell. Nyligen hemkommen från Berlin och Sveriges stora satsning på Grüne Woche underströk Bucht vikten av att lyckas exportera jordbruksprodukter och att regeringen nu lägger extra resurser på att marknadsföra Sverige som livsmedelsexportör utomlands.

Det var tjugonde gången som Ekowebb arrangerade en konferens i galaformat. Från att första åren samlat ett fåtal med intresse för ekologisk odling i Hushållningssällskapets lokaler i Skara till att 25 januari visa på en näring som utvecklats framgångsrikt och en gala på Grand Hotell i Stockholm som lockar hela värdekedjan att vara med och fira. Gröna Möten fanns representerade och kunde glatt konstatera att alltfler hört talas om våra evenemang i en oberoende mötesplats för de gröna näringarna i Skaraborg och Västra Götaland.

Ulrika Åkesson

Agroväst Livsmedel

Foto Ulrika Åkesson

Det är sjunde gången Lantmännen kör programmet Växthuset. För första gången med specialinriktning Agtech och för första gången här i Västra Götaland. Startskottet för denna omgång var igår 1 februari 2018. Under kommande sex veckor ska elva spännande innovationsidéer få möjlighet att utvecklas med hjälp av Växthus Agtech. I Skara körs programmet i samverkan med Agroväst. De fyra första utbildningspassen sker på Green Tech Park i Skara. Den sista i Stockholm och därefter avslutning med ett Draknäste.

Det är Emma Nordell och Jakob Söderström från Lantmännens FoI-avdelning som håller i upplägg och innehåll. Varför vill Lantmännen satsa på att utveckla idéer utanför deras egen verksamhet? Jakob säger att "I grunden är Växthuset ett utbildningsprogram där vi lär ut en utvecklingsmodell som vi även själva använder."

"Vi vill satsa på att skapa samarbeten som i slutändan kan ge nya affärsmöjligheter för de som deltar och kanske också för oss. Vi kanske blir deras första kund", fyller Emma i.

Carl Lindell, Axima tillsammans med Agrovästs Mats Emilson

En intensiv dag på Green Tech Park som avslutades med ett inspirerande föredrag av Carl Lindell, VD för Axima.

"Att vara entreprenör handlar mycket om att kunna ta snabba beslut, många gånger på känsla för att få verksamheten att utvecklas framåt", säger Carl. "Det är också viktigt att vara prestigelös, ta tag där det behövs och bygga ett långsiktigt förtroende med sina medarbetare".

Mats Emilson presenterade Agrovästs roll i att stötta utvecklingen av det västsvenska lantbruket på olika sätt. Att låta entreprenörer träffas, trimma sina idéer med andra är ett sätt som vi på Agroväst ser som en viktig satsning för en fortsatt långsiktigt hållbar utveckling av de gröna näringarna i vår region.

Ulrika Åkesson

Agroväst

Foto Ulrika Åkesson