Digitala lösningar för den offentliga livsmedelsaffären

Sommarens torka och bränder har orsakat rader av inlägg, tweets och debattartiklar om jordbrukets utsatthet. Konsumenter och kommuner uppmanas att köpa svenskt för att underlätta för nötköttsproducenter som förväntas tvingas slakta djur i förtid. Men det är inte enkelt att styra inköp mot svenskt när vi lyder under EU-lagstiftning om konkurrensneutrala upphandlingar och vår egen svenska lagstiftning med ett minst sagt snårigt regelverk för våra kommuners upphandlare.

Tisdagen 9 oktober lyfter MATtanken frågan om hur vi får bättre kontroll på råvarors ursprung vid offentlig upphandling. Ett tema som efter den här sommaren kommer bli än mer aktuellt. LOU, lagen om offentlig upphandling, begränsar möjligheten till regionala val av råvaror till offentliga kök. Samtidigt växer intresset hos allmänheten om att kunna få direktinformation om måltidens råvaror och ursprung. Kan digitala lösningar hjälpa såväl upphandlare som kockar att få bättre kontroll på varifrån maten kommer? Seminariet "Branschdialog - hur håller vi koll på var maten kommer ifrån" blir startskottet för en ny satsning av Upphandlingsmyndigheten där man vill lyfta de digitala möjligheterna i den offentliga livsmedelsaffären.

Kampen om avtalen

Pernilla Fischerström har uppdraget av Länsstyrelsen Västra Götaland att stötta kommuner som vill hitta effektiva sätt att anpassa upphandlingsunderlagen så att det ges utrymme för fler lokala aktörer att vinna avtal med kommuners upphandling av mat till skolor och äldreboenden. Hon säger att "det är svårt för upphandlare i mindre kommuner att vara insatt i hur man ställer upp kraven i en livsmedelsupphandling för att säkra en högre andel svenska råvaror på tallriken. Deras uppdrag omfattar ju alltifrån grus, IT, kontorsmöbler till livsmedel. Här är vi med och stöttar." Hur kan då digital teknik lösa denna utmaningen? "Den kan vara ett hjälpmedel för kommunerna att följa upp vad man faktiskt köpt på sina anbud. Idag är det väldigt svårt att få fram tillförlitlig statistik och i takt med att matgäster allt oftare ställer frågor om ursprung behövs säkrare fakta för att man snabbt ska kunna ge ett korrekt svar. Länsstyrelsen ordnar tillsammans med MATtanken och Upphandlingsmyndigheten den här dagen för att så många olika aktörer ska träffas och diskutera vad som kan göras för att underlätta för att man ska kunna veta matens ursprung."

Kan tekniken bakom bitcoin lösa uppföljningskraven

Detta är underrubriken till ett kvällsseminarium som arrangeras av Agroväst och Gröna Möten. SmartAgri är ett projekt med mål att på olika sätt lyfta fram nya digitala lösningar som kan vara till nytta för det västsvenska lantbruket. Under seminariet får vi ta del av deras pågående arbete. Vi får också en inblick i vad blockkedjetekniken innebär, hur den används idag och vilka nya användningsområden som väntar. Ett exempel kommer att presenteras av Unisot AS där man arbetat tillsammans med fiskodlingsindustrin för en säker spårbarhetslösning med hjälp av tekniken.
Seminariet hålls 17 oktober och är kostnadsfritt.

Länk till MATtankens seminarium här >>>

Länk till Gröna Mötens seminarium här >>>

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & Bild

 

 

Teknikspaning på Borgeby 2018

Det fanns mycket att se som rörde precisionsodling och vall på årets upplaga av Borgeby fältdagar. Här är några tekniknedslag från dagarna i Skåne.

   g

Under precisionsodlingsdemonstrationerna visade Drönarbolaget ett par olika modeller av drönare. Det sas vara enkelt att manövrera ekipagen oavsett storlek tack vare avancerad sensor- och satellitteknik som gör att drönaren hittar sin position och håller fast vid den tills nya direktiv ges av drönarpiloten. Med väl fungerande rgb-kamera kan drönare användas för många olika typer av uppdrag där markytan dokumenteras för att t ex analysera grödor, räkna plantor eller yta etc.

Ny teknik som motverkar spridning av tistel och skräppa

Just common sense lanserar en enkel och mekanisk lösning för att bekämpa tistlar. CombiCut bygger på en svensk innovation och maskinen tillverkas i Sverige. Den patenterade lösningen gör det möjligt att utan att skada den växande grödan skära av ogräset. Maskinen gräver alltså inte i jorden utan påverkan på mikrolivet minimeras och den bidrar på så sätt inte heller till onödig uttorkning av jorden. Intressant lösning inte minst för våra ekologiska odlare.

Vindkontroll ger minskade gödningsförluster

Söderberg & Haak visade upp en enkel, men viktig förbättring till deras system för gödselspridning. En till synes enkel vindkontroll mäter hastighet och riktning på vindar för att med hänsyn till detta styra spridartallrikarnas varvtal och nersläppspunkter. Systemet kan även hantera så att respektive sida anpassas efter vindriktning. En innovation som när man ser det verkar som en självklarhet.

 

 

Kombineringsmaskin för effektivt jordbruk utan bekämpningsmedel

Ytterligare en Eye-catcher på fältdagarna var Gothia Redskaps System Cameleon. Ett innovativt multisystem utvecklat i Sverige, närmare bestämt i Fornåsa. Systemet ger möjlighet till kombinationskörningen för att minska antalet körningar, något som skapar mer tid, mindre jordbearbetning och mindre miljöpåverkan. Systemet kan användas vid sådd och gödning, före och efter uppkomst samt hanterar ogräshackning.

Som sagt några utvalda exempel på vad som händer inom jordbruksteknik kopplat till precisionsodling. Har du någon ny innovativ idé som du skulle vilja förverkliga? Ta kontakt med vårt team inom SmartAgri. Läs mer om projektet här >>>.

@Borgeby fältdagar 2018 @precisionsskolan @drönarbolaget @CombiCut @Söderberg & Haak @Gothia redskap

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild

Tema precisionsodling på Borgeby

Årets upplaga av fältdagarna i Borgeby lägger extra fokus vid precisionsodling. Precisionsodling Sverige (POS) har sedan 1996 bedrivit mindre pilotprojekt för att visa på nyttan av precisionsodling. Detta genom årligt stöd från Agroväst. Idag är POS en välkänd och etablerad samverkansplattform med fokus på innovationer och tillämpad forskning till stöd för precisionsodling. Möt aktiva samverkanspartners inom POS på Borgeby. Flera intressanta föredrag hålls i tematältet under onsdag och torsdag:

Onsdag 27 juni

09:40 Nationellt nätverk för precisionsodling -möt samordnaren för POS
Sofia Kämpe, Agroväst
10:00 Skapa den optimala såbädden med 3D-teknik
Mikael Gilbertsson, RISE
10:20 Klimatsmart lärande genom simulatorteknik – snart med precisionsodlingsmoduler
Jörgen Holmén, Naturbruksförvaltningen VGR
10:40 Big Data och satelliter ger bättre proteinhaltsprognoser
Thomas Börjesson, Agroväst
11:00 Future Cropping – utvecklar konkreta lösningar för precisionsodling
Anna Marie Thierry, SEGES
11:20 Platsspecifik ogräsbekämpning
Thomas Börjesson, Agroväst
11:40 Nyheter om CropSAT och markdata – nu med stöd för rapsgödsling och pH-kalkning
Kristin Piikki, SLU
13:00 Precisionsodlingscheck – vilka krav ställer vi på utrustningen?
Henrik Stadig, Hushållningssällskapet
13:20 Digitaliseringssatsning i samarbete med innovativa lantbruksföretagare
Isak Nielsen, AgriOpt
13:40 Hvad sker der i Danmark for at få præcisionsjordbrug ud at virke hos landmanden
Sven Hermansen, SEGES
14:00 Forskning pågår- precisionsodlingsprojekt på SLU
Kristin Piikki, SLU
14:20 Precisionsodlingsrådgivning inom Greppa Näringen
Maria Stenberg, Jordbruksverket
14:40 Håll koll på klöver – påverkan på proteinhalt, ensilering och kvävebehov i vall
Sofia Kämpe, Agroväst
15:20 Utvecklad användning av Yara N-sensor
Knud Nissen, Yara

       

Bilder från Interreg ÖKS projekt Innovationer för hållbar växtodling

Torsdag 28 juni

09:40 Nationellt nätverk för precisionsodling -möt samordnaren för POS
Sofia Kämpe, Agroväst
10:00 Skapa den optimala såbädden med 3D-teknik
Mikael Gilbertsson, RISE
10:20 Klimatsmart lärande genom simulatorteknik – snart med precisionsodlingsmoduler
Jörgen Holmén, Naturbruksförvaltningen VGR
10:40 Big Data och satelliter ger bättre proteinhaltsprognoser
Thomas Börjesson, Agroväst
11:00 Future Cropping – utvecklar konkreta lösningar för precisionsodling
Anna Marie Thierry, SEGES
11:20 Prognosmodell för DON med hjälp av inomfältsvariationer och väderstation
Thomas Börjesson, Agroväst
11:40 Nyheter om CropSAT och markdata – nu med stöd för rapsgödsling och pH-kalkning
Kristin Piikki, SLU
13:00 Precisionsodlingscheck – vilka krav ställer vi på utrustningen?
Henrik Stadig, Hushållningssällskapet
13:20 Digitaliseringssatsning i samarbete med innovativa lantbruksföretagare
Isak Nielsen, AgriOpt
13:40 Hvad sker der i Danmark for at få præcisionsjordbrug ud at virke hos landmanden
Sven Hermansen, SEGES
14:00 Forskning pågår- precisionsodlingsprojekt på SLU
Kristin Piikki, SLU
14:20 Precisionsodlingsrådgivning inom Greppa Näringen
Maria Stenberg, Jordbruksverket
15:00 Erasumus första intensivutbildning inom Smartfarming -SLU Skara står som värd
Johanna Wetterlind, SLU
15:20 Utvecklad användning av Yara N-sensor
Knud Nissen, Yara

Ulrika Åkesson, Agroväst

 

 

Vinnarna av Unga Landsbygdspriset i Väst 2018 korade

Unga Landsbygdspriset i Väst delas årligen ut till personer 15-30 år som på ett framgångsrikt sätt har startat eller drivit företag på landsbygden.

Pristävlingen instiftades 2014 och ska hjälpa till att mobilisera och synliggöra ungt företagande på landsbygden. Priset är numera en del av Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap 2018-2020 där unga på landsbygden är en särskilt utvald målgrupp. Många mindre orter påverkas kraftigt av urbaniseringen. I dessa områden behövs därför en särskilt hög grad av företagsamhet och kreativa attityder, inte minst bland ungdomar, för att skapa goda förutsättningar för tillväxt.

Hållbara skogstjänster prisas

Martin Spjut med sitt företag Spjuts Skog och Marktjänst AB fick i samband med Mingla i Mark ta emot Unga Landsbygdspriset 2018.
"En mycket värdig vinnare", säger Moa Boëthius Lind, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen. Martin Spjut har byggt upp sitt företag från noll med ett påtagligt driv och engagemang för den lokala bygden. Företaget har idag åtta anställda och beskriver dessa på webbsidan som "vår främsta styrka". De har arbetat fram en uttalad miljöprofil med certifiering enligt PEFC. Förra året utsågs de som årets uppstickare i Marks kommun och i år tilldelas alltså Martin Unga Landsbygdspriset i Väst 2018. Ett pris som han med stor glädje tog emot 14 juni i Kinna.

Juryns motivering för priset till Martin

"Med passion och målmedvetenhet har Martin byggt upp sitt företag från grunden och lyckats ta sig in bland etablerade konkurrenter. Med kunskap och god affärskänsla driver han ett företag specialiserat på röjning och underhåll av ledningsgator, trädbeskärning mm där miljötänk, hållbarhet och lyhördhet gentemot kund står i centrum. Företaget växer med god vinst och skapar lokal sysselsättning. Att växa i kontrollerad takt med bibehållen kvalitet och utvecklad hållbarhet är kännetecknande för årets pristagare och genom sitt företagande skapar han optimism i sin bygd."

Farmor en stor förebild för Marielle i Hösäter

Marielle var bara 22 år när hon 2009 tog över restaurangen på Ragneruds camping i Högsäter, som idag har utvecklats till Ragneruds Business AB med restaurang- och konferensanläggning.  Marielle har sin rötter vid Ragnerudsjön och Kroppefjälls naturreservat. Gården Ragnerud med sina vackra omgivningar köptes av hennes farmors föräldrar 1932. "Då var det åkrar här, men många slog läger vid sjön om somrarna. 1984 beslöt mina farföräldrar och föräldrar att bygga några stugor och starta en camping", berättar Marielle. Genom sitt engagemang i bygden vill hon inspirera andra att våga satsa och bidra till en levande och hållbar utveckling. I det närmaste samhället Högsäter har hon dessutom öppnat en inredningsbutik. "Vi vill hålla Ragnerud öppet och levande större delen av året", förklarar Marielle.

Juryns motivering för priset till Marielle

"På den familjeägda camping-, konferens- och restauranganläggningen i Högsäter har Marielle med sin sambo tagit över och växlat upp verksamheten med innovativa satsningar, effektiv marknadsföring och dubblerad omsättning. Den nyöppnade inredningsbutiken inne i samhället har redan hunnit bidra till positiva ringar på vattnet för Högsäters centrumhandel. Kärleken till hembygden och yrkeskompetens inom mat och turism kombineras med driv, målmedvetenhet och nytänkande affärsverksamhet. Positiva sysselsättningseffekter, samverkan med lokala aktörer och ökad turism på landsbygden gynnar hela bygdens utveckling."

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text
(bilder från Västra Götalandsregionen)

 

CropSAT - tar steget vidare

För tio år sedan var det inte självklart att kunna koppla information från satelliter till databaser som bearbetar informationen och skapar tilldelningsfiler som kan överföras till en modern gödningsspridare. CropSAT bygger på denna idé och har möjliggjorts genom Agrovästs stöd till precisionsodlingsprogrammet och forskare inom SLU:s institution för mark och miljö tillsammans med bland annat Hushållningssällskapet.
I början av juni 2018 bjöd SLU Holding in till ett lunchinformationsmöte för att berätta om hur man nu avtalat med Dataväxt för att föra systemet vidare ut på en global marknad.

Mats Wiktorsson, SLU Holding och Mats Söderström, SLU Skara

"CropSAT bygger på att satelliter (Europeiska Rymdstyrelsens Sentinel-2), som passerar varje plats i Sverige vid samma tidpunkt två dagar av fem, levererar data som snabbt blir tillgängliga", förklarar universitetslektor Mats Söderström som har varit en av de viktiga drivkrafterna bakom systemet. “Tidigare var det otroligt kostsamt att få fram återkommande bilder från satelliter. Och leveranstiderna var långa”, berättar Mats. Idag blir går det att få tag på data inom några timmar och helt kostnadsfritt. “Vi har hela tiden haft som målsättning att CropSAT ska vara fritt för vem som helst att använda, och att tekniken ska vara gratis för lantbrukaren så att alla som vill kan använda systemet. Så är det idag och som avtalet ser ut med Dataväxt är målet att det även fortsatt ska vara en gratistjänst”, säger han vidare.

Lönsamt och klimatsmart för lantbruket

Tack vare att bilderna levereras relativt ofta fungerar lösningen trots känsligheten för moln och regn. CropSAT:s huvuduppgift har varit att leverera kartor som visar hur det växer på fälten under maj-juni för att påvisa gödslingsbehov ner till inomfältsnivå. Av kartorna kan man göra bedömningar av var och hur mycket man behöver kompletteringsgödsla. Detta är själva grundtanken inom precisionsodlingen – att vi inte gödslar i onödan och inte gödslar för lite utan just så mycket som behövs på varje del av fältet. Detta är viktigt både ur ett lönsamhetsperspektiv och miljömässigt.
Dataväxt kom med tidigt under utvecklingsfasen och de har varit högst delaktiga i utvecklingen av produkten. Genom ett årligt finansiellt bidrag har Greppa Näringen också en viktig del i att tjänsterna hålls igång och fortsatt kan vara lättillgängliga och kostnadsfria. I och med nytt avtal har nu äganderätten för CropSAT övergått till Dataväxt som kommer att ta produkten vidare mot en global marknad. SLU kommer fortsatt finnas med genom att SLU och Dataväxt kommer bedriva forskningssamarbete på området. Det är fullt möjligt att redan idag att nyttja systemet över hela världen (via www.cropsat.com).
Mats Söderström avslutade med att informera om att man till Institutionen för mark och miljö fått klart med tre doktorander som kommer vara på plats i Skara i september 2018. Så det finns goda förutsättningar för fortsatt utveckling inom precisionsodlingsområdet framöver.

Mer precisionsodling på Borgeby

Under årets fältdagar på Borgeby 26-28 juni är just precisionsodling tema och Agroväst tillsammans med Precisionsodling Sverige (POS) kommer delta vid Speakers Corner i tematältet med flera intressanta föredrag på temat. Varmt välkomna till Borgeby Fältdagar!

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & Bild

 

Nätverk viktiga för att möta ökat kompetensbehov vid försäljning av små mängder

I slutet av maj 2018 arrangerade Gröna Möten tillsammans med Lokalproducerat i Väst ett frukostmöte om småskalig äggproduktion. Evenemanget lockade deltagare med bred geografisk spridning, alltifrån Grästorp, Ulricehamn till Vaggeryd och Värnamo. Marie Lönneskog Hogstadius, ny verksamhetsledare för Svenska Ägg, berättade om branschorganisationen och gav oss en aktuell bild av marknadsläget för svenska ägg.

Vi äter i Sverige 14,7 kg ägg per capita enligt Jordbruksverkets statistik för 2017. Det är en till synes blygsam ökning på 8% sedan 1990. Men sett ur perspektivet att försörjningsgraden ligger på drygt 90% är det en intressant utveckling. "Vi lyckas mota import mycket tack vare salmonellakontrollkravet", förklarar Marie. Svenska Ägg har idag ca 300 äggproducenter med en medelbesättning på 25 000 höns. Vi kan i 2017 års statistik se att antalet företag minskar medan besättningarna ökar. Totalt sett i landet är det fortsatt många som driver äggproduktion i en mer hobbybetonad verksamhet.

Vi kan också konstatera att det öppnats nya handelsvägar utöver lokala butiker i och med ökningen av direkthandel via till exempel REKO-ringar. Här ser vi ett ökat behov av informationsspridning gällande regelverk genom förbättrad samverkan och inte minst rådgivning. Detta är något man nu satsar på bland annat inom Hushållningssällskapet. "Vi har också sett ett behov av att aktivera nätverket inom Lokalproducerat i Västs branschråd för ägg och mejeri i frågor som rör riktlinjer för handel med små mängder", förklarar rådgivare Cecilia Faktus. "Här har vi en styrka i vår modell för att bygga erfarenhetsnätverk och samtidigt bedriva aktiv rådgivning för REKO-ringar genom vårt uppdrag inom REKO bas".

Regelverket för direkthandel delvis snårigt

 

Rune Lundén från Livsmedelsverket genomför tillsammans med sina kollegor kontroll av de anläggningar som har packeritillstånd. “Det är viktigt att säljaren följer de regler som finns inom hygienförordningen”. Rune nämner exempel som att inga trasiga ägg får säljas, äggen ska vara torra och rena och äggen får inte vara äldre än 21 dagar när de säljs. Det är också viktigt att tydligt informera om bäst-före-datum vid direktförsäljning. Endast registrerade packerier får sälja ägg som är storlekssorterade. Samma regler gäller för ägg från andra fjärderfän än höns.

Som äggproducent gäller den generella regeln att du får leverera den årliga äggproduktionen från högst 350 fjärderfän vid direktförsäljning. Redan vid 50 hönor måste äggen stämplas. Utöver det finns det möjlighet att sälja sina ägg hemma i anslutning till gården från fler än 350 hönor. Då måste man registrera sin butik till kommunen men inget packeritillstånd krävs. Vill man däremot sälja till andra verksamheter som restauranger, kaféer eller andra butiker krävs packeritillstånd. Det är också viktigt att vara medveten om att hönsägg inte får tvättas eller rengöras.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill du läsa mer om regler för handel med små mängder, läs här >>>.
Vill du läsa om hur du skyddar din flock från smitta? Läs mer här >>>

EU-stöd för kompetenshöjande insatser

Dagens frukostmöte görs inom ramen för EU-projektet REFRAME. Ett 4-årigt internationellt projekt där vi i fem länder och utifrån våra olika förutsättningar gör insatser för en ökad regional produktion och handel av livsmedel. En viktigt del är att aktivera branschnätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning.

 

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & Bild

 

Upplev den digitala revolutionen!

Res med SmartAgri till Eurotier

Den sjunde februari 2018 var startskottet för den nya innovationssatsningen SmartAgri. Agroväst Livsmedel, Gothia Innovation och RISE har fått i uppdrag av Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket att hjälpa teknik- och livsmedelsföretag med koppling till Västra Götaland och Halland att se möjligheterna, anpassa sig och klara konkurrensen i det DIGITALA TEKNIKSPRÅNGET som sker JUST NU!

"Det är viktigt att få inspiration och ta del av det som händer internationellt, utvecklingen går otroligt snabbt, även inom lantbruksnäringen", menar projektledare Ove Konradsson.
En av de viktiga arenor när det kommer till teknikutveckling inom den europeiska lantbruksnäringen är Eurotier, världsledande mässa inom animalieproduktion. SmartAgri arrangerar en resa till mässan 13-15 november 2018. "Vårt uppdrag är att stötta utvecklingen framför allt vad gäller digitaliseringsteknik inom lantbruket. Vi vill på detta sätt göra det bekvämt för de företagare som är intresserade av att besöka mässan." I paketet ingår förutom flyg, hotell, transfer även erfaren reseledning med bred erfarenhet från både lantbruk och digital teknik. Reseupplägget har satts samman av Equi tours, ett reseföretag med lång erfarenhet av lantbruksresor.

                     

Läs mer om upplägget och hur du anmäler dig här >>>

 

Ulrika Åkesson, Agroväst

 

 

Viktigt med satsning på tillväxt inom svensk mjölkproduktion

En solig kväll i maj just precis när första vallskörden påbörjats samlades ett 25-tal personer för att lyssna och diskutera framtiden för svensk mjölkproduktion på Rådde Gård i Sjuhärad.
Ulrika Åkesson, Agroväst, beskrev läget som en möjlig brytpunkt där det finns dystra rapporter som visar på fortsatt negativ mjölkinvägning, låg investeringsvilja i ansökningar till Jordbruksverket samtidigt som jämförelser med andra länder visar att svenska mjölkproducenter stärker sin konkurrenskraft.

Första frågan gick till Peter Kofoed, chef för Arla Foods medlemsservice och med ett långt förflutet inom mejerinäringen:
"Varför är det så viktigt med svensk mjölk?" Helt klart har vi en nationell utmaning i fallande mjölkinvägningssiffror, även om 2017 visat sig vara ett bättre år i jämförelse så fortsätter mjölkinvägningen att minska. Och vi ser ingen tillväxt i antalet mjölkproducenter i Sverige. De som efterfrågar en mer stabil situation för svenska mjölkproducenter kommer göras besvikna. "Vi kan nog räkna med att priset kommer åka upp och ner även i framtiden. Det vi fokuserar på nu inom Arla Foods och gentemot våra medlemmar är tillväxt. Genom ökad tillväxt kan vi bryta den negativa spiralen vi befinner oss i", förklarar Peter. "Vi behöver tillsammans skapa en mer positiv tilltro till näringen. ". Peter menar att nyckeln till mer mjölk är en stärkt konkurrenskraft. För att nå detta krävs samverkan inom näringen och kompetenshöjande insatser där lantbruksföretagarna blir vassare företagsledare. "Och här kan vi inom Arla Foods vara med och bidra", säger Peter.

Svenska mjölkbönder har god konkurrenskraft vid europeisk jämförelse

Anders Christenson, lantbruksföretagare från Halland har alltid varit intresserad av benchmarking. Genom att se hur andra gör får du inspiration och kunskap att göra förbättringar där du själv befinner dig i din utvecklingen av ditt företag. Som ordförande i European Dairy Farmers Sweden har Anders en god bild över lönsamhetsläget för svenska mjölkproducenter i jämförelse med andra europeiska länder. Det finns idag ett 50-tal EDF-medlemmar i Sverige idag, flera av dem driver ekologisk mjölkproduktion. Vid senaste internationella jämförelsen 2016 som omfattade räkenskapsåren 2013-2016 klättrade de svenska medlemmarna från sista plats till fjärde plats vad gäller bästa break-evenpriser (det lägsta pris man kan producera mjölk till med full kostnadstäckning). Detta trots att vi i Sverige har bland de högsta lönekostnaderna i den europeiska jämförelsen. "Den enskilt mest viktiga faktorn är vårt relativt sett höga avräkningspris på nötkött", berättar Anders. "Men vi har även andra positiva faktorer i Sverige, som till exempel ett lågt energipris".
Anders poängterar att de som lyckas nå god lönsamhet och utrymme för investeringar är de som har förmågan att göra små förbättringar genom hela kostnadskedjan. Anders menar att spännvidden är stor i Sverige med alltifrån mycket lönsamma lantbruksföretag till företag som dras med alltför höga fasta kostnader under lång tid. En nyckelfaktor är byggkostnaderna. Lyckas man hålla byggkostnaderna nere har man goda förutsättningar framåt. Det här med billigare arbetskraft då? Det är vedertagen praxis i de flesta europeiska länder att använda sig av utländsk arbetskraft inom lantbruksnäringen, så även inom svensk mjölkproduktion. "Tillgängligheten på inhemsk arbetskraft är en utmaning i de flesta europeiska länder", menar Anders. "Vi måste helt klart öka attraktionskraften för att säkra tillgången på kompetens inom lantbruksnäringen".
De svenska styrkorna balanserar upp våra utmaningar. "Inte minst vad gäller mjölkavkastning och produktionseffektivitet", menar Anders.

Anders Christenson, Kristoffer Kullingsjö, Peter Kofoed

Både Peter och Anders vill mena och belyser under kvällen på olika sätt att förutsättningarna för tillväxt inom svensk mjölkproduktion finns. Hur väl vi lyckas att vända den negativa trenden hänger mycket samman med våra attityder, vår inställning till förutsättningarna vi har och hur vi utifrån ett positivt förhållningssätt ser framåt. Anders var nyligen över i USA och i Wisconsin genom sitt arbete inom EDF. Wisconsin var i en liknande situation på 80-talet som vi befinner oss i idag. Man levde med nedåtgående invägning, dålig tilltro till näringen och blickade mot angränsade delstater som lyckades mycket bättre. Några lantbruksföretagare där beslöt sig för att bryta trenden genom att sluta sig samman för att bygga nytt förtroende, förändra attityden inom de egna leden och gemensamt arbeta för en mer lönsam framtid. Det var genom detta initiativ som PDPW bildades, Professional Dairy Producers Wisconsin. Och ser man filmen över hur det hela startade kan man notera vissa likheter:

Lyft fram duktiga lantbruksföretagare som företagsförebilder på landsbygden

Kristoffer och hans bror Tobias tog över gården efter sina föräldrar i mitten av 2000-talet. De var unga, hade hittills inte varit aktiva inom lantbruket, men de satte igång! Där fanns tidigt tydliga mål för satsningen på Kullingsjö Lantbruk. Ett var att alla delar i deras företag skulle vara vinstdrivande. Ett annat var att det ska vara kul på jobbet. Alltså redan från början fanns ett lönsamhetsfokus kopplat till en positiv inställning till deras gemensamma satsning. "Att se företaget utvecklas är en trigger att fortsätta och vi har växt mycket på kort tid". Kullingsjö Lantbruk har alldeles nyligen lagt till en grisproduktionsverksamhet och i det närmaste fördubblat sin växtodlingsareal. "En av våra viktiga framgångsfaktorer är att vara öppna för nytt. Vi har lätt till beslut och vågar testa saker". Bröderna Kullingsjö var tidiga med att lägga om till ekologisk mjölkproduktion och odling. En viktig milstolpe för företaget, menar Kristoffer. En annan var satsningen på Herrljunga/Vårgårda biogas.

Vi ser vår personal som en av våra viktigaste tillgångar. Vartefter företaget utvecklats har vi plockat in expertkompetens inom de olika områden vi satsat på. Detta för att klara av att driva lantbruket så effektivt som möjligt, men också för att ge utrymme för egen ordnad ledighet. "Något som varit otroligt viktigt för oss är att hitta medarbetare och omge oss med människor som ger oss ny energi. Att vi har lyckats bibehålla glädjen i arbetet i takt med att företaget har växt är en viktig del i att det går bra för oss". 2016 tilldelades Kullingsjö Lantbruk priset som årets företagare i Vårgårda kommun. "Vi har fått en del utmärkelser under vår resa, vilket vi gärna framhåller och är mycket stolta över. Extra stolta är vi över priset från vår egen hemkommun. Att vi som lantbruksföretag lyfts fram som årets företagare bland andra var något alldeles extra", berättar han vidare. Och det var svårt att inte ryckas med i den positiva energi som Kristoffer spred bland deltagarna denna härliga sommarkväll.

Lyckad premiär för Gröna Möten Sjuhärad

Engagerade och frågvisa lantbrukare, rådgivare och forskare bidrog till ett intressant evenemang. "Jag känner mig mycket nöjd med premiären här i Sjuhärad", säger en glad och delvis lättad projektledare. "Ja, man vet ju aldrig med en sådan här dag och nu när det varit varmt flera dagar i sträck. Att det trots det kom så många hit på Gröna Mötens första evenemang i Sjuhärad bådar gott för vår satsning här tillsammans med Leader Sjuhärad", fortsätter Ulrika Åkesson.

Lokala mötesplatser är viktiga för att sprida kunskap, utbyta erfarenheter och finna nya kontakter att samarbeta med. Inom Gröna Möten Skaraborg har vi under de 2½ år som verksamheten varit igång märkt att det personliga mötet med forskare, innovatörer, branschaktörer och lokala goda exempel är betydelsefullt. Ulrika, som driver Gröna Möten menar att det händer saker både i planering av aktiviteter, under själva evenemanget och efteråt. Och nu drar Gröna Möten Sjuhärad igång sin verksamhet. Det drivs som ett treårigt Leader Sjuhärad-projekt inom deras fokusområde entreprenörskap. Inte helt oväntat handlar premiärevenemanget om mjölknäringen. Teman och formerna för kommande evenemang kommer anpassas efter de behov som finns inom de gröna näringarna lokalt i Sjuhärad. En lokal samordnare kommer finnas på plats i regionen till hösten. "Vi inom Agroväst ser mycket fram emot att få dra igång en mötesplats här i region Sjuhärad, i tät samverkan med aktörer inom de gröna näringarna i området. Håll utkik efter kommande evenemang på Gröna Mötens webb och facebooksida!

 

Ulrika Åkesson
Text & Bild 

Topp tio i tävlingen om Unga Landsbygdspriset i Väst 2018

Blir det en betongfirma, blåbärsodlare eller butik, eller kanske mjölkproducent? Det drar ihop sig till final och prisceremoni i Västra Götalandsregionens tävling Unga Landsbygdspriset i Väst 2018. Juryn har bland årets 34 nominerade ringat in de tio främsta unga entreprenörerna som driver företag på landsbygden i Västra Götaland.

- Vi har fått in rekordmånga bidrag och det har krävts många timmars överläggning och tuffa beslut. Men nu har juryn utsett topp tio-listan och de högst placerade kandidaterna och deras företag. Alla är fantastiska exempel på ungdomars företagsamhet på landsbygden. Redan idag inleder vi nedräkningen till finalen med att publicera topplistan, säger Moa Boëthius, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen och ansvarig för Unga Landsbygdspriset i Väst.
De två slutgiltiga vinnarna som vardera får 25 000 kronor, utses av regionutvecklingsnämnden och offentliggörs i början av juni i samband med prisutdelning i respektive pristagares hemkommun. Under prisets fyraåriga historia har Västra Götalandsregionen utsett sex vinnare och fått in nästan 100 nomineringar av driftiga ungdomars företag på landsbygden i Västra Götaland.

Juryn bedömer företagens ekonomiska framgång, miljöhänsyn, sociala aspekter, samhällsnytta och nya arbetstillfällen. Ålder på pristagaren ska vara mellan 15 och 30 år. Priset är en del i Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap där unga på landsbygden är en särskilt utvald målgrupp. Mindre orter påverkas kraftigt av urbaniseringen och här behövs en hög grad av företagsamhet och kreativa attityder, inte minst bland ungdomar, för att skapa goda förutsättningar för tillväxt.

Följande entreprenörer har gått vidare i tävlingen Unga Landsbygdspriset i Väst 2018 (i alfabetisk ordning):
• Alexander Tervasmäki – Blåbärsgården i Hjo
• Anders Nilsson – Sara och Anders Lantbruk AB i Falköping
• Benjamin Andreasson – Affären på Asperö, Göteborg
• Joakim Pettersson – Dalslands Mark och Betongteknik AB i Dals-Ed, Ed kommun
• Julia Dahlman – Salong Ljuva i Gullspång
• Martin Karlsson – Läckö Kött och Entreprenad AB i Lidköping
• Martin Spjut – Spjuts Skog och Marktjänst AB i Öxabäck, Mark.
• Marielle Örtengren – Ragnerud Business AB i Högsäter, Färgelanda.
• Niklas Larsson Krantz – Holmryds Mejeri i Bredared, Borås
• Oskar Bäckström – Björkil och Amnebyns Mjölk AB i Tösse

Nyhetens källa:

http://news.cision.com/se/vastra-gotalandsregionen/r/topp-tio-i-tavlingen-om-unga-landsbygdspriset-i-vast-2018,c2516140

Fiskar efter svenska råvarukoncept

Märks en ökad efterfrågan på svenska råvaror och produkter i grossisternas och producenternas montrar vid norra Europas största restaurangmässa: Gastro Nord?
Här är några reflektioner och röster från Stockholmsmässan 27 april 2018.

 

Det är alltid lite lugnare sista dagen, något trött och avslappnad stämning där man kan lyckas få lite tid med aktörerna på plats. Stannar till vid Santa Marias monter, de brukar alltid ligga lite i framkant och snabbt haka på nya mattrender. De serverade tacos från sin Foodtruck "Tacotarian". Veggie – såklart! Ett nytt samarbete med ett bolag i Finland ligger bakom deras lansering av Pulled Oats, gjord på nordisk havre. En av Santa Marias medarbetare berättar att alla ingredienser kommer från våra nordiska länder och inom kort installeras en helt ny produktionslinje i Mölnlycke för konsumentpackad Pulled Oats med olika smaksättningar. Produkten vänder sig till ”dagens hållbarhetsmedvetna och trendkänsliga konsumenter”.

Sorunda profilerar härliga grönsaker med mycket mikrogrönt – från Finland. Jag frågar på vilket sätt de arbetar med svenska odlare. Deras säljrepresentant beskriver hur de tillsammans med t ex Gotlandsodlarna utvecklar nya ekologiska produkter. ”Det gäller att ha en nära relation med odlarna, att ta ett gemensamt ansvar för det som ska odlas och sedan skördas. Vi tar ansvar och köper hela deras skörd och delar därmed risken.” Får också en kort pratstund med Wiveca på Magnihill och frågar henne hur de försöker möta en ökad efterfrågan på svenskodlade grönsaker:

”Smaka på våra sockerbetor! En ny produkt som vi nu testar på marknaden. Vi märker helt klart ett ökat drag efter svenskodlat och testar flera nya grödor för att möta våra kunders önskemål.”
Wiveca berättar om utmaningarna med försöksodling av nya grödor och vikten av att hänga med och ständigt utveckla nytt. Särskilt glada var de alla i Magnihills monter då de tilldelades pris för bästa monter med motiveringen: "”Med råvaran i fokus och med aktiv personal lyckas de fånga besökarnas intresse. På en liten yta och ett L-format bord med mycket färg och form förmedlar de sitt budskap”.

Initiativ för att öka mervärdet i svenska råvaror

Hör mig för om efterfrågan på svenskt kvalitetskött i grossistledet. Både Dafgårds, Johan i Hallen och Martin & Servera ger utrymme för det svenska köttet, ungefär i samma utsträckning som de senaste 4-5 åren. Det gäller att kunna leverera en bra kvalitet och framför allt kvalitet som inte varierar för mycket. Så låter fortsatt den välkända argumenteringen från grossistledet. Svenskt kött finns för den som vill ha, men det är inte det man lyfter i sin marknadsföring. Runt hörnet träffar jag Alf och jag får en trevlig pratstund med en av styrelseledamöterna i SRB-föreningen, föreningen för svensk röd och vit boskap. Alf berättar om den positiva respons de har fått från flera välrenommerade kockar när det gäller kvalitetskött från mjölkkorasen som fått kalva ett par gånger och därefter slututfodras på bra grovfoder.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

”Se här”, säger Alf, "ryggbiff från en 10 år gammal SRB-ko. Fantastisk fin fettansättning och ett vackert intramuskulärt fett”.

SRB-föreningen arbetar nu aktivt tillsammans med Hushållningssällskapet för att få fram en certifierad produkt som kan säkerställa en god och jämn kvalitet på premiumkött av SRB-rasen. Alf upplevs genuin och engagerad i sitt sätt att presentera ett spännande koncept där producenter själva samlar sig kring att utveckla mervärden som kan ge hållbarhetsmedvetna restauratörer det de söker – ett svenskt kvalitetskött med en bra story.
Hittar ytterligare exempel på ny, spännande produktutveckling kring en råvara, med nya intressanta applikationer baserat på svensk råvara. Kronägg lanserar ägguleglass på mässan, fantastiskt gott och ett nytt sätt att profilera svenska ägg. I detta fall ägg från svenska frigående höns. De har också helt nyligen lanserat ett hälsokoncept av äggpulverprodukter för storkök. Heläggspulver och äggvitepulver som t ex kan användas som bas i proteindrycker, shakes eller berikning av mat inom äldreomsorgen. Båda produkterna märkta med Frånsverigemärkningen.
Hur är det med bageri och svenskodlat då? Jag noterade att Pågens profilerade sig med Frånsverigemärkningen i sin monter. Lyckades fånga Jonny från Böjabagarn när han provsmakade ost och hans kommentar var: ”Jo, att mjölsorterna vi använder är svenska blir allt oftare ett viktigt mervärde och i alltfler private labelprodukter ett krav” . På frågan vad han tror om gårdsspecifikt mjöl kan bli aktuellt är han mer tveksam. ”Det är nog mer för de små, lokala bagerierna”, menar han.

Fiskodlare Anders har en bra story

Anders från Älvdalsrom fångade verkligen mitt intresse på mässan. Sedan 30 år tillbaka odlar de regnbågslax i Österdalälven. ”Det var min frus far som startade verksamheten. Hans fokus var framför allt att avla fram bra yngel för andra fiskodlare. Vi har vidaretuvecklat verksamheten och börjat utvinna rommen ur 4-åriga regnbågslaxar och tagit fram en exklusiv produkt: Älvdalsrommen”. Anders berättar med stor entusiasm om hur processen går till, helt hantverksmässigt. Och jag blir riktigt imponerad. Flera år av avelsarbete ligger bakom de bestånd man idag har som producerar en storkornig rom som kramas ut för hand på levande fisk som strax därefter sätts tillbaka i odlingen för att slutuppfödas till en god fiskfilé.

Drygt 10 000 steg senare och en rad intressanta samtal med stor- och småskaliga producenter, grossister och kockar satte jag mig på tåget hem till Skövde igen. Det gäller att ha en smaklig produkt, ett koncept som knyter an till hållbarhet för miljö och människor och som kan förmedla budskapet med en trovärdig, genuin story. Och visst fanns det några där i mässvimlet.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst

Text & foto