En solig kväll i maj just precis när första vallskörden påbörjats samlades ett 25-tal personer för att lyssna och diskutera framtiden för svensk mjölkproduktion på Rådde Gård i Sjuhärad.
Ulrika Åkesson, Agroväst, beskrev läget som en möjlig brytpunkt där det finns dystra rapporter som visar på fortsatt negativ mjölkinvägning, låg investeringsvilja i ansökningar till Jordbruksverket samtidigt som jämförelser med andra länder visar att svenska mjölkproducenter stärker sin konkurrenskraft.

Första frågan gick till Peter Kofoed, chef för Arla Foods medlemsservice och med ett långt förflutet inom mejerinäringen:
"Varför är det så viktigt med svensk mjölk?" Helt klart har vi en nationell utmaning i fallande mjölkinvägningssiffror, även om 2017 visat sig vara ett bättre år i jämförelse så fortsätter mjölkinvägningen att minska. Och vi ser ingen tillväxt i antalet mjölkproducenter i Sverige. De som efterfrågar en mer stabil situation för svenska mjölkproducenter kommer göras besvikna. "Vi kan nog räkna med att priset kommer åka upp och ner även i framtiden. Det vi fokuserar på nu inom Arla Foods och gentemot våra medlemmar är tillväxt. Genom ökad tillväxt kan vi bryta den negativa spiralen vi befinner oss i", förklarar Peter. "Vi behöver tillsammans skapa en mer positiv tilltro till näringen. ". Peter menar att nyckeln till mer mjölk är en stärkt konkurrenskraft. För att nå detta krävs samverkan inom näringen och kompetenshöjande insatser där lantbruksföretagarna blir vassare företagsledare. "Och här kan vi inom Arla Foods vara med och bidra", säger Peter.

Svenska mjölkbönder har god konkurrenskraft vid europeisk jämförelse

Anders Christenson, lantbruksföretagare från Halland har alltid varit intresserad av benchmarking. Genom att se hur andra gör får du inspiration och kunskap att göra förbättringar där du själv befinner dig i din utvecklingen av ditt företag. Som ordförande i European Dairy Farmers Sweden har Anders en god bild över lönsamhetsläget för svenska mjölkproducenter i jämförelse med andra europeiska länder. Det finns idag ett 50-tal EDF-medlemmar i Sverige idag, flera av dem driver ekologisk mjölkproduktion. Vid senaste internationella jämförelsen 2016 som omfattade räkenskapsåren 2013-2016 klättrade de svenska medlemmarna från sista plats till fjärde plats vad gäller bästa break-evenpriser (det lägsta pris man kan producera mjölk till med full kostnadstäckning). Detta trots att vi i Sverige har bland de högsta lönekostnaderna i den europeiska jämförelsen. "Den enskilt mest viktiga faktorn är vårt relativt sett höga avräkningspris på nötkött", berättar Anders. "Men vi har även andra positiva faktorer i Sverige, som till exempel ett lågt energipris".
Anders poängterar att de som lyckas nå god lönsamhet och utrymme för investeringar är de som har förmågan att göra små förbättringar genom hela kostnadskedjan. Anders menar att spännvidden är stor i Sverige med alltifrån mycket lönsamma lantbruksföretag till företag som dras med alltför höga fasta kostnader under lång tid. En nyckelfaktor är byggkostnaderna. Lyckas man hålla byggkostnaderna nere har man goda förutsättningar framåt. Det här med billigare arbetskraft då? Det är vedertagen praxis i de flesta europeiska länder att använda sig av utländsk arbetskraft inom lantbruksnäringen, så även inom svensk mjölkproduktion. "Tillgängligheten på inhemsk arbetskraft är en utmaning i de flesta europeiska länder", menar Anders. "Vi måste helt klart öka attraktionskraften för att säkra tillgången på kompetens inom lantbruksnäringen".
De svenska styrkorna balanserar upp våra utmaningar. "Inte minst vad gäller mjölkavkastning och produktionseffektivitet", menar Anders.

Anders Christenson, Kristoffer Kullingsjö, Peter Kofoed

Både Peter och Anders vill mena och belyser under kvällen på olika sätt att förutsättningarna för tillväxt inom svensk mjölkproduktion finns. Hur väl vi lyckas att vända den negativa trenden hänger mycket samman med våra attityder, vår inställning till förutsättningarna vi har och hur vi utifrån ett positivt förhållningssätt ser framåt. Anders var nyligen över i USA och i Wisconsin genom sitt arbete inom EDF. Wisconsin var i en liknande situation på 80-talet som vi befinner oss i idag. Man levde med nedåtgående invägning, dålig tilltro till näringen och blickade mot angränsade delstater som lyckades mycket bättre. Några lantbruksföretagare där beslöt sig för att bryta trenden genom att sluta sig samman för att bygga nytt förtroende, förändra attityden inom de egna leden och gemensamt arbeta för en mer lönsam framtid. Det var genom detta initiativ som PDPW bildades, Professional Dairy Producers Wisconsin. Och ser man filmen över hur det hela startade kan man notera vissa likheter:

Lyft fram duktiga lantbruksföretagare som företagsförebilder på landsbygden

Kristoffer och hans bror Tobias tog över gården efter sina föräldrar i mitten av 2000-talet. De var unga, hade hittills inte varit aktiva inom lantbruket, men de satte igång! Där fanns tidigt tydliga mål för satsningen på Kullingsjö Lantbruk. Ett var att alla delar i deras företag skulle vara vinstdrivande. Ett annat var att det ska vara kul på jobbet. Alltså redan från början fanns ett lönsamhetsfokus kopplat till en positiv inställning till deras gemensamma satsning. "Att se företaget utvecklas är en trigger att fortsätta och vi har växt mycket på kort tid". Kullingsjö Lantbruk har alldeles nyligen lagt till en grisproduktionsverksamhet och i det närmaste fördubblat sin växtodlingsareal. "En av våra viktiga framgångsfaktorer är att vara öppna för nytt. Vi har lätt till beslut och vågar testa saker". Bröderna Kullingsjö var tidiga med att lägga om till ekologisk mjölkproduktion och odling. En viktig milstolpe för företaget, menar Kristoffer. En annan var satsningen på Herrljunga/Vårgårda biogas.

Vi ser vår personal som en av våra viktigaste tillgångar. Vartefter företaget utvecklats har vi plockat in expertkompetens inom de olika områden vi satsat på. Detta för att klara av att driva lantbruket så effektivt som möjligt, men också för att ge utrymme för egen ordnad ledighet. "Något som varit otroligt viktigt för oss är att hitta medarbetare och omge oss med människor som ger oss ny energi. Att vi har lyckats bibehålla glädjen i arbetet i takt med att företaget har växt är en viktig del i att det går bra för oss". 2016 tilldelades Kullingsjö Lantbruk priset som årets företagare i Vårgårda kommun. "Vi har fått en del utmärkelser under vår resa, vilket vi gärna framhåller och är mycket stolta över. Extra stolta är vi över priset från vår egen hemkommun. Att vi som lantbruksföretag lyfts fram som årets företagare bland andra var något alldeles extra", berättar han vidare. Och det var svårt att inte ryckas med i den positiva energi som Kristoffer spred bland deltagarna denna härliga sommarkväll.

Lyckad premiär för Gröna Möten Sjuhärad

Engagerade och frågvisa lantbrukare, rådgivare och forskare bidrog till ett intressant evenemang. "Jag känner mig mycket nöjd med premiären här i Sjuhärad", säger en glad och delvis lättad projektledare. "Ja, man vet ju aldrig med en sådan här dag och nu när det varit varmt flera dagar i sträck. Att det trots det kom så många hit på Gröna Mötens första evenemang i Sjuhärad bådar gott för vår satsning här tillsammans med Leader Sjuhärad", fortsätter Ulrika Åkesson.

Lokala mötesplatser är viktiga för att sprida kunskap, utbyta erfarenheter och finna nya kontakter att samarbeta med. Inom Gröna Möten Skaraborg har vi under de 2½ år som verksamheten varit igång märkt att det personliga mötet med forskare, innovatörer, branschaktörer och lokala goda exempel är betydelsefullt. Ulrika, som driver Gröna Möten menar att det händer saker både i planering av aktiviteter, under själva evenemanget och efteråt. Och nu drar Gröna Möten Sjuhärad igång sin verksamhet. Det drivs som ett treårigt Leader Sjuhärad-projekt inom deras fokusområde entreprenörskap. Inte helt oväntat handlar premiärevenemanget om mjölknäringen. Teman och formerna för kommande evenemang kommer anpassas efter de behov som finns inom de gröna näringarna lokalt i Sjuhärad. En lokal samordnare kommer finnas på plats i regionen till hösten. "Vi inom Agroväst ser mycket fram emot att få dra igång en mötesplats här i region Sjuhärad, i tät samverkan med aktörer inom de gröna näringarna i området. Håll utkik efter kommande evenemang på Gröna Mötens webb och facebooksida!

 

Ulrika Åkesson
Text & Bild 

Blir det en betongfirma, blåbärsodlare eller butik, eller kanske mjölkproducent? Det drar ihop sig till final och prisceremoni i Västra Götalandsregionens tävling Unga Landsbygdspriset i Väst 2018. Juryn har bland årets 34 nominerade ringat in de tio främsta unga entreprenörerna som driver företag på landsbygden i Västra Götaland.

- Vi har fått in rekordmånga bidrag och det har krävts många timmars överläggning och tuffa beslut. Men nu har juryn utsett topp tio-listan och de högst placerade kandidaterna och deras företag. Alla är fantastiska exempel på ungdomars företagsamhet på landsbygden. Redan idag inleder vi nedräkningen till finalen med att publicera topplistan, säger Moa Boëthius, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen och ansvarig för Unga Landsbygdspriset i Väst.
De två slutgiltiga vinnarna som vardera får 25 000 kronor, utses av regionutvecklingsnämnden och offentliggörs i början av juni i samband med prisutdelning i respektive pristagares hemkommun. Under prisets fyraåriga historia har Västra Götalandsregionen utsett sex vinnare och fått in nästan 100 nomineringar av driftiga ungdomars företag på landsbygden i Västra Götaland.

Juryn bedömer företagens ekonomiska framgång, miljöhänsyn, sociala aspekter, samhällsnytta och nya arbetstillfällen. Ålder på pristagaren ska vara mellan 15 och 30 år. Priset är en del i Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap där unga på landsbygden är en särskilt utvald målgrupp. Mindre orter påverkas kraftigt av urbaniseringen och här behövs en hög grad av företagsamhet och kreativa attityder, inte minst bland ungdomar, för att skapa goda förutsättningar för tillväxt.

Följande entreprenörer har gått vidare i tävlingen Unga Landsbygdspriset i Väst 2018 (i alfabetisk ordning):
• Alexander Tervasmäki – Blåbärsgården i Hjo
• Anders Nilsson – Sara och Anders Lantbruk AB i Falköping
• Benjamin Andreasson – Affären på Asperö, Göteborg
• Joakim Pettersson – Dalslands Mark och Betongteknik AB i Dals-Ed, Ed kommun
• Julia Dahlman – Salong Ljuva i Gullspång
• Martin Karlsson – Läckö Kött och Entreprenad AB i Lidköping
• Martin Spjut – Spjuts Skog och Marktjänst AB i Öxabäck, Mark.
• Marielle Örtengren – Ragnerud Business AB i Högsäter, Färgelanda.
• Niklas Larsson Krantz – Holmryds Mejeri i Bredared, Borås
• Oskar Bäckström – Björkil och Amnebyns Mjölk AB i Tösse

Nyhetens källa:

http://news.cision.com/se/vastra-gotalandsregionen/r/topp-tio-i-tavlingen-om-unga-landsbygdspriset-i-vast-2018,c2516140

Under två år har Gröna Möten drivits som ett projekt för att skapa en oberoende mötesplats för de gröna näringarna. Hittills har fokus varit Skaraborg, men den långsiktiga målsättningen är att kunna verka i hela Västra Götaland. 52 evenemang har under 2016-2017 genomförts med drygt 1300 deltagare totalt. Det har från flera håll kommit in önskemål om att erbjuda Gröna Mötens evenemang i hela Västra Götalandsområdet, framför allt ifrån företagarledet. En oberoende mötesplats där man fysiskt kan träffas för diskussion och erfarenhetsutbyte är viktigt för att stärka den gröna näringen lokalt. Det är utifrån det perspektivet nya kontakter knutits för att hitta möjliga vägar att nå lantbruksnäringen lokalt i Sjuhärad.

Samverkan kvalitetssäkrar Gröna Möten

"Det personliga mötet är viktigt, att få möjlighet att föra en dialog i aktuella frågor som direkt påverkar företagarnas lönsamhet och tillväxt. Vi har ju också ett viktigt uppdrag i att belysa hur vi kan nå detta på ett långsiktigt och hållbart sätt. Under de två år som Gröna Möten bedrivit verksamhet i Skaraborg har vi sett flera exempel på hur våra evenemang lyft enskilda företag till nästa steg genom ny kunskap, nya kontakter och goda förebilder", säger projektledare Ulrika Åkesson, Agroväst.

               

Föredragshållare från ett par av Gröna Mötens evenemang i Skaraborg. Till vänster(överst): Lotta Fabricius Kristiansen Pollinera Sverige, Elisabeth Thisner Hushållningssällskapet, Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket. Till höger (underst) Ingemar Gruveaus Yara, Hans Alvemar SOYL, Marcus Pedersen Bayer.

Idag drivs Gröna Möten Skaraborg i samverkan med flera viktiga samverkansaktörer. Det finns en stor kunskapsbank inom SLU-campusområdet i Skara och grundidén är att i en gemensam form sprida kunskap genom olika evenemang, t ex seminarier, studieresor, workshops. Innehållet och formen anpassas för att matcha aktuella utmaningar och behov som behöver lyftas fram och diskuteras. Detta så att forskning och innovation fortsätter ske inom områden som ger effekt och nytta för befintliga företag och som också ökar entreprenörskap och nysatsningar inom de gröna näringarna. Gröna Möten förmedlar inte bara kunskap utan får också tillbaka viktiga erfarenheter som vidare kan spridas över regiongränserna. Detta möjliggörs nu konkret i och med att Leader Sjuhärad går in som finansiär via Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Lokal förankring en viktig förutsättning

"Viktiga kontakter i Sjuhärad togs redan förra sommaren och intresse fanns att skapa ett liknande upplägg som Gröna Möten Skaraborg. I Sjuhärad finns lantbruksverksamhet som liknar den i Skaraborg, men det finns också viktiga skillnader att ta fasta på. Verksamheten i Sjuhärad kommer att anpassas efter de behov som lyfts fram just i detta området", berättar Ulrika vidare. "Vi kommer att ha en lokal samordnare på plats i Sjuhärad för att säkerställa den lokala förankringen i bygden".

Projektet ska drivas under tre år och basen i verksamheten är Gröna Mötens evenemang. Fokus kommer också vara kommunikation om evenemang och samverkansinitiativ genom publicering av reportage på webbsida, facebooksida och information till samverkansaktörers spridningskanaler samt även till externa media. Gröna Möten Sjuhärad kommer drivas av Agroväst och projektledare för både Gröna Möten Skaraborg och Sjuhärad är Ulrika Åkesson.

Premiärevenemanget i Sjuhärad hålls på temat svensk mjölk på Rådde Gård 22 maj. Arlas Peter Kofoed och Anders Christenson från European Dairy Farmers talar under rubriken "Hur kan vi öka investeringsvilja och tillväxt inom svensk mjölkproduktion?" Vi möter även den lokala mjölkproducenten Kristoffer Kullingsjö från Vårgårda.
Läs mer om detta på Gröna Möten

Har du idéer på teman som Gröna Möten borde ta upp? Kontakta oss via gronamoten.se

Gröna Möten Skaraborg finansieras av:

      

Gröna Möten Sjuhärad finansieras av:

                  

 

Ulrika Åkesson, Agroväst