23-24 augusti 2021 har företag med intresse för gröna bioraffinaderier en unik möjlighet att praktiskt se hur grön biomassa från vallodling blir högvärdigt protein. Green Valleys arrangerar ett studiebesök på Ausumgaard utanför Holstebro. Här satsas just nu på en anläggning för grön bioraffinering. Målet är ett egentillverkat proteinkoncentrat som ersättare till importerad soja i foder till deras kyckling- och grisproduktion. På demonstrationsanläggningen vid Aarhus Universitet Foulum möter vi projektets forskningsteam som arbetar med tester och optimering av raffineringsprocessen.

Under tre år har Aarhus Universitet, Foulum, arbetat med att skala upp det gröna bioraffinaderiet till att idag kunna demonstrera hur ett högvärdigt protein från vall kvalitetsmässigt håller lika hög nivå som sojakoncentrat. Här finns forskare inom både ingenjörs- och kemivetenskap samt inom agroekologi som banar väg för framtidens teknologi inom den cirkulära bioekonomin.

"Vi vet att intresset för vall som råvara till högvärdigt foder uppmärksammas och intresset ökar bland svenska lantbrukare och fodertillverkare. På Ausumgaard finns även en biogasanläggning sedan 2017, vilket väl kopplar an till upplägget i Green Valleys koncept. Samtidigt håller Aarhus Universitet Foulum öppet hus för visning av demo-anläggningen. Därför, och trots högsäsong, bjuder vi in till den här, unika studieresan."

Ulrika Åkesson, projektledare Green Valleys

Anmäl dig senast 15 juli

Green Valleys står som huvudarrangör för studieresan som görs tillsammans med N&N Resor, Agritours Sweden. Buss går från Göteborg 23 augusti och vi tar oss gemensamt till Ausumgaard och Foulum. Som deltagare står du för övernattning på förvalt hotell. I resan ingår färja, måltider och avgifter vid studiebesök. Under resan informerar vi om och följer vi de restriktioner som finns gällande åtgärder för minskad smittspridningsrisk. Som deltagare är du själv ansvarig att uppfylla kraven för inresa och vistelse i Danmark.

Hela programmet finner du här >>>.

Anmälan görs senast 15 juli till Ulrika Åkesson,Agroväst:

ulrika.akesson@agrovast.se
Telefon/sms: 0703-105630

Om Green Valleys

Green Valleys är ett EU-projekt som under 2018-2021 etablerat en utvecklingsplattform för bioraffinering. Med en anläggning i Töreboda, Västra Götaland och en i Foulum, MittJylland kan vi demonstrera hur bioraffinering kan utnyttja gräsmarker till att leverera hållbart producerade energiprodukter och proteinfoder. 

Genom ett svensk-danskt forskningssamarbete visar vi hur cirkulär grön bioekonomi kan utnyttja lantbrukets potential. Vi utför system- och lönsamhetsanalyser som visar både klimat- och miljönyttan och affärsmöjligheterna i regionalt odlade vallgrödor där gräset förädlas tillhållbar energi och högvärdigt foder.

Utsläppens negativa effekter i samhället lyfts särskilt i Västra Götalands strategi för 2021-2030. Det satsas framåt särskilt på områden som elektrifiering och digitalisering. Lantbrukssektorn har i sin färdplan satt målet att år 2030 ska lantbruket vara 100% fossilfritt inom drivmedel, torkning och värme. Den enskilde lantbrukaren ställs inför svåra investeringsbeslut i en tid då vi samtidigt behöver öka både produktion av livsmedel och bioenergi.

I Norge har man sedan 2017 i kommunerna runt Oslofjorden tagit sig an utmaningen på ett konstruktivt sätt genom en gratis utlåningstjänst. Det handlar om fossilfria maskiner och verktyg som går på el, bio- eller vätgas. Hittills är tjänsten tillgänglig inom kommunala verksamheter. Idén på sikt är att genom att låta bonden låna hem fossilfria maskinalternativ för att testa och utvärdera hemma på gården underlättar det beslut om en maskininvestering baserad på förnybar energi. Motprestationen är att man vid återlämning lämnar in en utvärdering om maskinens funktionalitet. I dagsläget finns ett 30-tal maskiner för utlåning och närmare 200 har utnyttjat tjänsten hittills.

Att kunna testköra maskiner och maskinverktyg i simulator är idag en del av lärandet på Naturbruksskolorna i Västra Götaland. Simulatorer är effektiva vid mängdträning och ger en god ekonomisk och klimatmässig besparing i det pedagogiska arbetet. Det ger också bättre förutsättningar för elever som kanske inte har lantbruksbakgrund att snabbare lära sig körteknik och framför allt utsätts man för mindre risker.

Steg mot klimatneutralt lantbruk

Båda dessa klimatanpassade tjänster gör att det skapas goda förutsättningar för nya fossilfria alternativ att nå ut till enskilda lantbrukare. Dessutom ger en utlåningstjänst viktig feedback till producenten om tekniska detaljer som kan bidra till förbättringar.

Norsk utlåningstjänst och svensk simulatorträning ingår båda i ett gränsöverskridande samarbete mellan Norge, Sverige och Danmark. Med erfarenheter från nationella lösningar arbetar nu lantbruksskolor tillsammans för att utveckla liknande tjänster i alla tre länderna. Detta möjliggörs genom Interreg ÖKS-projektet «Steg mot ett mer klimatneutralt lantbruk».

Är du nyfiken på att veta mer om utlåningstjänst av fossilfria maskiner eller simulatorträning? Till hösten kommer Naturbruksförvaltningen inom ramen för projektet arrangera en demonstrationsdag inom fossilfria maskiner. Håll utkik efter datum i sociala medier.

Om Projektet

Interreg ÖKS-projektet ”Steg mot ett mer klimatneutralt lantbruk” har som övergripande mål att bidra till en snabbare implementering av ny teknik och kunskap i lantbruket för att dels minska branschens beroende av fossil energi, dels öka branschens bidrag till negativa utsläpp genom ökat nyttjande av biokol vilket ökar kolinlagringen i marken.

För att uppnå detta vill vi stärka naturbruksskolornas och deras elevers roll som förändringsledare i omställningen till ett mer klimatneutralt lantbruk. Detta genom att stödja skolorna att utveckla fler och bättre verktyg i form av metoder och aktiviteter. Även genom att överföra kunskap och best practise över regions- och landsgränser, samt utveckla ny kunskap och erfarenheter tillsammans. Projektpartners är: Agroväst, Västra Götalandsregionens Naturbruksförvaltning, Ringkøbing-Skjerns kommun, Vestjysk landboforening, Bygholms landbrugsskole, Viken Fylkeskommune, Fylkesmannen Oslo og Viken, Tombs vidergående skole.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text

Bild traktor: Viken Fylkeskommune
Bild simulator: Naturbruksförvaltningen

Hållbart lantbruk är ett uttryck som delvis förlorat slagkraft i och med att det tolkas på så många olika sätt. Det behövs ett tydligt sammanhang för att skapa förståelse i frågan om hur vi ställer om. För företag inom gröna näringar handlar det om att finna balans mellan miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Detta var del av Sandra Wilssons inledning till Gröna Möten Sjuhärads digitala träff om hur du minskar fossilberoende med ökad eldrift. Sandra arbetar med hållbarhetsfrågor inom LRF och representerar även Klimat 2030, fokusområde hållbart lantbruk. "I lantbruksbranschens fossilfria färdplan har områdena drivmedel, torkning och värme identifierats som viktiga faktorer att arbeta med för att aktivt bidra till minskad koldioxidavtryck", förklarar hon och säger vidare:

Solel för lantbrukare?

David Larsson, utredare och innovatör på Solisten, har arbetat med solkraft som energikälla i ett par decennier. Och han ser ett tydligt ökat intresse i investering i solceller. Nätansluten solcellseffekt i Sverige har haft en mycket positiv utveckling de senaste fem åren. Antalet aktörer som kan lämna offert på solcellsinstallation, både mindre och större, ökar och idag är det relativt enkelt att få in jämförbara offerter och finna attraktiva priser. Däremot är regelverken fortsatt krångliga och kräver ofta konsultinsats, menar David. Störst potential idag är småhusmarknaden och de ligger i de skattemässiga fördelarna, förklarar han vidare.

Den mest ekonomiska solcellsanläggningen för lantbruksverksamhet får man om den ger 30 000 kilowattimmar per år i överskott som säljs ut på elnätet. Detta beror på hur det nuvarande skattereduktionssystemet för överskottsel är utformat och det faktum att lantbruksverksamhet redan från start bara betalar 0,6 öre/kWh i energiskatt och därmed inte har lika mycket att vinna på att producera egen el som privatpersoner. Det behövs ofta en mer noggrann analys där man kan simulera vilket överskott man kan förväntas få över dygnet och året för att få underlag till investeringen. Detaljerna kring det nya gröna avdraget på 15% för privatpersoner är också dåligt anpassade till de mindre lantbruk som har ett gemensamt elabonnemang för både privatbostaden och verksamheten, menar David, som på olika sätt försöker påverka Skatteverkets hantering av frågan. Han menar att dagens hantering i praktiken snarare kommer att dämpa investeringstakten av solceller inom lantbruket, vilket förmodligen inte var regeringens intention.

Energigemenskaper

EU lyfter möjligheten att nationellt stimulera till ökad solel genom att skapa intressanta regelverk för så kallade energigemenskaper.

David menar att Sverige ligger efter och förväntas presentera regelverk först under 2022. Grundtanken är att flera elkunder ska kunna gå samman, sätta upp solceller, elbatterier och därefter kunna fördela elkraft sinsemellan. På detta sätt kan energigemenskaper fungera som solelsproducenter till sig själv med möjlighet att leverera till andra.

Grön dieselersättning viktigast

Omsättningshastigheten på lantbruksmaskiner är väsentligt lägre än för andra tunga fordon. De traktorer som säljs i Sverige idag kommer att rulla minst till 2037. Eldrivna lantbruksmaskiner kommer under den tiden ta alltmer plats även i fält. "Grön dieselersättning kommer ändå behövas under många år framåt för att befintlig maskinpark ska rulla sin levnadslängd", förklarar Ola Pettersson, RISE. Ola har arbetat med lantbruksmaskiner i hela sitt yrkesverksamma liv och en alltmer vanlig fråga från lantbrukaren är hur man bäst ställer om. Det finns en tydlig vilja men också en oro över vilka val som är mest rätt. Och det är helt klart en begränsande faktor att dagens lösningar bygger på flytande bränsle, menar Ola. Men också en möjlighet, det finns redan bra lösningar framme med FAME och HVO som inte nödvändigtvis behöver bli så mycket dyrare för bonden.

Nytt fokus för maskinutvecklare

Maskinutveckling har under lång tid fokuserat på lösningar som minskar de personella kostnaderna för drivning av maskiner. Det har gjort att maskiner blivit större, bredare, tyngre. Utifrån dagens krav på minskat miljö- och klimatavtryck kanske inte den mest optimala lösningen. Eldrivna autonoma lantbruksmaskiner börjar nu nå ut på marknaden. De är ofta dyra att köpa men väsentligt lägre driftskostnader vad gäller energi och service. "Det senare väger upp med tydlighet", säger Ola. "En traditionell traktor på 160 kW kan ersättas av två autonoma batteridrivna maskiner på 36 kW, 113 kWh. Dessutom:

Ola nämner även vätgas som alternativ för att lagra energi och driva fordon. Han menar att tekniken är relativt mogen men har inte blivit den kommersiella framgången ännu. Vätgas är mer än 14 gånger lättare än luft och den späds snabbt i luft. Den har också den högsta förbränningsenergin per viktenhet bland alla jämförbara och vanligt förekommande material. Det är en explosiv gas som ska hanteras med goda säkerhetsföreskrifter anpassat efter dess egenskaper, men behöver inte ses som mer farlig än dagens drivmedel, menar Ola.

Gröna Möten Sjuhärad tillsammans med Agroväst Gröna Möten genomförde detta evenemang delvis inom ramen för kraftsamlingen Klimat2030 - hela Västra Götaland ställer om.

Om Gröna Möten Sjuhärad

Arrangemang med syfte att öka kunskap baserad på forskning och ny teknik riktat till företagare inom gröna näringar möjliggörs genom Leader Sjuhärad och europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Under pandemin när vi haft begränsade möjligheter att genomföra fysiska träffar har digitala evenemang genomförts i samarbete med Agroväst Gröna Möten.

Om Agroväst Gröna Möten

Kommunikationskonceptet Gröna Möten sprids geografiskt över hela Västra Götaland och Halland genom finansiering av europeiska regionala utvecklingsfonden, Västra Götalandsregionen, Region Halland och LRF. Med lokala noder i Fyrbodal, Skaraborg och Halland fångar vi upp aktuella teman som företagen lokalt vill särskilt belysa och diskutera. Under pandemin har vi anpassat vårt evenemangsutbud till att även omfatta webbinarier med målsättning att inte tappa den lokala förankringen och närheten till lantbrukets vardag.

Ulrika Åkesson, Agroväst Livsmedel
Projektledare Gröna Möten

Agroväst har sedan 1992 utvecklat samarbeten där forskningen och det praktiska lantbruket tillsammans formulerar handlingsplaner som ger stöd för det västsvenska lantbruket. Inom sju olika forsknings- och innovationsprogram drivs idag trettiotalet projekt med det övergripande målet att bidra till ökad lönsamhet och hållbara lantbruksföretag i Västra Götaland. Agrovästs forsknings- och innovationsprogram inom temaområdena Mark och vatten, Framgångsrikt företagande och Tillväxt Trädgård Väst söker nu verksamhetsledare.

Vi söker dig!

Tjänsterna som nu är möjliga att söka är projektfinansierade till och med februari 2023 och avser 40-50% av normal arbetstid. Verkar något av dessa uppdrag passa in på dig? Tveka inte att sända in din intresseanmälan. Vi hanterar dessa i snabb takt och kallar löpande in matchande profiler för intervju.

Verksamhetsledare Tillväxt Trädgård Väst 50%

Det finns ett tydligt uttryckt behov av fler odlare av frukt, bär, grönsaker och prydnadsväxter i Västra Götaland och Halland. Tillväxt Trädgård Väst har under 2020 inventerat behov och påbörjat arbetet med att bilda nätverk av odlare för att stimulera tillväxt inom både frilands- och växthusodling. Tjänsten som verksamhetsledare innebär att engagera fler och driva på i inslagna spår i tät dialog med programmets styrgrupp.

Vi ser gärna att sökande till tjänsten är utbildad hortonom med goda nätverk inom näringen. Tillträde till tjänsten är omgående och projektfinansiering finns fram till och med februari 2023. Vill du veta mer om uppdraget läs här >>>
eller kontakta:
Mats Emilson, VD Agroväst eller
Ulrika Åkesson, projektledare ERUF-projektet Robust livsmedelsregion.

Verksamhetsledare Mark och vatten 40%

Ett ökat fokus på dels ökad markeffektivitet för att tillgodose marknaden med mer svenska livsmedel och energiråvaror, dels ett behov av att öka markbördighet och bidra till klimatlindrande åtgärder genom ökad kolinlagring i mark gör arbetet med mark- och vattenvård till ett prioriterat område. Västra Götaland uppvisar åkerarealer med dålig markstruktur orsakad av markpackning, bristande dränering, minskad kalkning och sänkt mullhalt. Även många betesmarker har ett dikningsbehov då det finns ett ökande problem med bl.a. leverflundra hos betesdjur. Dålig markstruktur och bristande management av växtnäringstillförseln genom stall- och mineralgödsel leder till onödigt växtnäringsläckage av framförallt kväve och fosfor. Tjänsten som verksamhetsledare innebär att forma styrgruppen för programmet med representanter från forskning och näringsliv samt ta fram en handlingsplan.

Vi ser gärna att sökande till tjänsten är växtagronom eller motsvarande med stort intresse för mark- och vattenfrågor inom jordbruket. Tillträde till tjänsten är omgående och projektfinansiering finns fram till och med februari 2023. Vill du veta mer om uppdraget läs här >>>
eller kontakta:
Mats Emilson, VD Agroväst eller
Ulrika Åkesson, projektledare ERUF-projektet Robust livsmedelsregion.

Du finner kontaktuppgifter här >>>.
Sänd intresseanmälan till info@agrovast.se med bifogat CV. Vi hanterar intresseanmälningar löpande. Så tveka inte att sända in intresseanmälan snarast möjligt.

Agroväst forsknings- och innovationsprogram

Agroväst driver ett antal olika program och verksamheter, som succesivt vuxit fram genom dialog och samhandling med olika aktörer inom de gröna näringarna i Västra Götaland. Ett grundläggande förhållningssätt är att respektive programområde kontinuerligt samverkar med de strategiska satsningarna vid SLU i Skara, så att arbetet bidrar till att nå gemensamma mål för de gröna näringarna i Västra Götaland på effektivast möjliga sätt.

Samhandling för en mer robust västsvensk matproduktion

Inom ramen för Agrovästs tematiska forsknings- och innovationsprogram initieras utvecklingsprojekt, förstudier och försök i nära samverkan med aktörer inom branschen. Samhandling för en mer robust västsvensk matproduktion är ett treårigt projekt som genom rekrytering av verksamhetsledare stärker tre av programmen: Tillväxt Trädgård Väst, Mark och vatten samt Framgångsrikt företagande. Projektet finansieras genom medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Västra Götalandsregionen.