Ny verksamhetsledare för Energigården

Camilla Linder började den 1 april som Verksamhetsledare för Energigården på Agroväst i Skara. Hon kommer framför allt att fortsätta arbeta med att hålla ihop och driva energifrågorna inom Agroväst.

Klimat 2030 - Västra Götaland ställer om, är ett nytt arbetsområde inom Energigården. "Jag ser mycket fram emot att få engagera mig i hur vi inom lantbruksnäringen kan verka för ett mer hållbart samhälle", säger Camilla. "Klimat 2030 är en stor satsning som görs inom Västra Götaland och målen som är satta är ambitiösa". Agroväst kommer genom Energigården arbeta aktivt inom fokusområde Klimatsmart och hälsosam mat och Camilla kommer leda satsningen Främja ett hållbart lantbruk.

Camilla Linder har erfarenhet av projektledning och landsbygdsutveckling genom tidigare jobb på bland annat LRF och Jordbruksverket.
Närmast kommer Camilla från Naturbruksförvaltningen i Västra Götaland där hon har jobbat som verksamhetsutvecklare.

Välkommen till Agroväst!

Vill du komma i kontakt med Camilla Linder, följ länken här >>>

CropSAT - tar steget vidare

För tio år sedan var det inte självklart att kunna koppla information från satelliter till databaser som bearbetar informationen och skapar tilldelningsfiler som kan överföras till en modern gödningsspridare. CropSAT bygger på denna idé och har möjliggjorts genom Agrovästs stöd till precisionsodlingsprogrammet och forskare inom SLU:s institution för mark och miljö tillsammans med bland annat Hushållningssällskapet.
I början av juni 2018 bjöd SLU Holding in till ett lunchinformationsmöte för att berätta om hur man nu avtalat med Dataväxt för att föra systemet vidare ut på en global marknad.

Mats Wiktorsson, SLU Holding och Mats Söderström, SLU Skara

"CropSAT bygger på att satelliter (Europeiska Rymdstyrelsens Sentinel-2), som passerar varje plats i Sverige vid samma tidpunkt två dagar av fem, levererar data som snabbt blir tillgängliga", förklarar universitetslektor Mats Söderström som har varit en av de viktiga drivkrafterna bakom systemet. “Tidigare var det otroligt kostsamt att få fram återkommande bilder från satelliter. Och leveranstiderna var långa”, berättar Mats. Idag blir går det att få tag på data inom några timmar och helt kostnadsfritt. “Vi har hela tiden haft som målsättning att CropSAT ska vara fritt för vem som helst att använda, och att tekniken ska vara gratis för lantbrukaren så att alla som vill kan använda systemet. Så är det idag och som avtalet ser ut med Dataväxt är målet att det även fortsatt ska vara en gratistjänst”, säger han vidare.

Lönsamt och klimatsmart för lantbruket

Tack vare att bilderna levereras relativt ofta fungerar lösningen trots känsligheten för moln och regn. CropSAT:s huvuduppgift har varit att leverera kartor som visar hur det växer på fälten under maj-juni för att påvisa gödslingsbehov ner till inomfältsnivå. Av kartorna kan man göra bedömningar av var och hur mycket man behöver kompletteringsgödsla. Detta är själva grundtanken inom precisionsodlingen – att vi inte gödslar i onödan och inte gödslar för lite utan just så mycket som behövs på varje del av fältet. Detta är viktigt både ur ett lönsamhetsperspektiv och miljömässigt.
Dataväxt kom med tidigt under utvecklingsfasen och de har varit högst delaktiga i utvecklingen av produkten. Genom ett årligt finansiellt bidrag har Greppa Näringen också en viktig del i att tjänsterna hålls igång och fortsatt kan vara lättillgängliga och kostnadsfria. I och med nytt avtal har nu äganderätten för CropSAT övergått till Dataväxt som kommer att ta produkten vidare mot en global marknad. SLU kommer fortsatt finnas med genom att SLU och Dataväxt kommer bedriva forskningssamarbete på området. Det är fullt möjligt att redan idag att nyttja systemet över hela världen (via www.cropsat.com).
Mats Söderström avslutade med att informera om att man till Institutionen för mark och miljö fått klart med tre doktorander som kommer vara på plats i Skara i september 2018. Så det finns goda förutsättningar för fortsatt utveckling inom precisionsodlingsområdet framöver.

Mer precisionsodling på Borgeby

Under årets fältdagar på Borgeby 26-28 juni är just precisionsodling tema och Agroväst tillsammans med Precisionsodling Sverige (POS) kommer delta vid Speakers Corner i tematältet med flera intressanta föredrag på temat. Varmt välkomna till Borgeby Fältdagar!

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & Bild

Nätverk viktiga för att möta ökat kompetensbehov vid försäljning av små mängder

I slutet av maj 2018 arrangerade Gröna Möten tillsammans med Lokalproducerat i Väst ett frukostmöte om småskalig äggproduktion. Evenemanget lockade deltagare med bred geografisk spridning, alltifrån Grästorp, Ulricehamn till Vaggeryd och Värnamo. Marie Lönneskog Hogstadius, ny verksamhetsledare för Svenska Ägg, berättade om branschorganisationen och gav oss en aktuell bild av marknadsläget för svenska ägg.

Vi äter i Sverige 14,7 kg ägg per capita enligt Jordbruksverkets statistik för 2017. Det är en till synes blygsam ökning på 8% sedan 1990. Men sett ur perspektivet att försörjningsgraden ligger på drygt 90% är det en intressant utveckling. "Vi lyckas mota import mycket tack vare salmonellakontrollkravet", förklarar Marie. Svenska Ägg har idag ca 300 äggproducenter med en medelbesättning på 25 000 höns. Vi kan i 2017 års statistik se att antalet företag minskar medan besättningarna ökar. Totalt sett i landet är det fortsatt många som driver äggproduktion i en mer hobbybetonad verksamhet.

Vi kan också konstatera att det öppnats nya handelsvägar utöver lokala butiker i och med ökningen av direkthandel via till exempel REKO-ringar. Här ser vi ett ökat behov av informationsspridning gällande regelverk genom förbättrad samverkan och inte minst rådgivning. Detta är något man nu satsar på bland annat inom Hushållningssällskapet. "Vi har också sett ett behov av att aktivera nätverket inom Lokalproducerat i Västs branschråd för ägg och mejeri i frågor som rör riktlinjer för handel med små mängder", förklarar rådgivare Cecilia Faktus. "Här har vi en styrka i vår modell för att bygga erfarenhetsnätverk och samtidigt bedriva aktiv rådgivning för REKO-ringar genom vårt uppdrag inom REKO bas".

Regelverket för direkthandel delvis snårigt

Rune Lundén från Livsmedelsverket genomför tillsammans med sina kollegor kontroll av de anläggningar som har packeritillstånd. “Det är viktigt att säljaren följer de regler som finns inom hygienförordningen”. Rune nämner exempel som att inga trasiga ägg får säljas, äggen ska vara torra och rena och äggen får inte vara äldre än 21 dagar när de säljs. Det är också viktigt att tydligt informera om bäst-före-datum vid direktförsäljning. Endast registrerade packerier får sälja ägg som är storlekssorterade. Samma regler gäller för ägg från andra fjärderfän än höns.

Som äggproducent gäller den generella regeln att du får leverera den årliga äggproduktionen från högst 350 fjärderfän vid direktförsäljning. Redan vid 50 hönor måste äggen stämplas. Utöver det finns det möjlighet att sälja sina ägg hemma i anslutning till gården från fler än 350 hönor. Då måste man registrera sin butik till kommunen men inget packeritillstånd krävs. Vill man däremot sälja till andra verksamheter som restauranger, kaféer eller andra butiker krävs packeritillstånd. Det är också viktigt att vara medveten om att hönsägg inte får tvättas eller rengöras.

Vill du läsa mer om regler för handel med små mängder, läs här >>>.
Vill du läsa om hur du skyddar din flock från smitta? Läs mer här >>>

EU-stöd för kompetenshöjande insatser

Dagens frukostmöte görs inom ramen för EU-projektet REFRAME. Ett 4-årigt internationellt projekt där vi i fem länder och utifrån våra olika förutsättningar gör insatser för en ökad regional produktion och handel av livsmedel. En viktigt del är att aktivera branschnätverk för erfarenhetsutbyte och kunskapsspridning.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & Bild

Upplev den digitala revolutionen!

Res med SmartAgri till Eurotier

Den sjunde februari 2018 var startskottet för den nya innovationssatsningen SmartAgri. Agroväst Livsmedel, Gothia Innovation och RISE har fått i uppdrag av Västra Götalandsregionen och Tillväxtverket att hjälpa teknik- och livsmedelsföretag med koppling till Västra Götaland och Halland att se möjligheterna, anpassa sig och klara konkurrensen i det DIGITALA TEKNIKSPRÅNGET som sker JUST NU!

"Det är viktigt att få inspiration och ta del av det som händer internationellt, utvecklingen går otroligt snabbt, även inom lantbruksnäringen", menar projektledare Ove Konradsson.
En av de viktiga arenor när det kommer till teknikutveckling inom den europeiska lantbruksnäringen är Eurotier, världsledande mässa inom animalieproduktion. SmartAgri arrangerar en resa till mässan 13-15 november 2018. "Vårt uppdrag är att stötta utvecklingen framför allt vad gäller digitaliseringsteknik inom lantbruket. Vi vill på detta sätt göra det bekvämt för de företagare som är intresserade av att besöka mässan." I paketet ingår förutom flyg, hotell, transfer även erfaren reseledning med bred erfarenhet från både lantbruk och digital teknik. Reseupplägget har satts samman av Equi tours, ett reseföretag med lång erfarenhet av lantbruksresor.

Läs mer om upplägget och hur du anmäler dig här >>>

Ulrika Åkesson, Agroväst

Viktigt med satsning på tillväxt inom svensk mjölkproduktion

En solig kväll i maj just precis när första vallskörden påbörjats samlades ett 25-tal personer för att lyssna och diskutera framtiden för svensk mjölkproduktion på Rådde Gård i Sjuhärad.
Ulrika Åkesson, Agroväst, beskrev läget som en möjlig brytpunkt där det finns dystra rapporter som visar på fortsatt negativ mjölkinvägning, låg investeringsvilja i ansökningar till Jordbruksverket samtidigt som jämförelser med andra länder visar att svenska mjölkproducenter stärker sin konkurrenskraft.

Första frågan gick till Peter Kofoed, chef för Arla Foods medlemsservice och med ett långt förflutet inom mejerinäringen:
"Varför är det så viktigt med svensk mjölk?" Helt klart har vi en nationell utmaning i fallande mjölkinvägningssiffror, även om 2017 visat sig vara ett bättre år i jämförelse så fortsätter mjölkinvägningen att minska. Och vi ser ingen tillväxt i antalet mjölkproducenter i Sverige. De som efterfrågar en mer stabil situation för svenska mjölkproducenter kommer göras besvikna. "Vi kan nog räkna med att priset kommer åka upp och ner även i framtiden. Det vi fokuserar på nu inom Arla Foods och gentemot våra medlemmar är tillväxt. Genom ökad tillväxt kan vi bryta den negativa spiralen vi befinner oss i", förklarar Peter. "Vi behöver tillsammans skapa en mer positiv tilltro till näringen. ". Peter menar att nyckeln till mer mjölk är en stärkt konkurrenskraft. För att nå detta krävs samverkan inom näringen och kompetenshöjande insatser där lantbruksföretagarna blir vassare företagsledare. "Och här kan vi inom Arla Foods vara med och bidra", säger Peter.

Svenska mjölkbönder har god konkurrenskraft vid europeisk jämförelse

Anders Christenson, lantbruksföretagare från Halland har alltid varit intresserad av benchmarking. Genom att se hur andra gör får du inspiration och kunskap att göra förbättringar där du själv befinner dig i din utvecklingen av ditt företag. Som ordförande i European Dairy Farmers Sweden har Anders en god bild över lönsamhetsläget för svenska mjölkproducenter i jämförelse med andra europeiska länder. Det finns idag ett 50-tal EDF-medlemmar i Sverige idag, flera av dem driver ekologisk mjölkproduktion. Vid senaste internationella jämförelsen 2016 som omfattade räkenskapsåren 2013-2016 klättrade de svenska medlemmarna från sista plats till fjärde plats vad gäller bästa break-evenpriser (det lägsta pris man kan producera mjölk till med full kostnadstäckning). Detta trots att vi i Sverige har bland de högsta lönekostnaderna i den europeiska jämförelsen. "Den enskilt mest viktiga faktorn är vårt relativt sett höga avräkningspris på nötkött", berättar Anders. "Men vi har även andra positiva faktorer i Sverige, som till exempel ett lågt energipris".
Anders poängterar att de som lyckas nå god lönsamhet och utrymme för investeringar är de som har förmågan att göra små förbättringar genom hela kostnadskedjan. Anders menar att spännvidden är stor i Sverige med alltifrån mycket lönsamma lantbruksföretag till företag som dras med alltför höga fasta kostnader under lång tid. En nyckelfaktor är byggkostnaderna. Lyckas man hålla byggkostnaderna nere har man goda förutsättningar framåt. Det här med billigare arbetskraft då? Det är vedertagen praxis i de flesta europeiska länder att använda sig av utländsk arbetskraft inom lantbruksnäringen, så även inom svensk mjölkproduktion. "Tillgängligheten på inhemsk arbetskraft är en utmaning i de flesta europeiska länder", menar Anders. "Vi måste helt klart öka attraktionskraften för att säkra tillgången på kompetens inom lantbruksnäringen".
De svenska styrkorna balanserar upp våra utmaningar. "Inte minst vad gäller mjölkavkastning och produktionseffektivitet", menar Anders.

Anders Christenson, Kristoffer Kullingsjö, Peter Kofoed

Både Peter och Anders vill mena och belyser under kvällen på olika sätt att förutsättningarna för tillväxt inom svensk mjölkproduktion finns. Hur väl vi lyckas att vända den negativa trenden hänger mycket samman med våra attityder, vår inställning till förutsättningarna vi har och hur vi utifrån ett positivt förhållningssätt ser framåt. Anders var nyligen över i USA och i Wisconsin genom sitt arbete inom EDF. Wisconsin var i en liknande situation på 80-talet som vi befinner oss i idag. Man levde med nedåtgående invägning, dålig tilltro till näringen och blickade mot angränsade delstater som lyckades mycket bättre. Några lantbruksföretagare där beslöt sig för att bryta trenden genom att sluta sig samman för att bygga nytt förtroende, förändra attityden inom de egna leden och gemensamt arbeta för en mer lönsam framtid. Det var genom detta initiativ som PDPW bildades, Professional Dairy Producers Wisconsin. Och ser man filmen över hur det hela startade kan man notera vissa likheter:

Lyft fram duktiga lantbruksföretagare som företagsförebilder på landsbygden

Kristoffer och hans bror Tobias tog över gården efter sina föräldrar i mitten av 2000-talet. De var unga, hade hittills inte varit aktiva inom lantbruket, men de satte igång! Där fanns tidigt tydliga mål för satsningen på Kullingsjö Lantbruk. Ett var att alla delar i deras företag skulle vara vinstdrivande. Ett annat var att det ska vara kul på jobbet. Alltså redan från början fanns ett lönsamhetsfokus kopplat till en positiv inställning till deras gemensamma satsning. "Att se företaget utvecklas är en trigger att fortsätta och vi har växt mycket på kort tid". Kullingsjö Lantbruk har alldeles nyligen lagt till en grisproduktionsverksamhet och i det närmaste fördubblat sin växtodlingsareal. "En av våra viktiga framgångsfaktorer är att vara öppna för nytt. Vi har lätt till beslut och vågar testa saker". Bröderna Kullingsjö var tidiga med att lägga om till ekologisk mjölkproduktion och odling. En viktig milstolpe för företaget, menar Kristoffer. En annan var satsningen på Herrljunga/Vårgårda biogas.

Vi ser vår personal som en av våra viktigaste tillgångar. Vartefter företaget utvecklats har vi plockat in expertkompetens inom de olika områden vi satsat på. Detta för att klara av att driva lantbruket så effektivt som möjligt, men också för att ge utrymme för egen ordnad ledighet. "Något som varit otroligt viktigt för oss är att hitta medarbetare och omge oss med människor som ger oss ny energi. Att vi har lyckats bibehålla glädjen i arbetet i takt med att företaget har växt är en viktig del i att det går bra för oss". 2016 tilldelades Kullingsjö Lantbruk priset som årets företagare i Vårgårda kommun. "Vi har fått en del utmärkelser under vår resa, vilket vi gärna framhåller och är mycket stolta över. Extra stolta är vi över priset från vår egen hemkommun. Att vi som lantbruksföretag lyfts fram som årets företagare bland andra var något alldeles extra", berättar han vidare. Och det var svårt att inte ryckas med i den positiva energi som Kristoffer spred bland deltagarna denna härliga sommarkväll.

Lyckad premiär för Gröna Möten Sjuhärad

Engagerade och frågvisa lantbrukare, rådgivare och forskare bidrog till ett intressant evenemang. "Jag känner mig mycket nöjd med premiären här i Sjuhärad", säger en glad och delvis lättad projektledare. "Ja, man vet ju aldrig med en sådan här dag och nu när det varit varmt flera dagar i sträck. Att det trots det kom så många hit på Gröna Mötens första evenemang i Sjuhärad bådar gott för vår satsning här tillsammans med Leader Sjuhärad", fortsätter Ulrika Åkesson.

Lokala mötesplatser är viktiga för att sprida kunskap, utbyta erfarenheter och finna nya kontakter att samarbeta med. Inom Gröna Möten Skaraborg har vi under de 2½ år som verksamheten varit igång märkt att det personliga mötet med forskare, innovatörer, branschaktörer och lokala goda exempel är betydelsefullt. Ulrika, som driver Gröna Möten menar att det händer saker både i planering av aktiviteter, under själva evenemanget och efteråt. Och nu drar Gröna Möten Sjuhärad igång sin verksamhet. Det drivs som ett treårigt Leader Sjuhärad-projekt inom deras fokusområde entreprenörskap. Inte helt oväntat handlar premiärevenemanget om mjölknäringen. Teman och formerna för kommande evenemang kommer anpassas efter de behov som finns inom de gröna näringarna lokalt i Sjuhärad. En lokal samordnare kommer finnas på plats i regionen till hösten. "Vi inom Agroväst ser mycket fram emot att få dra igång en mötesplats här i region Sjuhärad, i tät samverkan med aktörer inom de gröna näringarna i området. Håll utkik efter kommande evenemang på Gröna Mötens webb och facebooksida!

Ulrika Åkesson
Text & Bild

Idag firas biologiska mångfaldens dag

Internationella biologiska mångfaldens dag inrättades av FN år 2002 för att öka förståelsen för en artrik natur. 2018 uppmärksammas dagen extra mycket i Sverige genom att naturföreningar, kommuner, länsstyrelser, företag och privatpersoner arrangerar aktiviteter i hela Sverige. Över 160 aktiviteter sker runt om i landet bland annat naturvandring, fågelguidning, cykelartrace, mossexkursion, artbingo, bioblitz, föreläsningar etc.

Sveriges 30:e nationalpark invigs

Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Kronobergs län firar den biologiska mångfalden den 25 maj genom att inviga ytterligare en nationalpark – Åsnen i Småland. Söder om det småländska höglandet i Tingsryd och Alvesta kommuner och på gränsen till Växjö kommun har Sveriges 30:e nationalpark bildats. Ett område som representerar det sydsvenska slättlandskapet. Ett besök i området erbjuder besökaren en vildmarkskänsla, gamla bokskogar, många öar och skär och ett rikt växt- och djurliv. Ädellövskogarna i området är ovanligt artrika främst när det gäller lavar, svampar och vedlevande insekter. De hundra öarna, skogarna, våtmarkerna och vattenmiljön tillsammans gör att hela Åsnenområdet har ett rikt fågelliv med bland annat fiskgjuse, havsörn och lärkfalk.

Mångfald ger skydd och artrikedom

Biologisk mångfald, en artrik natur, anses vara ett bra skydd mot många av hoten som naturen och mänskligheten står inför. En artrik och varierad skog lagrar till exempel mer koldioxid än ett trädplantage. En myllrande våtmark minskar övergödningen och gör samhället mindre sårbart mot översvämningar. En äng med en mångfald av växtarter gynnar pollinerare betydligt bättre än en gräsmatta med få arter.

I Skaraborg arrangeras en tävling kring Hornborgasjön 15 juli 2018. Det blir en guidning med biolog Petter Bohman där det gäller att hitta så många arter som möjligt. Artjakt ihop som passar alla åldrar! Med håv, lupp och kikare letar vi reda på allt levande som vi kan höra, se eller lukta oss fram till runt Naturum. Samling och start vid naturum.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & Bild

Topp tio i tävlingen om Unga Landsbygdspriset i Väst 2018

Blir det en betongfirma, blåbärsodlare eller butik, eller kanske mjölkproducent? Det drar ihop sig till final och prisceremoni i Västra Götalandsregionens tävling Unga Landsbygdspriset i Väst 2018. Juryn har bland årets 34 nominerade ringat in de tio främsta unga entreprenörerna som driver företag på landsbygden i Västra Götaland.

- Vi har fått in rekordmånga bidrag och det har krävts många timmars överläggning och tuffa beslut. Men nu har juryn utsett topp tio-listan och de högst placerade kandidaterna och deras företag. Alla är fantastiska exempel på ungdomars företagsamhet på landsbygden. Redan idag inleder vi nedräkningen till finalen med att publicera topplistan, säger Moa Boëthius, regionutvecklare på Västra Götalandsregionen och ansvarig för Unga Landsbygdspriset i Väst.
De två slutgiltiga vinnarna som vardera får 25 000 kronor, utses av regionutvecklingsnämnden och offentliggörs i början av juni i samband med prisutdelning i respektive pristagares hemkommun. Under prisets fyraåriga historia har Västra Götalandsregionen utsett sex vinnare och fått in nästan 100 nomineringar av driftiga ungdomars företag på landsbygden i Västra Götaland.

Juryn bedömer företagens ekonomiska framgång, miljöhänsyn, sociala aspekter, samhällsnytta och nya arbetstillfällen. Ålder på pristagaren ska vara mellan 15 och 30 år. Priset är en del i Västra Götalandsregionens program för entreprenörskap där unga på landsbygden är en särskilt utvald målgrupp. Mindre orter påverkas kraftigt av urbaniseringen och här behövs en hög grad av företagsamhet och kreativa attityder, inte minst bland ungdomar, för att skapa goda förutsättningar för tillväxt.

Följande entreprenörer har gått vidare i tävlingen Unga Landsbygdspriset i Väst 2018 (i alfabetisk ordning):
• Alexander Tervasmäki – Blåbärsgården i Hjo
• Anders Nilsson – Sara och Anders Lantbruk AB i Falköping
• Benjamin Andreasson – Affären på Asperö, Göteborg
• Joakim Pettersson – Dalslands Mark och Betongteknik AB i Dals-Ed, Ed kommun
• Julia Dahlman – Salong Ljuva i Gullspång
• Martin Karlsson – Läckö Kött och Entreprenad AB i Lidköping
• Martin Spjut – Spjuts Skog och Marktjänst AB i Öxabäck, Mark.
• Marielle Örtengren – Ragnerud Business AB i Högsäter, Färgelanda.
• Niklas Larsson Krantz – Holmryds Mejeri i Bredared, Borås
• Oskar Bäckström – Björkil och Amnebyns Mjölk AB i Tösse

Nyhetens källa:

http://news.cision.com/se/vastra-gotalandsregionen/r/topp-tio-i-tavlingen-om-unga-landsbygdspriset-i-vast-2018,c2516140

500 nötkreatur som underlag för jämförelse av slaktmetoder

Forskare från Aarhus, Uppsala, Göteborg och Skara samlades tillsammans med deltagare från hela handelskedjan inom nöt- och lammköttsproduktion torsdagen 12 april 2018 på Götala Herrgård för att diskutera och redogöra för tekniska innovationer och metoder för en jämnare köttkvalitet. Redan under förstudien inför det treåriga Interreg ÖKS-projektet Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött stod det klart att den största utmaningen kring svenskt nöt- och lammkött var den ojämna kvaliteten. Och det finns många parametrar att studera som påverkar köttets kvalitet. I projektet studeras raser och raskorsningar, uppfödningssätt/intensitet, slaktmetoder, köttkvalitetsmätningsmetoder, avräkningsprisincitament. Från andra hållet i kedjan studeras också konsumenternas syn på nationellt producerat nöt- och lammkött. Vad får oss att välja svenskt, norskt eller danskt kött? Vid eftermiddagens externa seminarium presenterade projektledare Ulrika Åkesson projektets olika delar och övergripande innehåll. Ett 40-tal deltagare var på plats för att ta del av projektdeltagarnas arbete.


 Bild från SLU, Skara

Anders H Karlsson, professor i köttvetenskap vid SLU i Skara inledde under rubriken "Är mobil slakt gynnsam för köttkvaliteten?" En omfattande databas har skapats utifrån de ca 500 nötkreatur som ingått i studien som gjorts av SLU i samverkan med RISE. Slakt av nötkreatur sker vanligen genom att djuren transporteras på lastbil till allt färre och allt större slakterier där en ökande andel djur övernattas innan de slaktas. Det är välkänt att djurvälfärd och köttkvalitet kan påverkas negativt av den stress som uppstår i samband med transporten och vid hanteringen i för djuren okända lokaler där de utsätts för en mängd sinnesintryck av olika slag. I projektet har man studerat hur två olika system för slakt av nötkreatur (mobil slakt, versus stationär slakt) påverkar köttets kvalitet och djurens välfärd. Djurmaterialet utjordes av ca 60 % ungtjurar, resten är kvigor samt en mindre antal stutar, som antingen slaktas på ett konventionellt stationärt eller på ett mobilt slakteri, där djuren slaktas direkt på gården. Förutom rent teknologiska köttkvalitets analyser (färg, vätskehållande förmåga, skärmotstånd och kompression) har också köttets sensoriska kvalitet med hjälp av tränad panel testats. Resultatet av studien visar att förutsättningar för god djurvälfärd finns i såväl mobil slakt som i stationär. "Resultatet är oväntat och intressant", menar Anders H Karlsson.

Växa Sverige satsar på ny teknik för mätning av köttkvalitet på gården

RISE har i projektet uppdrag att inventera och testa tekniker för mätning av köttkvalitet. En utmaning i dagens avräkningssystem är att ätkvalitet inte är kopplat till den EUROP-standard som används för klassificering av kött i Sverige. Detta gör att det t ex saknas incitament för att leverera ett kött med mer marmorering eller intramuskulärt fett, dvs fett insprängt i muskeln. Marmoreringen är en betydelsefull kvalitetsindikator, som har positiv effekt på både mörhet, saftighet och smak på köttet. En kvalitetsindikator som visar på marmoreringsgrad, en faktor som blivit allt viktigare för den som är ute efter en förhöjd smak på köttet. Efter att ha gått igenom befintlig teknik på marknaden för att kunna mäta marmorering på levande djur, valde RISE att vidare med att studera ultraljudstekniken, som redan idag används framgångsrikt i t.ex. USA och Kanada. RISE kontaktade rådgivningsföretaget Växa Sverige för att utveckla en ny tjänst baserad på denna teknik. Detta då vi vet att marmoreringsgraden är något som uppfödare i hög grad kan påverka både genom avel och utfodring. Rimligtvis borde det finnas ett intresse av kunskap på temat även i primärproducentledet. Birgitta Sjödin från Växa Sverige deltog på seminariet via länk för att berätta om varför de valt att satsa på ett samarbete kring utarbetning av en helt ny tjänst: ultraljudscanning på levande nötkreatur. "Om allt går som vi planerar så har vi tjänsten på plats nu till hösten", meddelar hon. "Tjänsten passar väl in i vårt uppdrag att verka för en konkurrenskraftig köttproduktion. Det svenska köttet har många konkurrensfördelar och det är värdefullt att satsa på ökad köttkvalitet". Birgitta framhåller vidare att vi med ny teknik kan bli ännu mer av ett föregångsland inom köttproduktion.

Projektet studerar effektivare uppfödningar genom korsningar

Dagen på Götala bjöd också på en rundvandring på Götala nöt- och lammköttscentrum. Inför rundvandring tog Anna Hessle till orda för att beskriva de försök som görs på Götala inom EU-projektet. Det görs bland annat en studie på korsningsraser där man dels jämför mjölkras (holstein/SRB) kontra mjölkras/köttras (stut: mjölkras/charolais, ungtjur: mjölkras/angus), dels olika utfodringsintensiteter. Det man studerar är produktionseffektivitet, köttkvalitet, ekonomi och miljöpåverkan. Försök på stutar är genomfört och i analysfas.

Preliminära resultat visar att slaktvikten och slaktutbytet på mjölk/köttras var högre. Därutöver var formklassen högre, vilket avspeglade sig i en större andel värdefulla styckningsdetaljer på slaktkroppen. Man kunde därtill finna mindre putsfett. Parallellt sker nu en utvärdering av lönsamheten i de olika uppfödningsmodellerna. Syftet med studien är att ge uppfödningsrekommendationer för att uppnå en god lönsamhet med bibehållen köttkvalitet. Ekonomiberäkningar har som sagt påbörjats, medan beräkningar av miljöpåverkan görs först när omgången med ungtjurar är avslutad. Nästa försöksomgång har just satts igång och resulteten från dessa kommer att kunna redovisas om ca 1½ år. Så vi lär återkomma gällande denna intressanta studie. Studien görs i samverkan bland annat med Aarhus Universitet FOOD och RISE.

Till slut fick vi då en rundvandring i det nybyggda stallet - en viktig satsning för att fortsatt kunna bedriva forskning med fokus på långsiktig hållbar köttproduktion.

Vill du läsa mer om projektet och ta del av deras senaste nyhetsbrev, klicka här >>>

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild

Fiskar efter svenska råvarukoncept

Märks en ökad efterfrågan på svenska råvaror och produkter i grossisternas och producenternas montrar vid norra Europas största restaurangmässa: Gastro Nord?
Här är några reflektioner och röster från Stockholmsmässan 27 april 2018.

Det är alltid lite lugnare sista dagen, något trött och avslappnad stämning där man kan lyckas få lite tid med aktörerna på plats. Stannar till vid Santa Marias monter, de brukar alltid ligga lite i framkant och snabbt haka på nya mattrender. De serverade tacos från sin Foodtruck "Tacotarian". Veggie – såklart! Ett nytt samarbete med ett bolag i Finland ligger bakom deras lansering av Pulled Oats, gjord på nordisk havre. En av Santa Marias medarbetare berättar att alla ingredienser kommer från våra nordiska länder och inom kort installeras en helt ny produktionslinje i Mölnlycke för konsumentpackad Pulled Oats med olika smaksättningar. Produkten vänder sig till ”dagens hållbarhetsmedvetna och trendkänsliga konsumenter”.

Sorunda profilerar härliga grönsaker med mycket mikrogrönt – från Finland. Jag frågar på vilket sätt de arbetar med svenska odlare. Deras säljrepresentant beskriver hur de tillsammans med t ex Gotlandsodlarna utvecklar nya ekologiska produkter. ”Det gäller att ha en nära relation med odlarna, att ta ett gemensamt ansvar för det som ska odlas och sedan skördas. Vi tar ansvar och köper hela deras skörd och delar därmed risken.” Får också en kort pratstund med Wiveca på Magnihill och frågar henne hur de försöker möta en ökad efterfrågan på svenskodlade grönsaker:

”Smaka på våra sockerbetor! En ny produkt som vi nu testar på marknaden. Vi märker helt klart ett ökat drag efter svenskodlat och testar flera nya grödor för att möta våra kunders önskemål.”
Wiveca berättar om utmaningarna med försöksodling av nya grödor och vikten av att hänga med och ständigt utveckla nytt. Särskilt glada var de alla i Magnihills monter då de tilldelades pris för bästa monter med motiveringen: "”Med råvaran i fokus och med aktiv personal lyckas de fånga besökarnas intresse. På en liten yta och ett L-format bord med mycket färg och form förmedlar de sitt budskap”.

Initiativ för att öka mervärdet i svenska råvaror

Hör mig för om efterfrågan på svenskt kvalitetskött i grossistledet. Både Dafgårds, Johan i Hallen och Martin & Servera ger utrymme för det svenska köttet, ungefär i samma utsträckning som de senaste 4-5 åren. Det gäller att kunna leverera en bra kvalitet och framför allt kvalitet som inte varierar för mycket. Så låter fortsatt den välkända argumenteringen från grossistledet. Svenskt kött finns för den som vill ha, men det är inte det man lyfter i sin marknadsföring. Runt hörnet träffar jag Alf och jag får en trevlig pratstund med en av styrelseledamöterna i SRB-föreningen, föreningen för svensk röd och vit boskap. Alf berättar om den positiva respons de har fått från flera välrenommerade kockar när det gäller kvalitetskött från mjölkkorasen som fått kalva ett par gånger och därefter slututfodras på bra grovfoder.

”Se här”, säger Alf, "ryggbiff från en 10 år gammal SRB-ko. Fantastisk fin fettansättning och ett vackert intramuskulärt fett”.

SRB-föreningen arbetar nu aktivt tillsammans med Hushållningssällskapet för att få fram en certifierad produkt som kan säkerställa en god och jämn kvalitet på premiumkött av SRB-rasen. Alf upplevs genuin och engagerad i sitt sätt att presentera ett spännande koncept där producenter själva samlar sig kring att utveckla mervärden som kan ge hållbarhetsmedvetna restauratörer det de söker – ett svenskt kvalitetskött med en bra story.
Hittar ytterligare exempel på ny, spännande produktutveckling kring en råvara, med nya intressanta applikationer baserat på svensk råvara. Kronägg lanserar ägguleglass på mässan, fantastiskt gott och ett nytt sätt att profilera svenska ägg. I detta fall ägg från svenska frigående höns. De har också helt nyligen lanserat ett hälsokoncept av äggpulverprodukter för storkök. Heläggspulver och äggvitepulver som t ex kan användas som bas i proteindrycker, shakes eller berikning av mat inom äldreomsorgen. Båda produkterna märkta med Frånsverigemärkningen.
Hur är det med bageri och svenskodlat då? Jag noterade att Pågens profilerade sig med Frånsverigemärkningen i sin monter. Lyckades fånga Jonny från Böjabagarn när han provsmakade ost och hans kommentar var: ”Jo, att mjölsorterna vi använder är svenska blir allt oftare ett viktigt mervärde och i alltfler private labelprodukter ett krav” . På frågan vad han tror om gårdsspecifikt mjöl kan bli aktuellt är han mer tveksam. ”Det är nog mer för de små, lokala bagerierna”, menar han.

Fiskodlare Anders har en bra story

Anders från Älvdalsrom fångade verkligen mitt intresse på mässan. Sedan 30 år tillbaka odlar de regnbågslax i Österdalälven. ”Det var min frus far som startade verksamheten. Hans fokus var framför allt att avla fram bra yngel för andra fiskodlare. Vi har vidaretuvecklat verksamheten och börjat utvinna rommen ur 4-åriga regnbågslaxar och tagit fram en exklusiv produkt: Älvdalsrommen”. Anders berättar med stor entusiasm om hur processen går till, helt hantverksmässigt. Och jag blir riktigt imponerad. Flera år av avelsarbete ligger bakom de bestånd man idag har som producerar en storkornig rom som kramas ut för hand på levande fisk som strax därefter sätts tillbaka i odlingen för att slutuppfödas till en god fiskfilé.

Drygt 10 000 steg senare och en rad intressanta samtal med stor- och småskaliga producenter, grossister och kockar satte jag mig på tåget hem till Skövde igen. Det gäller att ha en smaklig produkt, ett koncept som knyter an till hållbarhet för miljö och människor och som kan förmedla budskapet med en trovärdig, genuin story. Och visst fanns det några där i mässvimlet.

Ulrika Åkesson, Agroväst

Text & foto

Agroväst startar Gröna Möten Sjuhärad

Under två år har Gröna Möten drivits som ett projekt för att skapa en oberoende mötesplats för de gröna näringarna. Hittills har fokus varit Skaraborg, men den långsiktiga målsättningen är att kunna verka i hela Västra Götaland. 52 evenemang har under 2016-2017 genomförts med drygt 1300 deltagare totalt. Det har från flera håll kommit in önskemål om att erbjuda Gröna Mötens evenemang i hela Västra Götalandsområdet, framför allt ifrån företagarledet. En oberoende mötesplats där man fysiskt kan träffas för diskussion och erfarenhetsutbyte är viktigt för att stärka den gröna näringen lokalt. Det är utifrån det perspektivet nya kontakter knutits för att hitta möjliga vägar att nå lantbruksnäringen lokalt i Sjuhärad.

Samverkan kvalitetssäkrar Gröna Möten

"Det personliga mötet är viktigt, att få möjlighet att föra en dialog i aktuella frågor som direkt påverkar företagarnas lönsamhet och tillväxt. Vi har ju också ett viktigt uppdrag i att belysa hur vi kan nå detta på ett långsiktigt och hållbart sätt. Under de två år som Gröna Möten bedrivit verksamhet i Skaraborg har vi sett flera exempel på hur våra evenemang lyft enskilda företag till nästa steg genom ny kunskap, nya kontakter och goda förebilder", säger projektledare Ulrika Åkesson, Agroväst.

Föredragshållare från ett par av Gröna Mötens evenemang i Skaraborg. Till vänster(överst): Lotta Fabricius Kristiansen Pollinera Sverige, Elisabeth Thisner Hushållningssällskapet, Thorsten Rahbek Pedersen Jordbruksverket. Till höger (underst) Ingemar Gruveaus Yara, Hans Alvemar SOYL, Marcus Pedersen Bayer.

Idag drivs Gröna Möten Skaraborg i samverkan med flera viktiga samverkansaktörer. Det finns en stor kunskapsbank inom SLU-campusområdet i Skara och grundidén är att i en gemensam form sprida kunskap genom olika evenemang, t ex seminarier, studieresor, workshops. Innehållet och formen anpassas för att matcha aktuella utmaningar och behov som behöver lyftas fram och diskuteras. Detta så att forskning och innovation fortsätter ske inom områden som ger effekt och nytta för befintliga företag och som också ökar entreprenörskap och nysatsningar inom de gröna näringarna. Gröna Möten förmedlar inte bara kunskap utan får också tillbaka viktiga erfarenheter som vidare kan spridas över regiongränserna. Detta möjliggörs nu konkret i och med att Leader Sjuhärad går in som finansiär via Jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

Lokal förankring en viktig förutsättning

"Viktiga kontakter i Sjuhärad togs redan förra sommaren och intresse fanns att skapa ett liknande upplägg som Gröna Möten Skaraborg. I Sjuhärad finns lantbruksverksamhet som liknar den i Skaraborg, men det finns också viktiga skillnader att ta fasta på. Verksamheten i Sjuhärad kommer att anpassas efter de behov som lyfts fram just i detta området", berättar Ulrika vidare. "Vi kommer att ha en lokal samordnare på plats i Sjuhärad för att säkerställa den lokala förankringen i bygden".

Projektet ska drivas under tre år och basen i verksamheten är Gröna Mötens evenemang. Fokus kommer också vara kommunikation om evenemang och samverkansinitiativ genom publicering av reportage på webbsida, facebooksida och information till samverkansaktörers spridningskanaler samt även till externa media. Gröna Möten Sjuhärad kommer drivas av Agroväst och projektledare för både Gröna Möten Skaraborg och Sjuhärad är Ulrika Åkesson.

Premiärevenemanget i Sjuhärad hålls på temat svensk mjölk på Rådde Gård 22 maj. Arlas Peter Kofoed och Anders Christenson från European Dairy Farmers talar under rubriken "Hur kan vi öka investeringsvilja och tillväxt inom svensk mjölkproduktion?" Vi möter även den lokala mjölkproducenten Kristoffer Kullingsjö från Vårgårda.
Läs mer om detta på Gröna Möten

Har du idéer på teman som Gröna Möten borde ta upp? Kontakta oss via gronamoten.se

Gröna Möten Skaraborg finansieras av:

Gröna Möten Sjuhärad finansieras av:

Ulrika Åkesson, Agroväst