Smart Agri ger praktiskt stöd

Under året har Agroväst med sin långa erfarenhet av att hitta goda samverkansformer och finansieringslösningar kunnat ge konkret stöd till flera viktiga innovationer för lantbruket. ”Smart Agri har under året växt till en viktig mötesplats där vi hjälpt duktiga innovatörer att förädla sina idéer. Inom Agroväst kan vi ge stöd för att finna finansieringslösningar som ger en god skjuts framåt för företagare som vill satsa på de gröna näringarna”, säger Kristina Anderback, Agroväst.
Läs mer som Smart Agri här >>> (du dirigeras om till ny webbplats i nytt webbfönster).

 

Agroväst stärks som innovationskluster

I ett nytt Horizon 2020 projekt är Agroväst utsedd att vara den svenska hubben för digitala innovationer riktat till lantbruket. Agroväst kommer i det arbetet ge stöd till ett antal utvecklingsprojekt som utvecklar och implementerar ny teknik för lantbruket. ”Parallellt kommer vi inom Agroväst att vässa oss som innovationskluster genom medverkan i ett nätverk av klusterorganisationer i Sverige. S3-piloten är en satsning som Tillväxtverket gör för utvalda klusterorganisationer i syfte att stärka klusterledarrollen. Detta är en viktig satsning för Agroväst”, förklarar Agroväst VD, Mats Emilson. ”Nu rustar vi oss för ytterligare intressanta satsningar framåt”.

GOD JUL ÖNSKAR VI PÅ AGROVÄST!

Värdefulla vallar och betesmarker diskuteras inom SusCatt

Frida Dahlström, försökstekniker vid SLU i Skara, arbetar bland annat i det internationella projektet SusCatt för att samla in data från försök på ungtjurar av ren mjölkras och korsning mjölkras/köttras där all konsumtionsdata mäts på individnivå. I det nya stallet på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning ges möjlighet att med hög noggrannhet mäta tillväxttakt, foder- och vattenförbrukning. Man mäter också löpande viktdata vilket ger en god och överskådlig bild över hur djuren utvecklas. Med linjediagram kan man snabbt se oväntade variationer som kan bero på sjukdom och ses som ett komplement till tillsynen i stallet. I forskningssyfte är det ett viktigt verktyg för att påvisa olika foderstaters effekt på tillväxt och fodereffektivitet.

Under ett projektseminarium som hölls på Götala 8 november 2018 fick vi flera rapporter från projektet som verkar i många länder med syfte att hitta hållbara produktionssystem för nötkött och mjölk. I Sverige studeras nötköttsproduktion och man gör också en jämförande studie vid University of Newcastle, Storbritannien och University of Padova, Italien. I ett av de svenska projekten jämförs olika betesformer, även utifrån ekonomisk lönsamhet.

Kristina Holmström, SLU har tillsammans med kollegan Karl-Ivar Kumm jämfört två olika produktionssystem för stutar med två olika raser dels i system som använder åkermarksbete i slättbygd och dels naturbetesmarker i skogsbygd. Arbetet har visat att korsningar av mjölkras/köttras gav tyngre slaktkroppar med mer kött på, däremot inga stora skillnader i köttkvalitet mellan raserna. Ser man till lönsamhet var skillnaden mellan raserna små, medan det var lönsammare med en produktionsmodell som innefattade två betesperioder istället för en betesperiod. Alternativet med naturbetesmark i skogsbygd gav i jämförelsen det bästa resultatet tack vare miljöersättningar och kompensationsstöd, men det återstår att räkna på ett alternativ med naturbetesmark i slättbygd.

"Utmaningen ligger i att finna stora sammanhängande betesarealer som krävs för att uppnå de skalfördelar en större besättning ger", förklarar Kristina. Och detta faktum blir svårt att översätta till våra svenska förhållande. Vi har i hög utsträckning splittrade betesmarker och relativt småskalig nötköttsproduktion jämfört med andra länder. "Det finns potential att ställa om större arealer till skogsbeten, men det gäller att finna lösningar hur man utnyttjar det kostnadseffektivt. Det kräver att markägare och nötköttsproducenter samverkar för att nå större betesarealer", förklarar Karl-Ivar.

     

Miljöfördelar med nötkött

I projektet kommer man också göra så kallade livscykelanalyser för att utvärdera resurseffektivitet och miljöpåverken. Om vi väljer att gå mot ett produktionssystem med mer grovfoder och bete, hur resurseffektivt kan det bli är frågan som ställs. Livscykelanalysen omfattar endast det som sker fram till gårdens grind. Å andra sidan innefattar den även indirekt miljöpåverkan som till exempel fodervalens klimatpåverkan. Anna Woodhouse från RISE förklarar att "Hur vi än gör kommer klimatavtryck för nötkött alltid vara 'sämst' i jämförelse med andra köttslag. Det är metanet som är boven. Väljer man att väga in andra miljöaspekter som biologisk mångfald, bekämpningsmedel, internationell påverkan då hamnar idisslarna istället på topplatsen över goda miljöval".

Det finns aspekter rörande miljöpositiva effekter som har svårt att inlemmas i de modeller som idag finns för livscykelanalyser. Under seminariet diskuterades värden som vinns genom en god kolsänka, biologisk mångfald och trädens bladverks betydelse för albedoeffekten.
"Det saknas robusta och användbara metoder för att kvantifiera detta", förklarar Serina Ahlgren från RISE. I projektet kommer RISE ändå att göra test av nya metoder där man tar mer hänsyn till biologisk mångfald. "Det är knivigt att hitta ett bra sätt där man kan jämföra olika marktyper", säger Serina.

Elisabet Nadeau, SLU Skara, är arbetspaketledare för projekten inom nöttköttsproduktion i SusCatt. "Det har varit en intensiv och givande dag där vi har lyft viktiga synpunkter på hur vi kan nå en ännu mer hållbar nötköttsproduktion genom att utnyttja våra vallar och naturbeten mer och på ett klimatmässigt hållbart sätt".

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild

 

 

Värna våra västsvenska potatisodlingar

I Västra Götaland odlade vi 2016 matpotatis på 2 232 hektar, vilket motsvarar nästan 13% av Sveriges totala matpotatisproduktion. Vi ser inom handeln en spännande utveckling med fler sorter med olika tillagningsegenskaper, smak och storlekar. Det går alltmer mot att potatisen som säljs i butik ska vara tvättad, mer och mer säljs påspackat. Har regionalt odlad potatis en plats i våra offentliga kök? Det var en av frågorna som diskuterades vid temadagen på Nossebro höstmarknad 31 oktober 2018. Gröna Möten  fanns på plats och tillsammans med Essunga kommun samlade vi intresserade potatisodlare för att diskutera marknaden och utmaningar framåt. Katarina Holstmark, rådgivare ekologisk produktion Jordbruksverket, inledde med att ge de första resultaten från årets försök på nya sorter för ekologisk potatisodling.


I ekologisk potatisodling är det viktigt att hitta sorter som har god resistens mot potatisbladmögel. Sorter med tidig utveckling är därför fördelaktiga. Katarina nämnde sorter som Connect, Bordeaux, Elfe, Allians som sorter som visat på god avkastning under försöksåret. Katarina redogjorde för allvarliga karantänskadegörare som kan spridas med utsäde, maskiner, tvättvatten, sorteringsjord och lådor med mera. Lyder sjukdomen under karantänskadegörare åläggs man att utrota skadegöraren eller möjligen innesluta den. Det innebär odlingsrestriktioner fram till friförklaring vilket kan ta många år. Vi har sedan EU-inträdet sett en ökning av sjukdomar som kräfta och nu på senare tid även rotgallnamatoden Meloidogyne chitwoodi . Under hösten 2017 upptäcktes två helt nya potatiskräftraser i stärkelseodling ras 8 och 40. Tidigare har vi enbart haft ras 1 och ras 18 inom landet. Dessa kräftaraser har bemästrats med odling av resistenta sorter. Mycket få sorter finns resistenta för de nya raserna vilket försvårar situationen. Under hösten 2017 påträffades även den fruktade rotgallnematoden Meloidogyne chitwoodi. Den angriper främst potatis, morötter och sockerbetor men skadegöraren uppförökas och skadar även spannmål och vallgrödor. En riktigt besvärlig nematod som kan innebära stora omställningar i jordbruket under tiden som den skall utrotas. Förfaringssättet är utsvältning via svartträda och odling av multiresistent oljerättika eller lusern. “Vår svenska potatis håller en hög kvalitet. Vi måste vara noggranna i beslut om utsädespotatis för att bibehålla den nivån”, menar Katarina. En av orsakerna till att det följer med sjukdomar i vår utsädespotatis är att den levereras otvättad. “Vi ska ställa krav både på utsädespotatisen och även se till att maskiner som brukar jorden är rengjorda innan de skördar för att förhindra spridning av sjukdomar. Drabbas man innebär det ett stort ekonomiskt bakslag”, menar Katarina.

Lägsta pris vinner först efter uppfyllda kvalitetskrav

Pernilla Fischerström, processledare offentlig upphandling vid Länsstyrelsen Västra Götaland, informerade om det arbete som görs för att ge stöd till offentliga upphandlare och producenter med mål att det ska bli mer lokalproducerad mat i de offentliga köken i länet. . "Intresset för att öka andelen lokal mat är stort. Det finns idag inte bara strategiska argument om att stötta regional matproduktion utan det finns också argument för ökad biologisk mångfald och även en aktiv diskussion om en ökad krisberedskap". Att svara på en offentlig upphandling är en utmaning i sig, det tar tid att sätta sig in i krav om kvalitet, leveransservice och miljö. Är det värt för ett mindre företag att lägga ner den tiden? Har man i sammanhanget ändå inte väldigt liten chans att få avtalet? Är det i slutändan inte priset som är beslutsgrundande?
Pernilla menar att det är värt att pröva, inte minst mot bakgrund av att alla aktörer måste först klara av kraven på kvalitet och prestanda. Det är endast de som tar sig igenom det nålsögat som kommer jämföras prismässigt. När det gäller till exempel kött har man noggrant arbetat igenom kvalitetskriterier som motsvarar svensk djurskyddslagstiftning. "Det ser annorlunda ut med potatis, där finns idag endast ett kriterium identifierat av Upphandlingsmyndigheten. Det gäller användande att kemiska växtskyddsmedel fungicider inte får användas efter skörd. Här finns det behov av en tätare dialog mellan odlare och upphandlare för att man ska hitta bra krav att ställa för att få mer svensk potatis i de offentliga köken", förklarar Pernilla.

EU-stöd för utveckling av kortare handelskedjor

Naturbruksskolan ingår i ett europeiskt projekt som går under namnet REFRAME. Här studerar man möjligheten till nya affärsmodeller med kortare handelskedjor för den lokala maten. Naturbruksskolan Sötåsen i Töreboda har deltagit i projektet genom odling av bland annat ekologisk potatis. "Vi har också som viktig del i projektarbetet att se till att det blir en del i vårt ordinarie pedagogiska arbete. I praktiken innebär det att studenter har fått vara delaktiga från odling, genom skörd, förädling och packning till slutkund. Testcaset har gjorts med Skövde sjukhus som mottagare och kund", berättar delaktivitetsansvarige på Naturbruksskolan, Camilla Freitag. Inte oväntat är det logistiken som varit den stora utmaningen. Till slut valde man en lokal transportör framför de större etablerade transportbolagen. En annan utmaning har varit att matcha kundens krav på produkten. Många av dagens kök är inte utrustade för att ta hand om råvaror som behöver beredas. "Trots att vi har haft svårt att matcha kundens behov har det under vägen skapat en positiv dialog om hur vi kan samverka för minskat matsvinn, högre näringsvärde på matkomponenter och ökad matglädje i köket. Det har varit otroligt lärorikt och intressant", berättar Camilla. En av odlarna bekräftar just detta med att en råvara tappar i näringsvärde och inte minst i hållbarhet om den processas flera gånger under sin väg till tallriken. Många kunder kräver dessutom att potatisen ska vara skalad. Generellt har vi liten kontroll på hur många och var skalerier finns idag då det inte finns anmälningsplikt till Livsmedelsverket för att starta sådan verksamhet.
Så visst finns utmaningarna där när det gäller mer regionalt odlad potatis i det som serveras vid våra skolor och på sjukhus. Det behövs  mer dialog om hur vi hittar nya lösningar, nya samverkansformer och framför allt behöver vi involvera fler odlare för att förstå vad det är för kvalitetskriterier som ger den svenskodlade potatisen välgrundade fördelar i offentlig upphandling.

Pernilla Fischerström, Camilla Freitag och Katarina Holstmark

Eftermiddagsseminariet arrangerades av Gröna Möten med stöd av Essunga kommuns projekt LAB190 och Interreg NRS-projektet REFRAME. Satsningarna syftar båda till att utveckla regional handel för att skapa tillväxt inom de gröna näringarna i Västra Götaland.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild

När ser vi första blockkedjelösningen inom livsmedelsbranschen?

Allt oftare ställs frågor som handlar om säkra sätt för spårbarhet genom livsmedelskedjan. Sammanhangen breddas där det efterfrågas ökad transparens om råvarors ursprung. Aktörer inom offentlig måltid ställer i högre utsträckning upp mål för en ökad andel svenska råvaror. Dessutom vill konsumenter se mer närproducerat i butik och på restaurangmenyer.
Vid ett Gröna Möten i Skara 17 oktober 2018 diskuterades möjligheterna till att utnyttja blockkedjetekniken för att säkra spårbarhet på livsmedel. Andreas de Blanche, lektor vid Högskolan i Väst, kom på besök till Skara för att förklara hur tekniken fungerar. Andreas har studerat tekniken i flera år och har även varit engagerad i svenska bitcoinföreningen. Han förklarar för 15-talet engagerade deltagare att för att en krypterad spårbarhetskedja ska vara säker och fungera krävs en kryptovaluta eller token, typ bitcoin. Det krävs också ett stort antal noder som lagrar datablocken för att inte göra det möjligt för en enskild aktör att censurera eller radera information, vilket skulle kunna medföra fusk. När man väl fann lösningen 2008 och skapade bitcoin förstod man att tekniken skulle kunna användas för att lagra annan typ av information i transaktionerna än bara finansiell data. Detta är ett sätt att extremt säkert och kostnadseffektivt spara och sända vidare information i ett av världens säkraste nätverk.

Kan detta fungera för mat?

En som riktigt fördjupat sig i ämnet och just nu håller på att utveckla en applikation som skapar en säker informationskedja på individnivå för livsmedel är Stephan Nilsson och det nystartade, norska  mjukvaruföretagen Unisot AS. Många använder ordet blockkedja idag för andra typer av lösningar som till exempel DLT, vilket man kan kalla en mer avancerad SQL-databas. "Det har inget med distribuerade blockkedjor att göra", menar Stephan. För att en blockkedja med säkrad, krypterad information ska fungera behövs en stor mängd transaktioner som ska tas emot av ett stort antal mottagare. Stephan har i samarbete med Skyeconsulting arbetat fram en första prototyp för blockkedjetekniklösning i ett handelsflöde av fisk. Spårbarheten i flödet ligger ner till enskild fisk. Genom registrering av varje individ med hjälp av ansiktsigenkänning kan man registrera fiskens identitet och ge den rätt sorts och mängd foder, samt följa dess tillväxt för att prediktera slakttillfälle. När laxen slaktas identifieras även varje detalj av fisken som på så sätt kan följas vidare i produktionskedjan. Denna underidentitet följer sedan med hela vägen ut till konsument.


Bild Unisot AS

Blockkedjeteknik - den viktigaste innovationen i modern tid

Stephan är helt övertygad om att det är så, blockkedjor och den bakomliggande tekniken med kryptovaluta är att jämställas med lanseringen av elekticitet, radio, datorer och internet.
Kryptovalutan är förutsättningen som triggar tävlingsmomentet i att skapa nya datablock för de noder som finns över hela världen, ingen vet var eller hur många. "Detta är en viktig del i att lösningen ska bli mer än en avancerad databas där en enskild aktör äger all information", menar Stephan. Det måste inte vara bitcoin men det behövs ett betalningsmedel i modellen för att den ska fungera. Kryptovalutan kan även användas av aktörerna inom den handelskedja man skapar. På så sätt kan man skapa en supersnabb finansiell lösning där alla led i kedjan får betalt samtidigt, om så önskas. "Genom att nyttja tekniken enbart för att hantera de finansiella transaktionerna i en handelskedja kan man minska de administrativa omkostnaderna för aktörerna i kedjan med 90%", hävdar Stephan. Blockkedjeteknik ska användas i sammanhang där det råder låg tilltro till varandra i kedjan och där man ser ett behov av spårbarhet i takt med att varan förflyttas. Den ger också utrymme för transparens. Tekniken idag är den säkraste som finns i världen och ju mer den utnyttjas och används, desto starkare blir den.  Flera stora multinationella bolag och nationella banker är igång med att utveckla lösningar som bygger på tekniken för att effektivisera flöden och säkra spårbarhet.

”En lösning som skapar finansiell autonomi kan kapa mellanhänder och ge utrymme för helt nya affärsmodeller”, säger Stephan. Det man nu håller på att utveckla inom Unisot AS är en koppling mellan ERP-system och en blockkedja. Vilket ERP-system du har ska i framtiden inte spela någon roll. Inom blockkedjan kan man sedan köpa och sälja information med hjälp av kryptovaluta.
Men skapar det inte mer administration, mer parametrar som ska in i ERP-systemet för att data ska kunna kopplas ner till individen? Stephan svarar bestämt: "Nej, tvärtom minskas den manuella administrationen". Han arbetar redan idag med lösningar där sensorers information tankas direkt upp i blockkedjan för att där sparas utan möjlighet att ändras. En första prototyp anpassad för fiskeodlingsindustrin beräknas vara klar under nästa år.

Smart Agri stöttar nya digitala innovationer

Intresset för tekniken bakom bitcoin är stort, förklarar Andreas de Blanche från Högskolan i Väst. Där har man hittills startat två kurser med fokus på bitcointeknik och dess möjliga användningsområde. Totalt har 700 deltagare genomgått någon av utbildningarna. Dessutom hålls kurser som mer riktas till de som har intresse för programmeringen bakom tekniken. 250 studenter har hittills genomgått programmeringsutbildningen.

Ove Konradsson, projektledare för Smart Agri, ledde den efterföljande diskussionen vid Gröna Möten om blockkedjeteknik i Skara. Vi som var med var eniga om att den nya digitala tekniken kommer att på något sätt spela en viktig roll i den digitala revolutionen. Svårigheten är att hitta aktörer och branscher som är villiga att ta steget vidare, kanske med tuffa avskrivningskostnader för dyra, anpassade databassystem och investera nya resurser i en teknik som är kraftigt ifrågasatt och delvis klassad som något som används utanför lagens ramar. Trots det är nog frågan snarare när den nya tekniken slår igenom, inte om.

Stephan Nilson, Unisot AS, Ove Konradsson och Jens Juul, Smart Agri

Är du intresserad av att diskutera nya smarta digitala innovationer riktade till lantbruksnäringen i Västra Götaland? Kontakta Smart Agri >>>

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och bild (där inte annat anges)

Om odling av enkorn, virvelkvarnar och långjästa surdegsbröd

En måndag i oktober träffades några bagare, spannmålsodlare och entusiastiska brödälskare för att diskutera kultursorters skillnader och bakegenskaper. Anders Lunneryd, ordförande i Ekologiska lantbrukare berättade om erfarenheterna som odlare av gamla kultursorter. Han odlar själv ekologiskt på Lundens Gård utanför Trollhättan sedan 1998. "Redan på 80-talet började jag ifrågasätta de växtskyddsmedel jag själv använde och om det fanns något annat sätt att göra det på. Nu har jag kommit så långt i min ekologiska odling att jag odlar 'Evovete'  sedan några år tillbaka", säger Anders. Evovete består av väldigt många olika varianter/sorter. Det är heterogent och de varianter i vetet som trivs bäst på fältet blir med tiden flest då varje års skörd blir nästa års utsäde. De sortrena, klonade sorterna av vete ger en högre avkastning men drabbas oftare av sjukdomar. Jag odlar också enkorn och emmer som är de första vetearterna som människan tog i bruk. Eftersom det inte har odlats mer än sporadiskt i världen och är mycket anspråkslösa har de klarat torkan och skadedjurstrycket bra under den utsatta sommar vi haft i år. Anders tillägger dock att enkornet nog mer ska ses som en smaksättare då dess egenskaper i bakning inte kan mätas med de vidareförädlade sorterna som finns idag. En sak med emmer som kanske inte alla känner till är att den i och med sitt släktskap med durum är en utmärkt sort för pasta.

Bra kunskapsnätverk en framgångsfaktor

Anders Lunneryd och hans kollega Niclas Dagman ingår båda i den ekonomiska föreningen Wästgötarna som omfattar totalt åtta odlare av ekologiskt spannmål. De är unika på marknaden med att ha sin egen genbank och förädling av gamla kultursorter. "Det är tack vara att vi har haft god kunskap i vårt nätverk som vi har kommit så här långt", menar Anders och berättar om deras samarbete med Hans Larsson, forskare vid SLU Alnarp.

Många varierande sorter av vete, råg och havre diskuterades och deltagarna fick ta del av både välkänd och ny kunskap när det kommer till vilka sorter som är bra att odla och vilka som är lämpliga att baka goda bröd av.

"Vi arbetar nära våra kunder", förklarar Anders, "utan deras expertis och snabba återkoppling skulle vi inte ha utvecklats på det positiva sätt som vi har gjort".

"Kultursorter är superhett"

En diskussion fördes om framtidens odling. Och det rådde ingen tvekan om att de som valt att delta på just det här seminariet var övertygande om att ekologisk odling och ekologiska bagerispannmål hade framtiden för sig. Med som föredragshållare var även Lotta Kristensson från Lottas Bak & Form på Tjörn. Lotta började i liten skala, på trettiofem kvadratmeter och med en begagnad pizzaugn. "Jag har aldrig gått någon bageriutbildning utan jag har lärt mig allt jag kan genom att baka, baka, baka..", säger Lotta.
På frågan om hur hett det är med kultursorter och bröd bakat av ekologiskt spannmål svarar både Lotta och hennes bagarkollega Anna Groneberg från det nystartade bageriet på Garveriet i Floda: "Det är superhett!".
På Garveriet i Floda har man tagit det ännu ett steg längre och bakar dessutom allt bröd och alla kakor i en vedeldad stenugn. "Bara att lära sig rätt teknik för att elda ugnen är ett hantverk som tar tid att lära sig", säger Garveriets restaurangchef Patrik Sewerin. Konsumenter idag är mycket medvetna, en del vill veta till och med det latinska namnet på sorten. Allt oftare får bagaren också frågan om hur mjölet är malt. Och det ska vara stenmalt mjöl enligt de kräsna bagarna på Gröna Möten denna eftermiddag. "Ett stenmalet mjöl har fått en mer skonsam behandling, fler näringsämnen finns kvar i mjölet och det håller något högre vattenhalt än när mjölet är malt i valskvarn", förklarar Niclas. Han har själv nyligen beställt hem en virvelkvarn till sin gård. En virvelkvarn innebär att sädeskornen tumlas runt med hjälp av en kall luftvirvel och slipas försiktigt av centrifugalkraft. Metoden ger ett fluffigt och finkornigt mjöl med låg vattenhalt vilket är positivt för hållbarheten. Detta hoppas man inom Wästgötarna kunna använda för att dels göra nya kvaliteter av sina olika spannmålssorter men också till att producera mindre, specialanpassade batcher till de alltmer kräsna småbagerierna.

Anders Lunneryd ser i framtiden ekologiska odlingar där man återgår till ett mer gammaldagssätt att samodla till exempel frukt och spannmål för att öka förutsättningar för biologisk mångfald och också säkerställa en god jord. Niclas Dagman, har på sin gård lagt mycket kraft i att på olika sätt hålla en hög mullhalt. "Starten är alltid vallen med klöver och örter. Det ger förutsättningarna till en god jord. De betande djuren är också viktiga", förklarar Niclas. Och det pågår många experiment på gården utanför Grästorp med att kompostera och återanvända biprodukter genom att återföra till jorden eller använda som foder till djuren.

Från pizzaugnen till Stellagalan

      

Framåt kvällen var det äntligen dags för deltagarna att provsmaka alla de goda surdegsbröd som bakats av Lotta och Anna. Lotta förklarar att hennes utgångspunkt är att låta degen arbeta så mycket som möjligt på egen hand. Hon arbetar bara med långjästa degar som hon själv tagit fram recepten på. I början hade hon aningen jäst i sina surdegar men sedan sex år tillbaka bakar hon allt bröd helt utan jäst. Och hon bakar mycket bröd i det numera lite större bageriet på Tjörn. Under sommarsäsongen gör hon av med cirka två ton mjöl - allt är ekologiska kultursorter. Lotta använder idag mest valsmalet mjöl från den lilla kvarnen i Lysekil, Lögens Kvarn och även en del stenmalet mjöl bland annat från Wästgötarna.
"Det spelar inte så stor roll vilket spannmål det är jag gör min surdeg av, bara jag ser att det jäser bra. Det kan vara av vete eller av råg", berättar hon. Bageriet samverkar med närliggande gårdar för att hantera brödsvinnet. "Det blir helt enkelt hönsfoder". Hon tar också själv tillvara på restprodukten från de lokala bryggeriet, det mältade kornet används som smaksättare i ett av surdegsbröden, 'Bryggarbröd'. Lotta vann medalj vid årets SM i mathantverk med sitt surdegsbröd av ölandsvete. Nu väntar hon med spänning på hur det ska gå vidare då hon är nominerad till Stellagalans pris som bästa kvinnliga bagare. Detta får vi återkomma till efter galan som hålls 4 februari 2019.

Evenemanget på Garveriet i Floda gjordes inom ramen för Interreg NSR-projektet REFRAME där vi genom kompetenshöjande insatser och bildande av viktiga nätverk genom handelskedjan skapar förutsättningar för ökad tillväxt och lönsamhet inom småskalig livsmedelsproduktion. Läs gärna mer om projektet här >>>

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & bild

Gröna Möten spanar på Livsmedelsforum i Göteborg


Annica Sohlström, Livsmedelsverket, konstaterar i inledningen av årets upplaga av Livsmedelsforum att fokus för dem nu har förändrats från att tidigare handlat mest om matsäkerhet och näringsriktig kost till att alltmer handla om miljöpåverkan, smaklighet och mat som en del i skolans pedagogiska arbete. Naturvårdsverkets Kerstin Cederlöf stämmer in genom att peka på nödvändigheten i att öka vår kunskap om klimatpåverkan inom livsmedelsproduktion. ”Felet är att vi pratar om en fråga i taget”, säger Kerstin, ”Vi måste se helheten, få alla intressenter att agera tillsammans”.

Det nyss avslutade fyraåriga projektet PRINCE (Policy-Relevant Indicators for National Consumption and Environment) har haft som syfte att utveckla system för att bättre kunna följa svensk konsumtions miljöpåverkan. Projektet kommer bland annat att redovisa resultat genom publicering av två vetenskapliga artiklar. Christel Cederberg, Chalmers, påpekade vikten av att väga in alla faktorer när man klimatanpassar en råvara. Chalmers del i PRINCE rör den konsumtion som är kopplad till mat och i projektet studeras även importerade produkters påverkan på det svenska klimatavtrycket. Och här finns för oss stora klimatbovar, inte oväntat, i soja, palmolja och sydamerikanskt kött. Mer överraskade är kanske istället produkter som frukt, grönsaker och nötter från Afrika. Parallellt gav LRF:s expert inom hållbar utveckling, Hilda Runsten, kunskap om att trädgårdsodling är den näringsgren som ökar mest. En utmaning, menar hon, för att den svenska trädgårdsodlingen verkligen ska ta fart är att konsumenten når en högre medvetenhet och vilja att känna till ursprung på frukt, bär och grönsaker.

Hilda Runsten, LRF:s expert hållbar utveckling

Branschen behöver öka transparens och säker spårbarhet

Livsmedelsforum som gick av stapeln 11 september 2018 hade cirka 250 deltagare under dagens späckande föredragsprogram. Gröna Möten fanns där för att ta del av senaste nytt inom hållbarhetsområdet. Ett intressant, nytt initiativ kommer från branschen själv och har fått benämningen Sweden Food Arena. Språkrör för satsningen är Patrik Holm Thisner, hållbarhetschef HK-Scan.

Vid en snabb kommentar under en kaffepaus säger Patrik att han är optimistisk och tror att initiativet kommer kunna samla industrin kring viktiga utvecklingsfrågor. Sweden Food Arena är sprunget ur Livsmedelsstrategin och här är målet att samverka genom forskning och innovation för att kunna öka svensk livsmedelsproduktion. I en jämförelse med andra europeiska länder är livsmedelsindustrin i Sverige lågt rankade vad gäller innovationskraft (plats 14). Sweden Food Arena kommer initialt att satsa på tre temaområden: cirkulär mat, hälsa & smak, automation & digitalisering. Patrik menar att det kommer krävas en högre transparens och ökad säkerhet gällande spårbarhet genom hela värdekedjan.

Under dagen presenterades många exempel på hur man tar sig an utmaningarna i att öka livsmedelsproduktion med mindre klimatpåverkan. Alltifrån Akvaponik i stadsmiljö, återplantering av regnskog för bevarande av biologisk mångfald, mer miljöanpassade förpackningar inom snabbmatsindustrin. Kalf & Hansen framträdde som den snabbmatskedja som mest tydligt använder sin miljöprofil som en del av hela sitt kommunikationskoncept. McDonalds och Max Burgers fanns också på plats och ville med exempel visa att de tar klimatfrågan på allvar.
WWF:s Anna Richert underströk i slutet av dagen allvaret i att vi just nu bidrar till den sjätte massutrotningen av vår biologiska mångfald i takt med att regnskog fortsätter att ge plats åt jordbruk. Vår efterfrågan på råvaror till livsmedelsindustrin är den största påverkande faktorn. De stora globala matjättarna spelar en viktig påverkansroll, menar hon. Annica Sohlström, Livsmedelsverket, kommenterade dagens inledande fråga om livsmedelsstrategin håller i ett sammanhang med fortsatta klimateffekter likt de vi såg i somras: "Det pratas för lite om hur vårt samhälle måste se ut för att vi ska lyckas - allt som oftast landar det i en individfråga".

Superentreprenören och det avslutande energiinslaget från Fia Gullikson gav en ordlek som får bli slutordet för Gröna Mötens spaning: "To get there spells together".

 

Ulrika Åkesson, Agroväst

Text & bild

Landsbygden levererar fossilfritt - heldag i Brålanda

Energigården är med och arrangerar en energidag i Dalsland 25 oktober. Bakgrunden är att lyfta fram de möjligheter som finns för landsbygden att leverera fossilfria produkter och energi.
Bakom dagen står Landsbygdsnätverkets kampanj Landsbygden levererar fossilfritt. Tillsammans med Nuntorps Gröna Kluster och övriga samverkansaktörer har ett ett fullspäckat program sats samman med inslag om sol, skog, vind och biogas. Förutom en rad intressanta föredrag erbjuds deltagarna även studiebesök på närliggande värmeverk, biogasanläggning och solpaneler.

Dagen riktar sig främst till beslutsfattare inom kommunernas strategiska funktioner, men alla med intresse för de gröna näringarna är välkomna.

Här anmäler du dig (nytt fönster öppnas) >>>

        

Potatistema i Nossebro 31 oktober 2018

Västra Götaland är ett av de område i Sverige där det odlas mycket potatis. I samma vecka som vi firar potatisens dag (26 oktober) hålls sedvanlig marknad i Nossebro. Då med fokus på potatis.
Vi har idag flera hundra sorters potatis som odlas kommersiellt i Sverige. 2017 odlades 527 000 ton potatis i Sverige, vilket var lägre än de senaste fem åren med 3%.

Hur ser odlingsläget ut 2018? Vilka utmaningar står svensk potatisodling inför? I samband med Nossebro marknad 31 oktober arrangerar Gröna Möten tillsammans med samverkansplattformen LAB190 och Interreg North Sea Regionprojektet REFRAME ett eftermiddagsseminarium om hur vi kan samverka för att möta utmaningarna.

Välj rätt utsädesgröda

Seminariet handlar om hur vi får svenskodlad potatis oftare när vi äter ute, i skolan eller på sjukhuset. Naturbruksförvaltningen tillsammans med Länsstyrelsen har studerat på vilket sätt vi kan korta handelskedjan och nå avtal som gynnar regionalt odlad potatis.

Katarina Holstmark från Jordbruksverket poängterar vikten av att noggrant välja sin utsädespotatis för att undvika besvärliga sjukdomar i potatisodlingen. Seminariet hålls i Biografen Stjärnan i Nossebro och det är kostnadsfritt att delta. Läs hela programmet och anmäl dig via evenemanget på Gröna Möten.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & Bild

   

Ultraljudsscanning för bättre köttkvalitet

Inom Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrakprojektet Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött görs utvärdering av nya innovativa metoder för att mäta köttkvalitet. RISE, som är en av projektets partners, har tillsammans med Växa Sverige arbetat fram underlaget för en ny ultrascanningstjänst som ger möjlighet till mätning av marmorering på levande djur. Detta kan bli en pusselbit och viktig del i det arbete som pågår inom projektet när det gäller att ta fram en ny prissättningsmodell för slakten. Aktiviteten drivs av Svenska Köttföretagen och målsättningen är att ta fram ett tillägg till EUROP-systemet som har mer fokus på ätkvalitet.

Bilden är från projektets ultraljudscanningstester på försöksdjur på SLU Götala nöt- och lammköttsforskning

Andra partners i projektet är Sveriges Lantbruksuniversitet, Aarhus Universitet, Ökologisk Landsforening, SEGES, Svenskt Kött. Projektet leds av Agroväst Livsmedel i Skara.

Se film från projektets arbete med ultraljudsscanning

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och bild

 

Efterfrågedriven innovation för högre kvalitet på nöt- och lammkött

Lean management i fokus vid Gröna Möten i Herrljunga

Den 2 oktober hölls ett Gröna Möten riktat till aktiva yrkesodlare. 25-talet deltagare kom till höstens första evenemang i Gröna Möten Sjuhärad.

"Ett väldigt intressant tema som lockat deltagare med stor geografisk spridning", berättar Gröna Möten Sjuhärads lokala samordnare, Caroline Dahrén.

 

Med inspiration från fordonsindustrin

Stora vinster finns att göra genom ökad effektiviteten utan att kapa kostnader, förklarar Emma Holtz från RISE i föredraget som berättar om vad Lean management och 5S är. Vinsterna kan istället investeras i tid för engagemang och motivation för sig själv och sina medarbetare. Lean är ett förhållningssätt mer än ett rationaliseringsverktyg. Det är en struktur som hjälper till att jobba med sunt förnuft, säger hon vidare. Det är viktigt att hitta företagets kärnvärde och grundläggande värderingar. 5S är en japansk metod för att skapa ordning och reda på arbetsplatsen. Metoden utvecklades ursprungligen hos Toyota. 5S brukar på svenska förklaras som att man arbetar efter metoden: sortera, systematisera, städa, standardisera och skapa vana.

Att odla grönsaker ska vara kul

Nyligen gav han ut boken "Odla till försäljning - att försörja sig på småskalig grönsaksproduktion". I sitt föredrag slår han fast: Det ska vara KUL att jobba och vi ska ha TID att leva.


Jonas Ringqvist, Bossgården

Jonas Ringqvist, dagens inspirationstalare som driver intensivodling av grönsaker utanför Tidaholm, berättade om vad Lean management betyder för dem i vardagen. Bland annat har de ritat en karta över gården med alla flöden. De planerade efter den sin odling så de får korta avstånd till de ställen som de behöver arbeta oftare med och placerade sina redskap på mer lämpliga och lättöverskådliga platser. Denna lilla förändring gör att de sparar väldigt mycket tid på att slippa gå extra för att till exempel hämta och leta efter redskap.

Jonas säger vidare att det är viktigt med en tydlig arbetsfördelning där man ansvarar för olika delar i företaget, som i detta fallet olika grödor som exempel. Samt att innan säsongen börjar ska man planera, till exempel en veckoplanering för hela odlingssäsongen, för att minska på onödigt arbete.

Evenemanget möjliggjordes genom samverkan med Lokalproducerat i Väst och inom ramen för Interreg NSR-projektet REFRAME som vill visa på best practises för att ge småskliga företagare inom jordbruk och livsmedelsproduktion kunskap som leder till ökad volym och tillväxt. Oskar Lorentzon, rådgivare vid Lokalproducerat i Väst, informerade om projektet och summerade dagen.

Caroline Dahrén
Ulrika Åkesson
Agroväst
Text & Bild