Viktigt med satsning på tillväxt inom svensk mjölkproduktion
En solig kväll i maj just precis när första vallskörden påbörjats samlades ett 25-tal personer för att lyssna och diskutera framtiden för svensk mjölkproduktion på Rådde Gård i Sjuhärad.
Ulrika Åkesson, Agroväst, beskrev läget som en möjlig brytpunkt där det finns dystra rapporter som visar på fortsatt negativ mjölkinvägning, låg investeringsvilja i ansökningar till Jordbruksverket samtidigt som jämförelser med andra länder visar att svenska mjölkproducenter stärker sin konkurrenskraft.
Första frågan gick till Peter Kofoed, chef för Arla Foods medlemsservice och med ett långt förflutet inom mejerinäringen:
"Varför är det så viktigt med svensk mjölk?" Helt klart har vi en nationell utmaning i fallande mjölkinvägningssiffror, även om 2017 visat sig vara ett bättre år i jämförelse så fortsätter mjölkinvägningen att minska. Och vi ser ingen tillväxt i antalet mjölkproducenter i Sverige. De som efterfrågar en mer stabil situation för svenska mjölkproducenter kommer göras besvikna. "Vi kan nog räkna med att priset kommer åka upp och ner även i framtiden. Det vi fokuserar på nu inom Arla Foods och gentemot våra medlemmar är tillväxt. Genom ökad tillväxt kan vi bryta den negativa spiralen vi befinner oss i", förklarar Peter. "Vi behöver tillsammans skapa en mer positiv tilltro till näringen. ". Peter menar att nyckeln till mer mjölk är en stärkt konkurrenskraft. För att nå detta krävs samverkan inom näringen och kompetenshöjande insatser där lantbruksföretagarna blir vassare företagsledare. "Och här kan vi inom Arla Foods vara med och bidra", säger Peter.
Svenska mjölkbönder har god konkurrenskraft vid europeisk jämförelse
Anders Christenson, lantbruksföretagare från Halland har alltid varit intresserad av benchmarking. Genom att se hur andra gör får du inspiration och kunskap att göra förbättringar där du själv befinner dig i din utvecklingen av ditt företag. Som ordförande i European Dairy Farmers Sweden har Anders en god bild över lönsamhetsläget för svenska mjölkproducenter i jämförelse med andra europeiska länder. Det finns idag ett 50-tal EDF-medlemmar i Sverige idag, flera av dem driver ekologisk mjölkproduktion. Vid senaste internationella jämförelsen 2016 som omfattade räkenskapsåren 2013-2016 klättrade de svenska medlemmarna från sista plats till fjärde plats vad gäller bästa break-evenpriser (det lägsta pris man kan producera mjölk till med full kostnadstäckning). Detta trots att vi i Sverige har bland de högsta lönekostnaderna i den europeiska jämförelsen. "Den enskilt mest viktiga faktorn är vårt relativt sett höga avräkningspris på nötkött", berättar Anders. "Men vi har även andra positiva faktorer i Sverige, som till exempel ett lågt energipris".
Anders poängterar att de som lyckas nå god lönsamhet och utrymme för investeringar är de som har förmågan att göra små förbättringar genom hela kostnadskedjan. Anders menar att spännvidden är stor i Sverige med alltifrån mycket lönsamma lantbruksföretag till företag som dras med alltför höga fasta kostnader under lång tid. En nyckelfaktor är byggkostnaderna. Lyckas man hålla byggkostnaderna nere har man goda förutsättningar framåt. Det här med billigare arbetskraft då? Det är vedertagen praxis i de flesta europeiska länder att använda sig av utländsk arbetskraft inom lantbruksnäringen, så även inom svensk mjölkproduktion. "Tillgängligheten på inhemsk arbetskraft är en utmaning i de flesta europeiska länder", menar Anders. "Vi måste helt klart öka attraktionskraften för att säkra tillgången på kompetens inom lantbruksnäringen".
De svenska styrkorna balanserar upp våra utmaningar. "Inte minst vad gäller mjölkavkastning och produktionseffektivitet", menar Anders.
Anders Christenson, Kristoffer Kullingsjö, Peter Kofoed
Både Peter och Anders vill mena och belyser under kvällen på olika sätt att förutsättningarna för tillväxt inom svensk mjölkproduktion finns. Hur väl vi lyckas att vända den negativa trenden hänger mycket samman med våra attityder, vår inställning till förutsättningarna vi har och hur vi utifrån ett positivt förhållningssätt ser framåt. Anders var nyligen över i USA och i Wisconsin genom sitt arbete inom EDF. Wisconsin var i en liknande situation på 80-talet som vi befinner oss i idag. Man levde med nedåtgående invägning, dålig tilltro till näringen och blickade mot angränsade delstater som lyckades mycket bättre. Några lantbruksföretagare där beslöt sig för att bryta trenden genom att sluta sig samman för att bygga nytt förtroende, förändra attityden inom de egna leden och gemensamt arbeta för en mer lönsam framtid. Det var genom detta initiativ som PDPW bildades, Professional Dairy Producers Wisconsin. Och ser man filmen över hur det hela startade kan man notera vissa likheter:
Lyft fram duktiga lantbruksföretagare som företagsförebilder på landsbygden
Kristoffer och hans bror Tobias tog över gården efter sina föräldrar i mitten av 2000-talet. De var unga, hade hittills inte varit aktiva inom lantbruket, men de satte igång! Där fanns tidigt tydliga mål för satsningen på Kullingsjö Lantbruk. Ett var att alla delar i deras företag skulle vara vinstdrivande. Ett annat var att det ska vara kul på jobbet. Alltså redan från början fanns ett lönsamhetsfokus kopplat till en positiv inställning till deras gemensamma satsning. "Att se företaget utvecklas är en trigger att fortsätta och vi har växt mycket på kort tid". Kullingsjö Lantbruk har alldeles nyligen lagt till en grisproduktionsverksamhet och i det närmaste fördubblat sin växtodlingsareal. "En av våra viktiga framgångsfaktorer är att vara öppna för nytt. Vi har lätt till beslut och vågar testa saker". Bröderna Kullingsjö var tidiga med att lägga om till ekologisk mjölkproduktion och odling. En viktig milstolpe för företaget, menar Kristoffer. En annan var satsningen på Herrljunga/Vårgårda biogas.
Vi ser vår personal som en av våra viktigaste tillgångar. Vartefter företaget utvecklats har vi plockat in expertkompetens inom de olika områden vi satsat på. Detta för att klara av att driva lantbruket så effektivt som möjligt, men också för att ge utrymme för egen ordnad ledighet. "Något som varit otroligt viktigt för oss är att hitta medarbetare och omge oss med människor som ger oss ny energi. Att vi har lyckats bibehålla glädjen i arbetet i takt med att företaget har växt är en viktig del i att det går bra för oss". 2016 tilldelades Kullingsjö Lantbruk priset som årets företagare i Vårgårda kommun. "Vi har fått en del utmärkelser under vår resa, vilket vi gärna framhåller och är mycket stolta över. Extra stolta är vi över priset från vår egen hemkommun. Att vi som lantbruksföretag lyfts fram som årets företagare bland andra var något alldeles extra", berättar han vidare. Och det var svårt att inte ryckas med i den positiva energi som Kristoffer spred bland deltagarna denna härliga sommarkväll.
Lyckad premiär för Gröna Möten Sjuhärad
Engagerade och frågvisa lantbrukare, rådgivare och forskare bidrog till ett intressant evenemang. "Jag känner mig mycket nöjd med premiären här i Sjuhärad", säger en glad och delvis lättad projektledare. "Ja, man vet ju aldrig med en sådan här dag och nu när det varit varmt flera dagar i sträck. Att det trots det kom så många hit på Gröna Mötens första evenemang i Sjuhärad bådar gott för vår satsning här tillsammans med Leader Sjuhärad", fortsätter Ulrika Åkesson.
Lokala mötesplatser är viktiga för att sprida kunskap, utbyta erfarenheter och finna nya kontakter att samarbeta med. Inom Gröna Möten Skaraborg har vi under de 2½ år som verksamheten varit igång märkt att det personliga mötet med forskare, innovatörer, branschaktörer och lokala goda exempel är betydelsefullt. Ulrika, som driver Gröna Möten menar att det händer saker både i planering av aktiviteter, under själva evenemanget och efteråt. Och nu drar Gröna Möten Sjuhärad igång sin verksamhet. Det drivs som ett treårigt Leader Sjuhärad-projekt inom deras fokusområde entreprenörskap. Inte helt oväntat handlar premiärevenemanget om mjölknäringen. Teman och formerna för kommande evenemang kommer anpassas efter de behov som finns inom de gröna näringarna lokalt i Sjuhärad. En lokal samordnare kommer finnas på plats i regionen till hösten. "Vi inom Agroväst ser mycket fram emot att få dra igång en mötesplats här i region Sjuhärad, i tät samverkan med aktörer inom de gröna näringarna i området. Håll utkik efter kommande evenemang på Gröna Mötens webb och facebooksida!
Ulrika Åkesson
Text & Bild
Bild från SLU, Skara
Anders H Karlsson, professor i köttvetenskap vid SLU i Skara inledde under rubriken "Är mobil slakt gynnsam för köttkvaliteten?" En omfattande databas har skapats utifrån de ca 500 nötkreatur som ingått i studien som gjorts av SLU i samverkan med RISE. Slakt av nötkreatur sker vanligen genom att djuren transporteras på lastbil till allt färre och allt större slakterier där en ökande andel djur övernattas innan de slaktas. Det är välkänt att djurvälfärd och köttkvalitet kan påverkas negativt av den stress som uppstår i samband med transporten och vid hanteringen i för djuren okända lokaler där de utsätts för en mängd sinnesintryck av olika slag. I projektet har man studerat hur två olika system för slakt av nötkreatur (mobil slakt, versus stationär slakt) påverkar köttets kvalitet och djurens välfärd. Djurmaterialet utjordes av ca 60 % ungtjurar, resten är kvigor samt en mindre antal stutar, som antingen slaktas på ett konventionellt stationärt eller på ett mobilt slakteri, där djuren slaktas direkt på gården. Förutom rent teknologiska köttkvalitets analyser (färg, vätskehållande förmåga, skärmotstånd och kompression) har också köttets sensoriska kvalitet med hjälp av tränad panel testats. Resultatet av studien visar att förutsättningar för god djurvälfärd finns i såväl mobil slakt som i stationär. "Resultatet är oväntat och intressant", menar Anders H Karlsson.
