Yesbox! - positiv utveckling för lokal och hållbar livsmedelsproduktion och handel

På lite drygt ett år har en ny och engagerad matrörelse skapats på nätet. 110 000 användare har valt att gå med i någon av de slutna facebookgrupper som skapats för att lyfta fram den lokala maten och ge konsumenterna en enkel handelsväg för att hitta bra och närproducerad mat. Det stavas REKO-ring. Grundtanken i att utnyttja enkel, lättillgänglig digital teknik för att kapa alla mellanhänder och skapa en direktrelation mellan säljare och köpare har visat sig fungera, framför allt här i Västra Götaland där REKO-ringarna ligger tätt. Oskar Lorentzon från Lokalproducerat i Väst höll ett av de första föredragen 20 mars då det arrangerades en heldag i Göteborg med tema Ny lokal och hållbar mat. I Yesbox lokaler, som drivs av Business Region Göteborg, öppnades en tillfällig mötesplats för regionala livsmedelsproducenter och aktörer som verkar för utveckling av lantbruksnäringen inom Västra Götaland. Målet för dagen var att visa på möjligheter till att ta nästa steg, till att investera, öka volym och därmed också sysselsätta fler människor.

Möjligheter till nya affärsrelationer

Totalt hölls nio föredrag utifrån tre olika teman: nya sätt att sälja närproducerad mat, mer lokal mat i restaurang och offentlig verksamhet och tredje spåret belyste samarbeten som gynnar lokal mat. Ett drygt hundratal deltagare fick möta entreprenörer med stort engagemang, djup kunskap och många års erfarenhet av att producera råvaror och laga mat. Dagen gav förutom intressanta föredrag stort utrymme till diskussioner i mindre grupper och mingel där nya kontakter knöts och nya samarbeten diskuterades.

                  

Regional handel som en del av lärandet i skolan

Initiativet till dagen kom från Länsstyrelsen Västra Götaland och deras projekt om Andelsjordbruk som genomförts under 2015-2017. Projektet har drivits tillsammans med Studiefrämjandet Göteborg med målsättning att stötta företag och kunder som vill starta upp andelsjordbruk. Med under dagen fanns Restenäsdalens Andelsjordbruk som delade med sig av sina erfarenheteter att starta upp en ny verksamhet där kunden erbjuds köpa andel i jordbruket. Ofta är det kunder som är mer intresserade och som även vill ha visst inflytande. Andelsjordbruket Restenäsdalen har ingen bakgrund som odlare utan började sin verksamhet för att täcka ett hushållsbehov. Nu har man haft verksamhet igång under ett år.

Vi fick också höra Jens Wikingssons berättelse om hur man i Tingsryds kommun köpt andelar i andelsjordbruk, ett föredrag som intresserade många. Idén att satsa på andelsjordbruk kom från liknande lösningar som gjorts i Sollefteå och Kramfors kommuner som båda jobbat med andelsjordbruk som ett sätt att upphandla. Målet med satsningen i Tingsryd var att aktivt öka andelen lokala råvaror i kommunens offentliga kök. Kommunen vill synliggöra maten och aktivt arbeta för minskat svinn. Man vill också se måltiden i skolan som en pedagogisk resurs. Även Naturbruksskolan Sötåsen, Töreboda kommun, arbetar aktivt med odling som en del av den lärande processen. Skolan ingår som en del i Naturbruksförvaltningens projektarbete inom
EU-projektet REFRAME. Här har man på liknande sätt som Tingsryds kommun arbetat fram en affärsmodell för hur regional mat kan få en större del av den offentliga måltiden. Naturbruksskolan Sötåsens arbetar med att utveckla internhandel och förse andra verksamheter inom regionen med produkter som producerats vid skolan. Huvudsyftet för skolan är att skapa en bättre pedagogisk miljö för eleverna och att samtidigt bidra till utveckling av lantbruksnäringen inom regionen. Sedan 2002 har skolan jobbat med återtag till egna kök. Inom EU-projektet har man också undersökt hur man genom information till upphandlare av offentlig mat visar på fördelar och möjligheter med att forma anbudsförfrågningar så att de gynnar direktupphandlingar där det ges plats även för regionala producenter.
Men självklart finns det utmaningar i detta, inte minst logistiskt. Paula Bäckman från Naturbruksförvaltningen tar upp bristen på förädlingsled som försvårar en till synes enkel affärsmodell och pekar i exempel på att det inte finns tillgång till skaleri för potatis i regionen. Många moderna offentliga kök har inte utrustning eller resurser att själva utföra tillagningsmoment utan många gånger krävs att råvarorna är ätklara. Så en till synes enkel produkt som potatis blir komplicerad om den har kravet på sig att alltid levereras skalad och förkokt.

Lyckade samarbetsformer lyfts fram

En stor del av dagen handlade om samverkan och hur man genom samarbete kan skapa ett mer attraktivt erbjudande för handeln. Att sätta ett nytt varumärke på marknaden idag kräver tid, marknads- och förpackningskunskap. Man måste också bakåt kunna säkra upp volym och se till att ha en över tid jämn kvalitet. För en enskild företagare kan detta bli ett oändligt trappsteg. 2014 gick ett antal löjromsfiskare från Vänern samman och bildade Vänerlöjrom som en ekonomisk förening. Idag är de 17 yrkesfiskare, alla med lång erfarenhet av hantverkssmässigt fiske i Vänern. De såg utmaningen i att behöva konkurrera med varandra och i att få en avsättning på marknaden som gav tillräcklig lönsamhet. Med löjrommen såg man en möjlighet. Med Kalix rom som benchmark gjorde man gemensam sak i att sätta upp riktlinjer för kvalitetssäkring av produkten. I arbetet såg man till att höja kvaliteten för att på så vis bygga ett varumärke som signalerar inte bara jämn utan också hög kvalitet. De valde också att gå med i nätverket Smaka på Västsverige som en del av deras marknadsföringsstrategi. Därigenom deltar de tillsammans med välrenommerade kockar på olika mässor och events för att synliggöra varumärket och deras produkt. En satsning som de aldrig kunnat göra på egen hand utan samarbetet mellan yrkesfiskarna var förutsättningen för att utvecklas och skapa ökad kännedom och efterfrågan på marknaden.

En annan typ av samarbete är det som Kråkarps Gårdsmejeri startade upp med den lokala ICA-handlaren. Hösten 2014 föddes idén om att sälja mjölken direkt till konsument. De kände redan den lokala ICA-handlaren och hörde sig för om det fanns något intresse av att göra något tillsammans. Och det fanns det. I samband med att butiken byggdes ut gjordes plats för en rejäl mjölkkyl. ICA-handlaren investerade i en mjölkautomat, bonden i en pastör och så startades samarbetet. Idag bygger de sitt samarbete vidare genom ömsesidig dialog och öppenhet. Tillsammans har man tagit fram nya produkter, till exempel filmjölk, yoghurt och ostkaka. Samarbetet har gynnat båda parter och byggt upp bådas varumärke.
Framväxten av stadsodlingar var ett annat tema som intresserade många där Kajodlarna i Göteborg delade med sig av sina erfarenheter och arbetssätt. Dagen berörde också möjligheterna för nyanlända att bidra med ny kunskap om råvaror som saknas i Sverige och om matlagningssätt som kan ge oss ny inspiration i att vidareutveckla matlandet Sverige.

 

Temadagen arrangerades av Länsstyrelsen Västra Götaland, EU-projektet Stadslandet Göteborg och EU-projektet REFRAME.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & foto

Det surrades om raps i Skara

I mitten av mars 2018 satte Gröna Möten fokus på honungsbins ekonomiska betydelse som pollineringstjänst. Thorsten Rahbek Pederson, Jordbruksverkets rådgivningsenhet, har i en utredning från 2011 visat på ett värde av mellan 260 till 466 miljoner kronor. Det omfattar då alla kommersiella grödor där äpple och jordgubbar är de grödor som tjänar mest på att utnyttja honungsbin som pollinatörer. Denna dag ville vi fokusera extra på oljeväxter och framför allt raps eventuella beroende av pollineringstjänster. Elisabeth Thisner, växtodlingsrådgivare Hushållningssällskapet, gav oss intressanta fakta. Det är framför allt linjesorterna som vinner på att strategiskt nyttja honungsbin som pollinatörer. "Tyvärr är utbudet av linjesorter av raps begränsat. Här görs få utvecklingsinsatser idag. Kanske beror det på att linjesorterna också kan användas som utsäde, men också på att hybridsorterna är odlingssäkrare". Linjesorter förädlas traditionellt, medan hybridsorter tas fram genom styrd korsning av inavlade, men helt obesläktade föräldrasorter. Hybridsorterna sägs vara mer högavkastande än linjesorterna, medan priset för hybridsortsutsäde är väsentligt högre.

Honungsbin ger ökad avkastning

Men det är mycket som påverkar en god rapsskörd. Att odla raps kräver planering och förberedelser. "Det går inte att tulla på växtföljden, inte om man odlar ekologisk raps", säger en av deltagarna. "Det här med spillraps är en utmaning för oss eko-odlare", säger en annan. Elisabeth pekar på fler faktorer att beakta när man odlar raps. Marken måste vara väldränerad och kalkad. Att så i rätt tid är avgörande. Sår man för tidigt får man problem med loppor och ogräs, sår man för sent hinner inte grödan etablera sig ordentligt. "80% av rapsskörden byggs på hösten", konstaterar hon. Många väljer hybridsorter idag, de är mer robusta och klarar en senare sådd bättre. Det finns också många fler sorter att välja på. Elisabeth gav tips om att så med brett radavstånd, radhacka ogräs i rapsens rosettstadie samt tidig vår. Tänk också på att efter skörd inte bearbeta marken för tidigt. Det räcker att frön kommer under jord för att de ska kunna övervintra ett decennium för att sedan gro och uppträda som spillraps. Dessvärre ökar förekomst av den fruktade klumprotsjukan i Sverige och den angriper gärna tidig höst. Klumprotsjuka är en av de allvarligaste sjukdomarna i svensk rapsodling och kan orsaka total skördeförlust vid kraftiga sjukdomsutbrott.

"Raps är en gröda som ger minst lika bra skörd ekologisk som konventionell", menar Elisabeth. "Lägger man rapsen efter klövervall som bryts vid första skörd har men mycket goda förutsättningar till en hög skörd. Plöjer man dessutom ner hönsströbädd kan man klara sig helt utan gödsling på våren".

2016 kom en slutrapport från ett försök där man bland annat tittade på insektspollineringens betydelse för rapsskördens kvantitet och kvalitet. Doktorandprojektet gjordes av Sandra Lindström, Hushållningssällskapet i Skåne. Jämförelsen mellan hybridsorter och linjesorter visade där på en 11% ökning i linjesorter vid pollinering. Liknande försök i Italien visade på ännu högre effekt vid honungsbipollinering. För hybridsorterna ingen skördeökning, enligt samma studie. Det kan ändå finnas mervärde i insektspollinering vid odling av hybridsorter, det ger en bättre avmognad i o m lägre klorofyllhalt. Att placera ut honungsbin är ett sätt att säkerställa att det finns rikligt med pollinerande insekter under rapsblomningen. Raps är känt som särskilt attraktivt för polllinatörer, detta pga mycket nektar och pollen av bra kvalitet.

Finns det däremot grödor i området med högre sockerhalt väljer pollinatörerna dessa framför rapsen. I Sverige mäter vi inte normalt nektarhalt. I andra länder mäts detta och aktuell information förmedlas till biodlare. Vid diskussion kom det fram att vi saknar nätverken mellan bioodlare och växtodlare i Sverige för att utbyta kunskap och samarbeten som gynnar båda näringarna. Det behövs kanske också mer samverkan mellan biodlare för att klara att serva med tillräckligt kvantitet och kvalitet av pollineringstjänster.

 

Biodlare viktiga samverkanspartners för växtodlare

Thorsten Rahbek Pedersen bekräftar att honungsbin och då gärna tillsammans med humlor gör skillnad i skördeutfall och kvalitet. Honungsbin är viktiga pollinatörer för både höst- och vårraps med skördeökningar på mellan 5-20%. Det är mycket som spelar in för att nå de stora effekterna. Bisamhällena behöver sättas ut vid rätt tidpunkt, just vid blomningen. Högre skörd nås om bisammhällena placeras vid mer vindskyddade platser med tillgång till vatten. Sätter man ut permanenta bisamhällen bör man också tänka på att ha blommande grödor inom flygavstånd över hela säsongen.
Thorsten gick också igenom hoten mot dagens bisamhällen. Vilda honungsbisamhällen är idag helt borta i princip i alla europeiska länder. Detta framför allt beroende på Varroakvalster. Vi är alltså beroende av att det finns duktiga och engagerade biodlare i Sverige för att kunna erbjuda bra pollineringstjänser som kompletterar vilda pollinerare.

 

 

Ambassadörer ska tydliggöra värdet av pollineringstjänsterna

Ett nytt initiativ har startats i Sverige av Lotta Fabricius Kristiansen och Anna Lind Lewin från Svenska Bin: Pollinera Sverige. Målsättningen är att skapa ett nätverk där hela värdekedjan finns representerad. Genom Pollinera Sverige vill man synliggöra och lyfta pollineringens betydelse på flera plan. "Vi arbetar utåtriktat, genom oss själva och genom viktiga ambassadörer som vi knyter till oss", förklarar Lotta. Det är viktigt att informera om att vi i Sverige har en relativt låg försörjningsgrad av honung, cirka 50 procent. Varför importera honung när Sverige har mycket goda förutsättningar för bisamhällen och honungsproduktion med en mångfald av svenska smaker?

I nyheter från Europaparlamentet kan vi läsa från 24 januari 2018 att "Bin är väldigt viktiga både för vår miljö och vår ekonomi. Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att bättre skydda dem och bekämpa fusk med honungsimport...84 procent av växtarter och 76 procent av Europas livsmedelsproduktion är avhängig av binas pollinering. Det ekonomiska värdet beräknas uppgå till 14,2 miljarder euro varje år." Det finns också ett intitiativbetänkande från EU som kräver ökad finansiering till nationella biodlingsprogram. Där står också att läsa att honung är den tredje mest förfalskade produkten i världen. Läs hela nyheten här >>>

Pollinera Sverige satsar på upplysning till oss konsumenter på många sätt. Genom fröpåsar med slogan "Pollinera mera", knyta samma kända kockar med en specifik biodlare och genom att tillhandahålla spännande skolmaterial.
Nyligen inleddes samarbetet med SSPPG, Swedish Society of Public Parks & Gardens, där man i dagarna startar kampanjen #surrandeparker. Pollinera Sverige arrangerar i år för första gången Pollineringsveckan 19-27 maj då man med en rad olika aktiviteter i landet. Det kommer helt klart att surras en del i maj.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text & foto

 

 

Grön rehabilitering - en lönsam behandlingsform

Under ett studiebesök på GreveGarden utanför Lidköping fick vi förmånen att lyssna till Eva Sahlin, fil Dr Västra Götalandsregionen. Eva har forskat i ämnet naturunderstödda interventioner. I den forskningen som publicerats definieras att grön rehabilitering innehåller 3 delar nämligen tillgång till speciellt utvald natur/ designad trädgård, ett multidisciplinärt team där professioner från hälso-och sjukvården och den gröna sektorn tillsammans planerar och genomför programmet samt terapeutiska aktiviteter.

Eva har under många år studerat den verksamhet som utvecklats och bedrivs inom Gröna Rehab i Göteborg. Verksamheten, som idag är permanent, ligger i anslutning till Botaniska Trädgården och riktas uteslutande till anställda inom Västra Götalandsregionen. Under ett år behandlas ca 55-60 personer med hjälp av Gröna Rehabs modell för att få människor med lång sjukskrivningstid p.g.a. stressrelaterad psykisk ohälsa tillbaka till hälsa och arbete.

Modellen bygger på naturens och trädgårdens förmåga att ge kroppen återhämtning och stressreduktion. Genom att knyta samman både den gröna sektorn och vita vårdtjänsten skapas en helt ny form av behandling. Grundfrågan för Eva Sahlins forskning har varit att undersöka hälsoeffekter av Naturunderstödd rehabilitering vid Gröna Rehab och om man kan motverka en eskalerande stressohälsa med hjälp av en naturunderstödd stresshanteringskurs utvecklad vid Gröna Rehab.

En nyligen publicerad studie från SLU i Alnarp visar att en längre behandlingsperiod (24 veckor) ger ett bättre resultat än de kortare varianterna på 8 respektive 14 veckor. Gröna Rehabs arbetslivsinriktade rehabiliteringsprogram omfattar totalt 28 veckor.

Det handlar mycket om att trumma in ett nytt tankesätt och ett nytt vanemönster. Man behöver också träna på de verktyg som finns för att motverka stress när man väl lärt sig att känna igen varningssignalerna.

Läkande att se sitt liv i ett större sammanhang

Det är svårt att peka exakt på vad det är i natur/trädgård som gör att man når goda resultat. Det finns flera delar i upplägget som bidrar till en högre livskvalitet. Att lära sig förstå naturens processer, alla detaljer som över säsong skapar livet ger upplevelser som har visat ha stor betydelse i läkeprocessen, menar Eva. Det öppnar upp ögonen för hela livet och vidgar individens perspektiv. En annan del är det rogivande i att vistas i naturen, att slippa prestera och ägna tid att hitta sig själv i den miljön. Att få en arena där man kan reflektera över de stora existentiella frågorna kan fungera som en viktig symbolik för det egna livet.

Eva tar upp en annan intressant studie gällande effekter av avslappning. I en studie jämfördes om ett avspänningspass utomhus i naturmiljö påverkade koncentrationen annorlunda än samma avspänningspass inomhus. Studien visade att avspänning utomhus gav bättre resultat på koncentrationstestet som användes.

Eva Sahlin kunde i sin studie visa att människor som fått behandling via Gröna Rehab hade en ökad andel som kom tillbaka till lönearbete. Inte nödvändigtvis till samma arbetsplats och i flera fall till ett helt annat yrke. Eva kan i sin ekonomiska analys visa att även om varje behandlingsplats kostar i genomsnitt 150 000:-/person är det lönsamt utifrån att fler kommer tillbaka i lönearbete. En annan viktig besparingseffekt var att antalet besök inom hälso-och sjukvården nästan halverades efter deltagande i Gröna Rehab

Eva kan i sin studie visa att behandlingsinsatsen återbetalas på 12 månader med en vad man skulle kunna säga normallön på 20 000 och började generera vinst till samhället.

Intresset stort för studiebesök på GreveGarden

Gröna Möten kan se ett ökat intresse bara under 2017-2018 för grön rehabilitering och grön omsorg. Eftermiddagen på GreveGarden lockade drygt 30 deltagare, flera av dem hade åkt långt för att få komma på studiebesök. Besöket inleddes med en rundvandring där verksamhetsledare Elisabeth G Wahlgren berättade om GreveGardens verksamhet och programupplägg. Hon delade frikostigt med sig av sina erfarenheter av att hitta rätt väg till avtal med primärvården. Flera av deltagarna hade erfarenhet av grön rehab och grön omsorg och det gavs möjlighet till diskussion och erfarenhetsutbyte under besöket.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och bild

Duktiga deltagare till Draknästet i Stockholm

Under februari 2018 har elva innovationsidéer vidareutvecklas med stöd av Växthus Agtech, ett program utvecklat av Lantmännen för att på ett koncentrerat och strukturerat sätt plocka fram det spetsigaste värdeerbjudandet. För första gången körs programmet i Skara och i samarbete med Agroväst. Sista workshopen hölls i Skara 1 mars 2018 och då var det hårdträning som gällde.

Investera i marknadsföring

Lantmännens forskningsansvarige inom Lantbruk & Maskin, Per-Johan Lööf, höll i förmiddagens seminarium. Han gick själv det allra första programmet av Växthuset och visste precis vad deltagarna stod inför. "Lägg tid på er marknadsplan", säger Per-Johan. "Ju mer man marknadsför, desto mer säljer man, så här det bara", konstaterar han vidare. Det är det upprepade budskapet om din produkt eller tjänst som i slutändan ger resultat. En annan viktig framgångsfaktor är timing, vilket är svårt att styra över. När det öppnar sig ett tillfälle att utvidga verksamheten gäller det att vara snabb, modig och såklart även riskbenägen. När man sedan växer ger Per-Johan tipset att hela tiden analysera var i kedjan den svagaste länken är och snabbt vidga flaskhalsarna.

Lär känna kunden

Ulf Brandels, säljcoach,  gav gruppen en uppfriskande säljcoachning sista dagen före Draknästet i Stockholm. Det gäller att ta reda på hur kunden för produkten eller tjänsten ser ut. "Identifiera ett smalt kundsegment - byt hellre om ni märker att det landar fel", råder Ulf. Det är viktigt att fokusera på kundperspektivet och vilken nytta produkten i praktiken gör för kunden. Det är också viktigt att förstå bondens hela affärsverksamhet för att veta hur viktigt ditt erbjudande faktiskt är. "Er värsta konkurrent är ofta att kunden inte, trots ditt välanpassade erbjudande, gör något alls. Att hitta lönsamhetsfaktorerna är viktigt för att göra ditt erbjudande intressant."

Ulf och Jakob var nöjda med deltagarnas insatser i säljträningsmomentet, en viktig förberedelse för att driva sin affärsidé vidare.

Nu bär det iväg till Stockholm för deltagarna där de möter Lantmännens eget Draknäste som kommer värdera och ge feedback på Växthus Agtech:s innovationsidéer. Vi på Agroväst önskar alla deltagare lycka till!

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och bild

 

 

 

Invigning av toppmoderna simulatorcentra på Naturbruksskolor

Den 1 mars 2018 invigdes nya högteknologiska utbildningsmiljöer på Naturbruksskolorna Sötåsen och Uddetorp. Simulatorcentren är en satsning för att främja den gröna näringens tillväxt och utveckling och kommer att användas för både gymnasie- och vuxenutbildning. De senaste veckorna har flera nya, toppmoderna simulatorer fått flytta in på Sötåsen och Uddetorp. Detta för att ge eleverna ännu bättre förutsättningar till lärande under sin utbildning. Teknikutvecklingen inom lantbruksmaskiner går snabbt och det gäller att anpassa utbildningen till att matcha de nya krav på kunskap. Naturbruksskolornas målsättning är att vara en god förebild för digital teknik i skolan.

Varje simulator kan fungera som flera olika maskiner, därför kan du använda dem både som traktor, skogsmaskin, skördetröska, hjullastare, grävmaskin och mycket mer. Det innebär att i de 38 simulatorerna finns totalt nästan 400 virtuella maskiner.

En del i ett miljöförbättringsarbete

Genom att lägga delar av maskinutbildningen inomhus med hjälp av simulatorbaserad undervisning kan man minska miljöpåverkan med upp till 30 %. Enligt Naturbruksförvaltningens webbsida drar en tung maskin i snitt åtta liter diesel per arbetstimme. För att lära sig att köra yrkesmässigt krävs cirka 1500 timmars träning. Om en del av de timmarna förläggs i en simulator sparas många liter fossilt bränsle och utsläpp av växthusgaser. Det skapar också en säkrare lärmiljö då man kan börja sin träning inomhus utan risk för skador.

Viktig förutsättning för forskning

Med de nya utbildningsmiljöerna kan man bedriva viktig forskning. Just nu arbetar pågår ett samarbete med forskare från Göteborgs universitet för att validera pedagogiken i simulatorerna. Målet med det är att framtidens simulatorer ska bli ännu bättre pedagogiska verktyg.

Simulatorcentren invigdes på både Sötåsen och Uddetorp tillsammans med politiker, branschorganisationer, leverantörer och andra intresserade av digital teknik. Arbetet med att implementera simulatorteknik i utbildningarna är en del av projektet Innovationer för hållbar växtodling. Läs mer om projektet här >>>

Ulrika Åkesson, Agroväst

Bild: Sofia Kämpe, Agroväst

Outnyttjad resurs lyfts fram i Götene

Götene kommun fortsätter sin satsning på "Bonde söker personal". Nu med ny projektledare i Rune Yttersjö. Han har lång erfarenhet av sitt arbete med integrationsfrågor inom Götene kommun och ser den gröna näringen som en viktig möjlighet för att få in nyanlända på arbetsmarknaden.
"Vi i Götene var först i Sverige med att flytta in integrationssupporten från flyktingförläggningen in i kommunens ordinarie verksamhet. Det har gjort att vi nu har flera, även internationella, kommuner som kommer till Götene för att studera vår modell."
Satsningen på integration riktat mot lantbruksföretag är ett Leaderprojekt med stöd från socialfonden.

Ekonomiskt stöd från Arbetsförmedlingen

I projektets styrgrupp finns även arbetsförmedlingen som en viktig partner. Edris Eliassi framhåller vid en informationsträff 20 februari 2018 att det finns bra stöd att få via Arbetsförmedlingen. Det finns möjlighet att få särskild anställningsstöd i form av instegsjobb där den arbetssökande får en ersättning för att praktisera på ett företag. En praktikplats kan göra stor skillnad, menar representanter från Support Group Götene. Det är viktigt att få erfarenhet från arbetslivet i Sverige för att kunna söka vidare.

Flera lantbruksföretagare deltog på informationsträffen och de var rörande överens om att här finns en outnyttjad resurs som den gröna näringen har behov av. Det är dock viktigt att personkemin stämmer. Det går inte heller att komma ifrån att språket är en framgångsfaktor. Kan du bra svenska är det helt klart en fördel.

Sunt förnuft och fantasi är bra egenskaper

Rune berättar vidare om projektupplägget för "Bonde söker personal". De ser tre viktiga kriterier för att kunna matcha kompetens med företagarens behov. Det första är att kunna göra sig förstådd på svenska. Det andra är att det är väsentligt enklare om man har körkort. "Lantbruksföretagen ligger allt som oftast långt från busshållplatser och en bra bit utanför tätorter", säger Rune. Det tredje är att man har intresse för jordbruk.
Per Fredriksson, Kestad, berättade under träffen på kommunhuset i Götene utifrån sina erfarenheter av att ha anställt en nyanländ.
"Jag var helt okunnig om regelverket så jag valde att anställa direkt och för att lösa körkortsutmaningen ordnade jag också en bostad nära gården. Vill man - så går det. Sunt förnuft i kombination med fantasi brukar kunna lösa de allra flesta akuta situationer som uppstår i vardagen på en lantbruksgård", förklarar Per Fredriksson.

Projektet fortsätter nu med att hitta lantbruksföretag i Götene med angränsande kommuner för att matcha mot ca 20 intresserade, nyanlända personer. Dessa kommer att erbjudas ett antal temadagar där man går igenom grunderna inom svenskt jordbruk. Även om man har erfarenhet av jordbruk från andra länder så finns det viktiga skillnader. Support Group Götene ser projektet och Götenes riktade satsning som mycket viktig och ett bra exempel på hur man aktivt arbetar för att få ut nyanlända i arbetslivet. Det är grön integration i praktiken.
Gröna Möten deltog på informationsträffen för att informera om möjligheterna att sprida aktuell och viktig information till de gröna näringarna i Skaraborg och Västra Götaland.

Har du ett aktuellt ämne som du vill att vi tar upp som temadag inom Gröna Möten? Gå in på gronamoten.se och tipsa oss.

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och Bild