Ännu ett bra verksamhetsår för Agroväst

5 år, 84 projekt, 188 miljoner
utvecklingsresurser till de Gröna Näringarna

Agroväst visar även 2016 ett bokslut med balanserad ekonomi. ”Det är inte vår målsättning att generera någon större vinst”, säger Mats Emilson, VD för Agroväst sedan 12 år,
”men det är viktigt att ekonomin är i balans för att vi ska kunna behålla vår trovärdighet och goda renommé”.

2017 har Agroväst verkat inom de gröna näringarna i 25 år med vision om att Västra Götaland ska bli en blomstrande och hållbar livsmedelsregion, där företag inom den gröna näringen är ekonomiskt bärkraftiga. Anmärkningsvärt är att Agroväst under åren 2012-2016 skapat forsknings- och innovationsprojekt för de gröna näringarna motsvarande 188 miljoner kronor (inklusive alla EU-finansierade projekt), varav ca hälften till Sverige. Och detta bara med en handfull personer. Hur kommer det sig att man lyckats så bra?

”I 25 år har vi byggt upp vårt nationella och europeiska nätverk av kompetenser inom lantbruk”, säger Mats. ”Vi tränade oss tidigt i hur man formar hållbara, effektiva projekt och har lyckats väl med att hitta trygga och säkra finansiärer. Vår starka koppling till Sveriges Lantbruksuniversitet har givetvis varit ett givande samarbete med stark forskningskompetens i de projekt vi har drivit”.
Agroväst har idag sju aktiva Forsknings- och Innovationsprogram som är en samverkansbas för att fånga upp, prova och utvärdera utvecklingsidéer. Under 2015 anställdes dessutom inom Agroväst en Senior Advisor inom projektfinansiering. Mycket av arbetet inom Agroväst drivs i projektform och under de senaste fem åren har Agroväst beviljats medel för 84 projekt. I de allra flesta fall går

Agroväst in som projektledare. ”Det är inte bara för den långa erfarenheten vi har i den här branschen och vår förmåga att leda projekt. Det är också en tung administrativ del, där vi helt klart har fördel av att ha hållit på så länge som vi har”, förklarar Mats Emilson.

Men 188 miljoner? ”Ja, nu går endast en mindre del av dessa anslag till projektledning och administration, ungefär 9 % under perioden 2012-2016 inklusive EU-projekt, berättar Mats. ”Resterande anslag går till aktiviteter inom projekten som kan röra forskning, teknikutveckling, analyser, informationsspridning osv. Vi ser det som vårt uppdrag att genom de anslag vi får utveckla flera aktörer inom de gröna näringarna. Över perioden har vi samverkat med ett 50-tal företag och organisationer.

Idag arbetar nio personer på Agroväst i Skara. Flera intressanta projekt rullar just nu. Ett treårigt EU-projekt inom hållbar växtodling, ett treårigt EU-projekt inom Köttkvalitet på nöt och lamm samt ytterligare ett EU-projekt som arbetar med hur man kan öka volym och förädlingsgrad på lokalt producerad mat. Agroväst har också uppdraget via Energigården att var ansvarig för Sveriges EIP-Agri Innovationssupport inom området Förnybar Energi.

Hur ser då framtiden ut för utvecklingen av lantbruket i Västra Götaland?
Flera faktorer spelar en viktig roll för ökad tillväxt och lönsamhet för de gröna näringarna. En gemensam målsättning på bred front genom den nya Livsmedelsstrategin är en viktig signal till oss som verkar inom lantbruk och förädling av råvaror.
Vi ser också vilken positiv påverkan den nya svenskmärkningen har på svenska insatsråvaror till livsmedelsförädling samt inte minst de konsumentundersökningar som visar på att alltfler väljer svenskt ursprung när de handlar mat i butik.
”Vi har fortsatt en viktig roll att spela i samverkan med övriga aktörer inom de gröna näringarna i Västra Götaland. Det är viktigt att ha fortsatt fokus på ett långsiktigt hållbart och lönsamt lantbruk tillsammans genom hela kedjan, från primärproduktion och agrotekniska innovationer till forskning och rådgivning”, avslutar Agrovästs VD, Mats Emilson.

Ulrika Åkesson, Kommunikatör Agroväst

Västra Götaland Årets fosforlän

I april förra året presenterade Greppa Näringen satsningen på minskat fosforläckage från lantbruket. Detta som en aktiv åtgärd för att begränsa övergödning av vattendrag och sjöar.
Greppa Näringen har under 2016 och nu fortsatt 2017 erbjudit gratis rådgivning till lantbrukare där de går igenom vilka åtgärder som kostnadseffektivt gör mest nytta för att minska fosforläckage.
Förutom rådgivning anordnas aktiviteter för att öka kunskapen om fosfor och öka intresset bland lantbrukare.

Detta har vi i Västra Götaland tagit fasta på under 2016. Greppa Näringen poängterar i sin pressrelease att lantbrukare redan idag gör många miljöåtgärder. Motiveringen för att utnämna just Västra Götaland till Årets fosforlän lyder:
”Västra Götaland har haft tydligt fokus på åtgärder mot fosforförluster i enskild rådgivning och gruppaktiviteter och framgångsrikt kommunicerat fosforfrågor i olika sammanhang.”

Uttalande från både rådgivare och lantbrukare visar på ett stort engagemang och intresse för frågan i Västra Götaland. I Västra Götaland har frågan haft fokus under lång tid, inte minst inom SLU. Inom Agroväst Forsknings- och Innovationsprogram POS - Precisionsodling Sverige pågår hela tiden vidareutveckling av beslutsstöd som t ex den digitala åkermarkskartan (DSMS). På precisionsskolan.se finns verktyget presenterat mer i detalj tillsammans med andra beslutsstödssystem inom precisionsodling. Läs mer här >>>

Ulrika Åkesson, Agroväst

 

Examensarbeten på får presenteras i Skara

Med Elisabet Nadeau som handledare gjorde Anna Magnusson och Susanna Hedlund 2014 en studie på åtta kastrerade baggar. Deras arbete presenterades i forskningshuset på SLU-Campusområdet i Skara under tisdagen den 18 april 2017. Detta som en del i deras utbildning till agronomer.

Ensilage av kornhelsäd och gräs skördade vid olika mognadsstadier – effekt på konsumtion, foderselektion, smältbarhet och proteinutnyttjande hos får
Anna Magnusson har undersökt effekterna av fyra olika grovfoder, nämligen 2 helsädesensilage av korn och 2 gräsensilage. Skillnaden låg i mognadsgrad. Hennes arbete visar att det kan finnas en möjlighet att öka lönsamhet i foderkostnad genom att till djurslag med lågt energibehov, t ex kastrerade baggar eller lågdräktiga dikor ge ett sent skördat gräs- eller helsädesensilage. Detta skulle också kunna ge en minskad miljöpåverkan då kväveförlusterna är lägre på sent skördat gräsensilage. Anna hoppas på att kunna arbeta vidare med att studera frågan. Vi ser fram emot att läsa Annas färdiga rapport.

Tuggningsbeteende och fördelning av partikelstorlek i träck hos får utfodrade med ensilage av kornhelsäd och gräs
Susanna Hedlund, som också läser till agronom, redovisade i sitt arbete hur tuggningsbeteendet ser ut i de olika foderstater som beskrivits ovan. Gör det någon skillnad om fodret har en högre andel NDF, dvs mer fiberrikt foder, vad gäller tuggbeteende hos får? Som bakgrund berättar Susanna att faktorer som påverkar tuggning är fodrets egenskaper, djurets egenskaper och utfodringssystem. I studien användes sensorer för att mäta käkrörelser: enskild tugga, cykler (tuggningar mellan sväljning) och perioder av tuggning. Sensorerna gav resultat där man kunde utläsa när baggarna hade ättid respektive idisslartid. Susanna mätte också partikelstorlek i träck för att se om här fanns signifikanta skillnader i hur snabb genomloppstiden var för de olika foderstaterna. En intressant studie, där vi ser fram emot att få ta del av rapporten.

Examensarbetena ingår i ett projekt som är finansierat av Stiftelsen Svensk Fårforskning, Agroväst Nöt- och lammköttsprogram, och Fåreafgiftsfonden, Dansk fåravel.

Ulrika Åkesson, Agroväst

Låt kalven gå med kon

En av de två kvinnor som installerades som ny professor vid SLU heter Sigrid Agenäs.
Hon tillträdde sin tjänst i december, som professor i idisslarnas skötsel med inriktning laktationsbiologi.
Hennes föreläsning ”Ett glas mjölk – så enkelt och så komplicerat” visade tydligt på hennes starka engagemang i ämnet. Sigrid började med att hälla upp ett glas mjölk och ställa det bland ett antal vattenglas. Ett glas mjölk består av 80 % vatten – men det består också av 18 av 22 viktiga näringsämnen som vi människor behöver varje dag, inleder Sigrid.
I vattendelen återfinns proteinet (vilket vi känner till nu med det ökade intresset för vassle och proteinet däri). Proteinets sammansättning är relativt konstant och styrs av kons DNA. Fettsyrorna däremot varierar då de kan ha olika ursprung. Fettsyrorna kan komma från kons foder, från kons fettreserver eller bildas i kons juvervävnad. Sammansättningen på fettsyrorna varierar därför. Det är även stor variation i mjölkens naturliga fetthalt. Fetthalten i mjölk och mjölkprodukter från våra stora mejerier standardiseras sedan många år tillbaka och där finns inte den naturliga variationen, dessutom homogeniseras mjölken så att fettet inte flyter upp i förpackningen.

(bilden är från Sigrid Agenäs installationsföreläsning 30 mars 2017. Fotograf Ulrika Åkesson)

I slutändan är det konsumenten som väljer
Sigrid tar upp de välkända målkonflikterna som en utmaning även för forskare – vad ska prioriteras och vad ger mest nytta?
• Biologisk mångfald kontra Växthuseffekt
• Öppna landskap kontra Erosion
• Gödsel kontra Näringsläckage
Marknaden ställer också krav som ofta ställs mot varandra: Sigrid tar upp konsumentens förväntan om att produkten ska vara näringsrik, god, ofarlig och billig. Som om inte det vore nog förväntar vi oss också att produktionen håller en god djuromsorg, är hållbar för klimat och miljö samt ger oss ett levande landskap utan näringsläckage. Producenterna svarar med ett rikt utbud – ett utbud där vi konsumenter behöver lägga alltmer tid på att välja ”rätt”.

 

 

Vilken gotlandsmjölk passar bäst i min kyl?

(bilden är från Sigrid Agenäs installationsföreläsning)

 

 

 

 

Vår konsumtion av livsmedel är inte hållbar – men det är inte kornas fel
Sigrid påpekar att media i många fall skapar en bild som är mer styrd av känslor än av underbyggd fakta. En rationalisering av mjölkproduktionen har skett för att vi fortsatt ska kunna erbjuda en billig produkt, fortfarande näringsrik, god och ofarlig. Vi har genom olika åtgärder lyckats öka mjölkmängden per ko samtidigt som vi inte längre låter kalven gå med kon.

Framtidens mjölkproduktion - ny teknik och mer forskning
Sverige ligger i framkant vad gäller mekanisering av mjölkning. De robotutrustningar som länge funnits på marknaden har inte gått att kombinera med en diande kalv. I takt med att vi ser nya robotlösningar på marknaden som mer sofistikerat kan avläsa varje enskild spene vid varje tillfälle öppnas nya möjligheter för svenska kalvar. Idag skiljs kalven som regel inom ett dygn från sin mamma. De föds upp av människor och har ej fri tillgång till mjölk. De måste inte vara så, menar Sigrid. I andra länder går kalv med ko även i lösdrift. Och det fungerar!
Men vi behöver mer forskning på området, menar Sigrid. Det är många faktorer som påverkar och vi vet inte alltid vad det är som påverkar. Dessutom måste man ta med att kons tidigare erfarenheter påverkar resultatet. Det finns ingen quick-fix. Det är viktigt att det finns forskning som bedrivs på forskningsstationer där man kontinuerligt gör många och noggranna mätningar för att klart kunna se olika samband som påverkar. Det är också av vikt att det sker samverkan med gårdar som har erfarenhet från alternativa lösningar som de faktiskt testat över en tid. Samverkan med rådgivare och agroteknikföretag är också en viktig del när man bygger ny kunskap.
På frågan om det är nyttigt för kalven att ha fri till gång på mat svarar Sigrid bestämt: Ja! De första tre månaderna är det fritt fram för kalven att växa hur fort den vill, det är så naturen skapat dem. Från ca 4 månaders ålder fram till puberteten bör man däremot vara mer försiktig och begränsa tillgången. Föder man kalvarna på detta sätt är chansen till och med större att utbytet av den blivande mjölkkon blir högre än om kalven inte gått med kon.

Sigrid fortsätter nu sin forskning inom mjölkproduktion där hon särskilt kommer att studera faktorer som bestämmer de mjölkbildande cellernas produktion. Vi ser fram emot att följa Sigrids arbete.

 

Ulrika Åkesson, Agroväst

Öka din lönsamhet genom vidareförädling

I Skara anordnas en utbildning för dig som är lantbrukare eller trädgårdsföretagare och som önskar utveckla verksamheten genom att vidareförädla råvaror. Utbildningen vänder sig till de inom lantbruk/trädgård som inte har varit inriktad på vidareförädling tidigare.
Utbildningen löper över två dagar, 22-23 maj, och bygger på både teori och praktiskt exempel för att deltagarna enkelt ska kunna koppla till den egna verksamheten.

Ett upplägg med bredd
I upplägget ingår bland annat marknadsanalys- och marknadsföringsmetoder samt process- och produktutvecklingsteknik. Syftet är att deltagarna efter utbildningen har förståelse för hur olika strategiska och tekniska val ger en kortare värdekedja som öppnar möjligheter till lantbrukets långsiktiga lönsamhet.

Kursledare med lång erfarehet
Utbildningen anordnas av RISE Research Institutes of Sweden. Kursledarna är Roger Uddståhl, lantmästare och verksam på RISE enhet för Jordbruk och Livsmedel och Ove Karlsson, agronom och arbetar på SLU. Värd för utbildningen i Skara är Agroväst Livsmedel, Green Tech Park.

Sista anmälningsdag är 2 maj 2017. Kostnaden för utbildningen är 1500:- och då ingår kursdokumentation, kursintyg och förtäring. Läs mer och anmäl dig här:
http://www.sp.se/sv/training/Sidor/Kortarelivsmedelskedjailantbruket,Skara.aspx?refresh=true

Kött - en viktig del i en balanserad kost

Anders H Karlsson, professor i Köttvetenskap vid SLU, höll sin installationsföreläsning vid Ultuna den 30 mars 2017. Ja, välkommen tillbaka kan man säga. I mitten på 90-talet var Anders universitetslektor och enhetschef vid Livsmedelsingenjörsutbildningen i Skara. Sedan dess har han skaffat sig en gedigen kunskap genom forskning vid både Århus och Köpenhamns Universitet.

 

Köttvetenskap är ett område som är högaktuellt, dels när det gäller klimatdebatten, men också utifrån fakta att vi i Sverige fortsätter äta en stor andel kött (2015 åt vi 87 kg kött per person = 55 kg per person om man räknar bort ben, senor och fett).

Vår försörjningsgrad ligger på ca 50 %. Det innebär att varannan köttbit eller köttbulle vi äter kommer från utlandet, beskriver Anders. Den första fråga vi måste ställa oss är: Hur kan vi öka vår försörjningsgrad på kött? Är det nödvändigt att importera lamm från Nya Zeeland eller kyckling från Thailand, frågar Anders publiken.
Kött är vår främsta källa för protein (28 %). Kött har en hög andel protein per energienhet och samtidigt en hög andel essentiella aminosyror, och därför av hög näringsmässig kvalitet. Vi får en stor andel av vårt behov av B-vitaminer, järn, zink och selen från kött. Här flikar Anders in vikten av en nyanserad diskussion när man argumenterar för att sluta eller kraftigt minska köttandelen i vår kost. Den bild vi har idag av köttkvalitet störs av media, menar Anders.
(bilden är svenskt lamm. Fotograf Ulrika Åkesson)

Att mäta är att veta
För att kunna förstå vad kött och köttkvalitet är måste vi veta vilka och hur vi kan mäta olika parametrar som har påverkan på vad vi upplever som god kvalitet. Det finns så många delar i värdekedjan som påverkar: utfodring, genetik, djurvälfärd, stress, slaktmetoder, tillagning. Anders område Köttvetenskap är länken mellan husdjursvetenskap och livsmedelsteknologi.

Vad är köttkvalitet
Utgångspunkten är att det inte finns någon universell definition av köttkvalitet. Dessutom betyder det olika saker för olika människor. Genom värdekedjan finns olika kriterier. Dessa förhållningssätt eller försök till definitioner har också visat sig förändras över tid. Hur många talade om marmoreringsgrad för 20 år sedan? undrar Anders. Idag finns det Wagyu-biff som har 50 % fetthalt. Vem hade trott att det skulle bli en lyxvara i vår tid?

De centrala egenskaperna för köttkvalitet enligt Anders är: mörhet, färg, vattenhållande förmåga, sensorik. Två för köttvetenskap viktiga discipliner är muskelanatomi (hur muskeln är uppbyggd) och muskelfysiologi (muskelns funktion). Forskning kring muskelanatomi finns i mängd, däremot muskelfysiologi på döda muskler är inte lika lätt att hitta. Möjligtvis inom rättsmedicin, men denna forskning är av förståeliga skäl inte så enkel att använda för att studera t ex mörhet, säger Anders skämtsamt.

pH-sänkningen är A och O
Sambandet mellan pH-sänkning och vätskeförhållande förmåga är centralt när man söker kvalitetsparametrar att studera. På Götala nöt- och lammköttscentrum har man nyligen gjort studier på lamm och pH-värden för att utreda om olika lammuppfödningsmodeller påverkar lammköttets kvalitet efter slakt. Förutom själva kvaliteten på köttet ökar intresset för djurvälfärd och etik för konsumenten. Detta är något att ta med in i ny forskning.

Sidoströmmar – en outnyttjad källa till protein
Sidoströmmar eller som det också populärt benämns den femte fjärdedelen är det samlade namnet för biprodukter. Anders ser det som intressant att hitta möjliga sätt att utnyttja proteinhaltiga biprodukter som t ex bioaktiva peptider och aminosyror från t ex bindeväv (kollagen), blod, keratin till nya innovativa produkter för att öka slaktubytet per individ.

Avslutningsvis tar Anders upp utmaningen med att tålmodigt kommunicera våra svenska mervärden. Detta för att få oss att aktivt välja svenskt när vi köper kött.

(bilden är från Anders H Karlsson installationsföreläsning)

 

 

Ulrika Åkesson, Agroväst