Ny studie för utvärdering av lammuppfödningsmodeller

I våras presenterade Elin Stenberg sitt arbete muntligt och nu ligger examensarbetet färdigt och publicerades nyligen på SLU, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa.
I studien ingår försök på 80 bagglamm som fötts upp på Götala och slaktats på Skara lammslakteri.

Stalluppfödning ger högst tillväxttakt

Arbetet undersöker inte bara sambandet pH och temperatur utan även hur olika produktionsmodeller påverkar tillväxt, slaktkroppskvalitet och köttkvalitet. De olika modeller som varit med i försöken är fyra och gjordes på avvanda bagglamm:
1. Stalluppfödning inomhus på ströbädd, fri tillgång på ensilage och 0,8 kg kraftfoder per lamm och dag.
2. Uppfödning på åkermarksbete på återväxt av åkervall (ängssvingel, rajgräs, timotej, vit- och rödklöver) med tillskott av 0,3 kg kraftfoder per lamm och dag.
3. Uppfödning på åkermarksbete enligt ovan men utan tillskott av kraftfoder.
4. Naturbetesuppfödning.

Inte helt oväntat visar Elin i sitt arbete att uppfödningstiden mellan modellerna skilde sig kraftigt från ca 65 dagar för stalluppfödda till 109 dagar för naturbeteslamm för att nå önskad slaktvikt som låg mellan 48,3-50,6 kg. Tiden som anges avser tiden i experimentet, tiden före avvänjning är inte inräknad i antalet dagar.
Bäst tillväxttakt nådde alltså stalluppfödda lammen på 377 g/dag, följt av grupp 2, 3 och naturbeteslammen som nådde en tillväxttakt på 211 g/dag.
Det fanns också signifikant skillnad i klassning både vad gäller form och fett på naturbeteslammen i förhållande till de andra tre grupperna.

Flera faktorer spelar in för att säkerställa en hög köttkvalitet

Räcker det då inte att veta tillväxttakt per uppfödninsmodell för att veta om lammen når en god köttkvalitet? Elin vill genom sitt arbete visa på att det är flera faktorer som spelar in och samverkar för att uppnå önskad köttkvalitet. Därför valde hon att i denna studie även följa och jämföra pH och temperatur vid slakt. Elin förklarar i sin uppsats att det är svårt att veta vilken rekommendation man ska gå efter då dessa varierar. Det förhållande som är viktigt är vilken temperatur som slaktkroppen har vid Rigor Mortis. Trots att man vet att detta förhållande påverkar köttets kvalitet är det ovanligt att pH mätningar görs på slakterier i Sverige idag. Resultatet vid försöken som gjordes på de 80 lammen var att den stalluppfödda gruppen följde den rekommendation som är vanlig och säger att Rigor Mortis bör inträffa vid ungefär 15 °C. Detta kan indikera på att köttet från de andra grupperna är mindre mört. Dessa analyser är just nu under bearbetning och vi får en anledning att återkomma för att berätta om dessa resultat.

Är du intresserad av att höra mer om SLU:s forskning om hur vi når högre kvalitet på nöt- och lammkött? Anmäl dig till Gröna Möten Vad är köttkvalitet? som är i Smedjan på SLU Campusområdet i Skara måndagen den 25 september 2017. Läs mer om seminariet här >>>.
Hela Elins rapport kan du läsa här >>>

 

Ulrika Åkesson

Agroväst

Fotograf Ulrika Åkesson