När ser vi första blockkedjelösningen inom livsmedelsbranschen?

Allt oftare ställs frågor som handlar om säkra sätt för spårbarhet genom livsmedelskedjan. Sammanhangen breddas där det efterfrågas ökad transparens om råvarors ursprung. Aktörer inom offentlig måltid ställer i högre utsträckning upp mål för en ökad andel svenska råvaror. Dessutom vill konsumenter se mer närproducerat i butik och på restaurangmenyer.
Vid ett Gröna Möten i Skara 17 oktober 2018 diskuterades möjligheterna till att utnyttja blockkedjetekniken för att säkra spårbarhet på livsmedel. Andreas de Blanche, lektor vid Högskolan i Väst, kom på besök till Skara för att förklara hur tekniken fungerar. Andreas har studerat tekniken i flera år och har även varit engagerad i svenska bitcoinföreningen. Han förklarar för 15-talet engagerade deltagare att för att en krypterad spårbarhetskedja ska vara säker och fungera krävs en kryptovaluta eller token, typ bitcoin. Det krävs också ett stort antal noder som lagrar datablocken för att inte göra det möjligt för en enskild aktör att censurera eller radera information, vilket skulle kunna medföra fusk. När man väl fann lösningen 2008 och skapade bitcoin förstod man att tekniken skulle kunna användas för att lagra annan typ av information i transaktionerna än bara finansiell data. Detta är ett sätt att extremt säkert och kostnadseffektivt spara och sända vidare information i ett av världens säkraste nätverk.

Kan detta fungera för mat?

En som riktigt fördjupat sig i ämnet och just nu håller på att utveckla en applikation som skapar en säker informationskedja på individnivå för livsmedel är Stephan Nilsson och det nystartade, norska  mjukvaruföretagen Unisot AS. Många använder ordet blockkedja idag för andra typer av lösningar som till exempel DLT, vilket man kan kalla en mer avancerad SQL-databas. “Det har inget med distribuerade blockkedjor att göra”, menar Stephan. För att en blockkedja med säkrad, krypterad information ska fungera behövs en stor mängd transaktioner som ska tas emot av ett stort antal mottagare. Stephan har i samarbete med Skyeconsulting arbetat fram en första prototyp för blockkedjetekniklösning i ett handelsflöde av fisk. Spårbarheten i flödet ligger ner till enskild fisk. Genom registrering av varje individ med hjälp av ansiktsigenkänning kan man registrera fiskens identitet och ge den rätt sorts och mängd foder, samt följa dess tillväxt för att prediktera slakttillfälle. När laxen slaktas identifieras även varje detalj av fisken som på så sätt kan följas vidare i produktionskedjan. Denna underidentitet följer sedan med hela vägen ut till konsument.


Bild Unisot AS

Blockkedjeteknik – den viktigaste innovationen i modern tid

Stephan är helt övertygad om att det är så, blockkedjor och den bakomliggande tekniken med kryptovaluta är att jämställas med lanseringen av elekticitet, radio, datorer och internet.
Kryptovalutan är förutsättningen som triggar tävlingsmomentet i att skapa nya datablock för de noder som finns över hela världen, ingen vet var eller hur många. “Detta är en viktig del i att lösningen ska bli mer än en avancerad databas där en enskild aktör äger all information”, menar Stephan. Det måste inte vara bitcoin men det behövs ett betalningsmedel i modellen för att den ska fungera. Kryptovalutan kan även användas av aktörerna inom den handelskedja man skapar. På så sätt kan man skapa en supersnabb finansiell lösning där alla led i kedjan får betalt samtidigt, om så önskas. “Genom att nyttja tekniken enbart för att hantera de finansiella transaktionerna i en handelskedja kan man minska de administrativa omkostnaderna för aktörerna i kedjan med 90%”, hävdar Stephan. Blockkedjeteknik ska användas i sammanhang där det råder låg tilltro till varandra i kedjan och där man ser ett behov av spårbarhet i takt med att varan förflyttas. Den ger också utrymme för transparens. Tekniken idag är den säkraste som finns i världen och ju mer den utnyttjas och används, desto starkare blir den.  Flera stora multinationella bolag och nationella banker är igång med att utveckla lösningar som bygger på tekniken för att effektivisera flöden och säkra spårbarhet.

”En lösning som skapar finansiell autonomi kan kapa mellanhänder och ge utrymme för helt nya affärsmodeller”, säger Stephan. Det man nu håller på att utveckla inom Unisot AS är en koppling mellan ERP-system och en blockkedja. Vilket ERP-system du har ska i framtiden inte spela någon roll. Inom blockkedjan kan man sedan köpa och sälja information med hjälp av kryptovaluta.
Men skapar det inte mer administration, mer parametrar som ska in i ERP-systemet för att data ska kunna kopplas ner till individen? Stephan svarar bestämt: “Nej, tvärtom minskas den manuella administrationen”. Han arbetar redan idag med lösningar där sensorers information tankas direkt upp i blockkedjan för att där sparas utan möjlighet att ändras. En första prototyp anpassad för fiskeodlingsindustrin beräknas vara klar under nästa år.

Smart Agri stöttar nya digitala innovationer

Intresset för tekniken bakom bitcoin är stort, förklarar Andreas de Blanche från Högskolan i Väst. Där har man hittills startat två kurser med fokus på bitcointeknik och dess möjliga användningsområde. Totalt har 700 deltagare genomgått någon av utbildningarna. Dessutom hålls kurser som mer riktas till de som har intresse för programmeringen bakom tekniken. 250 studenter har hittills genomgått programmeringsutbildningen.

Ove Konradsson, projektledare för Smart Agri, ledde den efterföljande diskussionen vid Gröna Möten om blockkedjeteknik i Skara. Vi som var med var eniga om att den nya digitala tekniken kommer att på något sätt spela en viktig roll i den digitala revolutionen. Svårigheten är att hitta aktörer och branscher som är villiga att ta steget vidare, kanske med tuffa avskrivningskostnader för dyra, anpassade databassystem och investera nya resurser i en teknik som är kraftigt ifrågasatt och delvis klassad som något som används utanför lagens ramar. Trots det är nog frågan snarare när den nya tekniken slår igenom, inte om.

Stephan Nilson, Unisot AS, Ove Konradsson och Jens Juul, Smart Agri

Är du intresserad av att diskutera nya smarta digitala innovationer riktade till lantbruksnäringen i Västra Götaland? Kontakta Smart Agri >>>

Ulrika Åkesson, Agroväst
Text och bild (där inte annat anges)